Denna studie fokuserar på bankers syn på företagsrekonstruktion i förhållande till konkurs. Banker är skyldiga att bevara den finansiella balansen i samhället. Samtidigt vill bankernamaximera sina vinster genom att inte låna ut pengar till mindre kreditvärdiga företag. Dethänder trots det att banker lånar ut pengar till företag som senare får betalