Småbolag är ofta beroende av att få externfinansiering för att överleva. Den enskilt viktigaste typen av finansiering är lån från bank. Innan en bank lånar ut pengar till bolagen sker en kreditbedömningen där bankerna tar hänsyn till flera olika informationstyper. Informationstyperna som kreditbedömare undersöker kan delas in i tre övergripande sorter. Redovisningsinformation, Information för marknadsbedömning och Information för personbedömning. Olika beslutsfattare kan också ha olika beslutsstilar vilket kan påverka resultatet av kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av information som kreditbedömare analyserar samt undersöka effekten av kreditbedömarens beslutsstil på kreditbedömningsprocessen vid utlåning till småbolag. Uppsatsen bygger på teorier om de olika informationstypernas roll vid kreditbedömningar samt på beslutsstilsteori. I den Empiriska studien användes en kvalitativ metod där kreditbedömare på banker i Uppsalaområdet intervjuades. Resultatet från undersökningen visade att respondenterna inte kunnat hänvisas till en specifik beslutsstil. Däremot kunde ses att respondenterna använde olika beslutsstilar vid olika situationer. Undersökningen visade också att information för personbedömning ansågs vara den viktigaste informationstypen.

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt. I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland. Detta ledde oss fram till följande frågeställning: Hur fungerar kreditgivningsprocessen praktiskt inom banken och hur genomför de kreditbedömningar av företag i mindre städer jämfört med i större städer? Syftet med denna studie var att påvisa den geografiska aspektens betydelse när det gäller bankers kreditgivning till företag och att, ifall det fanns några skillnader, ge förslag på åtgärder för att minska dessa. Vår förhoppning var även att kunna bidra till en ökad förståelse inom området och om möjligt tillföra ny kunskap. I teorin har vi valt att börja med en presentation av kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen. Därefter har vi gått igenom information och kreditrisk då dessa är två centrala delar som banken tar i beaktning i samband med kreditgivning till företag. Utifrån teorin har vi sedan utarbetat en intervjuguide som låg till grund för våra intervjuer. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat nio respondenter med olika befattningar på tre olika banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Respondenterna arbetar på olika kontor i antingen Umeå eller i Västerbottens läns inland. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i denna studie. I vår slutsats av studien har vi kommit fram till att det inte finns någon geografisk skillnad när det gäller hur kreditgivningsprocessen genomförs och vilka steg bankerna går igenom. Studien visade däremot att vilken information som bankerna lägger vikt vid i kreditbedömningen skiljer sig åt beroende på om banken är verksam i Umeå eller i en stad eller ort i inlandet. Ytterligare en slutsats är att bankmännen i inlandet använder sitt personliga kontaktnät vid insamlandet av information, något som bankmännen i Umeå inte gör.

<p>Credits are considered as a natural financing form for all types of companies. The financial market in Sweden is dominated by four banks and the credit appraisals that are done by these banks are partly based on credit reports from external companies. This thesis’ purpose is to increase the knowledge of which the consequences of payment remarks can imply for companies in relation to the banks. A qualitative study has been done to relay to the purpose, through the means of interviews with four companies, four banks, one rating institute and a collecting agency. The interviews have also been complemented with literature that is elementary for the research.</p><p>The conclusions of this thesis are that payment remark is considered by banks as indicators of everything not being correct at the companies. Still, it’s not possible to point out which consequences a specific payment remark can bring, because they only constitute a part of the credit appraisal process and decisions are made from case to case. Another reason to why specific effects can’t be proven is because the credit appraisal process in a certain part is based on subjective decisions, which is taken by bank clerks. On the other hand, it is distinguished that the companies’ size affects the banks’ credit appraisal. A payment remark can be decisive for smaller companies, while a large number of payment remarks don’t affect bigger companies. Another important aspect is that payment remarks can have big consequences for new customers at the banks, but utmost small for existing customers. This was also confirmed by the contributory companies in the study, which stated that their payment remarks haven’t affected their relationship to the banks. And neither has it brought any specific consequences either.</p>

Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid kreditgivningsprocessen. Det med tanke på den utredning som ligger ute på remiss angående slopandet av revisionsplikten i små aktiebolag. För att få en klarare inblick kring de komplikationer som uppstår och förändringar som kommer äga rum hos bankerna har vi valt att utföra fyra intervjuer varav tre av dessa utförts personligen och en är via mail. Respondenterna är verksamma inom det tre svenska bankerna Handelsbanken, Swedbank och SEB.För bankerna är det viktigt att kunna bedöma företagens återbetalningsförmåga och revision är betydelsefullt för bedömningen. Banken beviljar idag företagen kredit först när de vet att en auktoriserad revisor granskat och godkänt företaget.Vid kreditgivning tar bankerna del av reviderad information som årsredovisningar och kassaflödesanalyser. Ett slopade innebär en påtaglig förändring ur bankernas perspektiv. Ett alternativ som bland annat tas upp av utredningen är frivillig revision. Idag innebär revisorns kontroll en form utav kvalitetssäkring som ger bankerna en känsla av trygghet då de vet att en auktoriserad revisor inspekterat informationsmaterialet. Slopandet av revisionsplikten kan minska kostnaderna för små aktiebolag. Men för bankerna kan det bli tvärtom och kreditprocessen kan ta längre tid. Utredningen föreslår uppmaning till frivillig revision och då bankerna inte har någon skyldighet att bevilja företagen kredit kan slopandet ändå innebära att bankerna kräver reviderad information utav företagen. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.</p><p>Det jag i denna uppsats valt att undersöka är:</p><p>Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag?</p><p>Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag. Jag vill även få insikt i vad som kan ersätta det reviderade materialet vid bedömningen.</p><p>Jag har valt att använda mig av ett deduktivt angreppssätt, med den teoretiska referensramen som grund för att utforma den intervjuguide jag använt mig av vid datainsamlingen. Den teoretiska referensramen består av tre delar: revision, kreditbedömning samt tänkbara konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten. Revisionsavsnittet beskriver vad revision innebär samt vilka lagar och regler som styr. Avsnittet om kreditbedömning beskriver hur kreditbedömningen av företag går till, vilket underlag som kreditgivarna använder, vilken betydelse materialet har samt vilka risker som anses uppkomma i samband med kreditgivning. I det avslutande avsnittet presenterar jag resultatet från en studie som genomförts i England efter att de avskaffat revisionsplikten, detta för att få en inblick i vilka konsekvenser som ett avskaffade kan medföra.</p><p>Min undersökning visade att bankerna använder det reviderade materialet vid flera moment i deras kreditbedömningsprocess samt vid en årlig kontroll av företagen. De olika momenten är bland annat en analys av framtida kassaflöde och företagets framtid. Det reviderade materialet används för att avgöra om ett företags framtidsplaner verkar rimliga och som grund för att räkna ut ett framtida kassaflöde. Vilket visar på att det reviderade materialet ger banken nytta vid kreditbedömningen av småföretag.</p><p>Den reviderade balans- och resultaträkningen är inte den enda fördelen som kommer med revisionen. Andra fördelar som enligt banken medföljer är tillgång till en revisor som de kan kontakta under kreditbedömningen samt revisionsberättelsen där väsentliga händelser kommenteras. Att ersätta det reviderade materialet finns det ingen anledning till, det är däremot viktigare att ersätta revisionens granskande funktion. För att företagen kommer även i fortsättingen att upprätta en årsredovisning men den kommer dock inte att vara granskad av någon oberoende part.</p><p>Slutsatsen jag kan dra av min studie är att de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten skulle få för bankerna vid kreditbedömningen av småföretag, är att bedömningsprocessen blir förlängd. Detta på grund av att banken måste göra en djupare granskning av företagets finansiella information för att fastställa trovärdigheten.</p>

<p>Syfte: Syftet är att beskriva vilka problem som kan finnas vid kreditprocessen. Genom att redogöra för vilka faktorer som banker anser är de viktigaste vid kreditbedömningen kan uppsatsen bidra till ökad medvetenhet och på så sätt minska problemen.</p><p>Metod: Intervjuer med de fyra största bankerna i Västerås där information från intervjuer kopplas ihop med litteratur och vad som tidigare finns skrivet i ämnet. En kvalitativ studie där den huvudsakliga empirin hämtas från öppna intervjuer.</p><p>Analys:Intervjuernas tre delar kreditrutiner, nystartade företag och problem diskuteras. De fyra bankernas kreditrutiner jämförs och författarna ser många likheter mellan de studerade bankernas rutiner och problem vid kreditbedömningen. Detta bekräftas också av tidigare skrivet material. Det framkommer också i analysen att kreditprocessen är komplicerad och påverkas av många parametrar.</p><p>Slutsats: Författarna kommer fram till att vissa problem finns vid kreditgivningsprocessen. De främsta problemen som framkommit är att kunderna är dåligt förberedda, okunniga om vad som efterfrågas av bankerna och tycker att kreditprocessen tar för lång tid. Författarna presenterar de faktorer som utifrån intervjuer och litteratur ansetts vara de viktigaste. Dessa faktorer kan minska problemet med okunskap och även minska tidsproblemet. Dåligt förberedda kunder kan lösas av att bankerna ökar kontakten med organisationer som Almi, Nyföretagarcentrum och Aroslotsarna.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the problems</p><p>that may occur during the credit rating process. By</p><p>stating the factors that banks believe is most</p><p>important during the process this thesis can</p><p>contribute to the awareness and by doing this reduce</p><p>these problems.</p><p>Method: Interviews were made with four of the largest banks</p><p>in Västerås, where the data from the interviews is</p><p>analysed together with literature. A qualitative study</p><p>where primary empiric data is retrieved from open</p><p>interviews.</p><p>Analysis: The three parts of the interview is discussed and the</p><p>four banks seem to have a similar credit rating</p><p>routines and problems. This is also supported by</p><p>prior composed material. The authors also found that</p><p>the credit rating process is very complicated and is</p><p>influenced by many factors.</p><p>Conclusion: The authors recognize a couple of problems during</p><p>the credit rating process. The most occuring</p><p>problems is that the costumers are badly prepared,</p><p>lack of competence and experience that the process is</p><p>to time-consuming. The authors present a couple of</p><p>prime factors discovered from interviews and</p><p>literature. These factors can be used to decrease both</p><p>the problem of compentence and the problem with</p><p>the time-consuming process. The problem with badly</p><p>prepared costumers can be solved by increasing the</p><p>banks co-operation with organisations like Almi,</p><p>Nyföretagarcentrum and Aroslotsarna.</p>

Sammanfattning Sedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt. Det jag i denna uppsats valt att undersöka är: Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag? Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag. Jag vill även få insikt i vad som kan ersätta det reviderade materialet vid bedömningen. Jag har valt att använda mig av ett deduktivt angreppssätt, med den teoretiska referensramen som grund för att utforma den intervjuguide jag använt mig av vid datainsamlingen. Den teoretiska referensramen består av tre delar: revision, kreditbedömning samt tänkbara konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten. Revisionsavsnittet beskriver vad revision innebär samt vilka lagar och regler som styr. Avsnittet om kreditbedömning beskriver hur kreditbedömningen av företag går till, vilket underlag som kreditgivarna använder, vilken betydelse materialet har samt vilka risker som anses uppkomma i samband med kreditgivning. I det avslutande avsnittet presenterar jag resultatet från en studie som genomförts i England efter att de avskaffat revisionsplikten, detta för att få en inblick i vilka konsekvenser som ett avskaffade kan medföra. Min undersökning visade att bankerna använder det reviderade materialet vid flera moment i deras kreditbedömningsprocess samt vid en årlig kontroll av företagen. De olika momenten är bland annat en analys av framtida kassaflöde och företagets framtid. Det reviderade materialet används för att avgöra om ett företags framtidsplaner verkar rimliga och som grund för att räkna ut ett framtida kassaflöde. Vilket visar på att det reviderade materialet ger banken nytta vid kreditbedömningen av småföretag. Den reviderade balans- och resultaträkningen är inte den enda fördelen som kommer med revisionen. Andra fördelar som enligt banken medföljer är tillgång till en revisor som de kan kontakta under kreditbedömningen samt revisionsberättelsen där väsentliga händelser kommenteras. Att ersätta det reviderade materialet finns det ingen anledning till, det är däremot viktigare att ersätta revisionens granskande funktion. För att företagen kommer även i fortsättingen att upprätta en årsredovisning men den kommer dock inte att vara granskad av någon oberoende part. Slutsatsen jag kan dra av min studie är att de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten skulle få för bankerna vid kreditbedömningen av småföretag, är att bedömningsprocessen blir förlängd. Detta på grund av att banken måste göra en djupare granskning av företagets finansiella information för att fastställa trovärdigheten.

Credits are considered as a natural financing form for all types of companies. The financial market in Sweden is dominated by four banks and the credit appraisals that are done by these banks are partly based on credit reports from external companies. This thesis’ purpose is to increase the knowledge of which the consequences of payment remarks can imply for companies in relation to the banks. A qualitative study has been done to relay to the purpose, through the means of interviews with four companies, four banks, one rating institute and a collecting agency. The interviews have also been complemented with literature that is elementary for the research. The conclusions of this thesis are that payment remark is considered by banks as indicators of everything not being correct at the companies. Still, it’s not possible to point out which consequences a specific payment remark can bring, because they only constitute a part of the credit appraisal process and decisions are made from case to case. Another reason to why specific effects can’t be proven is because the credit appraisal process in a certain part is based on subjective decisions, which is taken by bank clerks. On the other hand, it is distinguished that the companies’ size affects the banks’ credit appraisal. A payment remark can be decisive for smaller companies, while a large number of payment remarks don’t affect bigger companies. Another important aspect is that payment remarks can have big consequences for new customers at the banks, but utmost small for existing customers. This was also confirmed by the contributory companies in the study, which stated that their payment remarks haven’t affected their relationship to the banks. And neither has it brought any specific consequences either.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga. Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz &amp; Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a. av fokus på finansiella variabler och tillgångar (Altman, 1985; Foster, 1986; Kling. 1999; Silver, 2001; Sigbladh &amp; Wilow, 2008) med analyser som grundar sig på finansiella rapporter och där årsredovisningen utgör en viktig sådan rapport.  För kredit- och långivare som verkar i kapitalmarknaden är det därför av stor vikt att den information man tar del av verkligen är korrekt och ger en rättvisande bild (Kling, 1999; Carrington, 2010). Enligt Carrington (2010) ger även en revision intressenterna en försäkran om att rapporterna är av hög kvalitet, att den inte innehåller några väsentliga fel, visar en rättvisande bild av företaget och att granskningen är utförd av oberoende part. Följder av den slopade revisionsplikten kan därmed komma att innebära en ökad informations asymmetri mellan långivare och låntagare, påverkan på kreditbedömningsprocessen för långivare samt en högre kostnad för lånen som en följd av en större osäkerhet och därmed risk. Metodiken som vi använt oss av är kvalitativ art där vi genomfört intervjuer med fyra olika långivare. Empirin som vi har fått ihop har analyserats enligt den metod som Bryman &amp; Bell (2005) kallar för grundad teori. Vår ansats bygger på abduktion. Vårt syfte med denna studie har således varit att undersöka hur långivare bedömer reviderade kontra oreviderade årsredovisningar för småföretagen och om detta i sådana fall påverkar prissättningen av lån?  Den slutsats som vi kommit fram till genom våra empiriska iakttagelser och teori, tyder på att oreviderade företag skapar en ökad informationsasymmetri vilket gör att långivare generellt behandlar oreviderade företag med större reservation och osäkerhet än reviderade. Åtgärderna som vidtagits bland de olika långivare vi har intervjuat har dock ej varit homogena och därmed blir det svårt att generalisera prissättningsfrågan.  Vad vi dock har kunnat konstantera genom vår studie är att revisionen anses som en viktig faktor för långivare. Det bör dock påpekas att reformen ännu funnits för kort tid för att verkligen se de verkliga effekterna på kreditmarknaden och för företagen i sig.

Syfte: Syftet är att få fram vad bankerna tittar på vid en kreditbedömning. Skiljer sig kreditbedömningsprocessen åt om det är ett företag som har tillgångar mot ett som generellt inte har tillgångar, i det här fallet kunskapsföretag. Vilka är de viktigaste faktorerna i en kreditbedömning? Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra olika bankkontor i Gävle. Efter intervjuerna har data renskrivits direkt och skickats ut till respondenterna för godkännande. Det godkända materialet har sedan sammanställts. Teorin har samlats in via litteratur och vetenskapliga artiklar. Empiri och teori har sen analyserats för att se om det finns likheter och skillnader inom områdena. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att bankerna har samma kreditbedömningsprocess för kunskapsföretag som för andra företag. Resultaten visar också att nyckeltalen jämför olika referensmått beroende på bransch. Inga speciella nyckeltal granskas för kunskapsföretag vilket gör att humankapitalet blir svårbelyst. Trots att marknaden för kunskapsintensiva företag är på uppgång verkar inte bankerna ha något behov av att anpassa kreditbedömningsprocessen eftersom kreditbehovet för företagsgruppen generellt är lågt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se om kunskapsföretagen har fortsatt att öka. Det skulle också vara intressant att se om bankerna ändrar sin kreditbedömningsprocess i framtiden. Uppsatsens bidrag: Bankernas tillvägagångssätt i kreditbedömningsprocessen anpassas inte till typen av företag. Nyckeltalen som granskas bedöms utifrån olika referensmått, vilket är en anpassning till bransch, men för kunskapsföretag saknas möjligheten att kunna omvandla värdet av humankapitalet till hårda värden. Detta gör analysen besvärligare och svårare att få konsekvent.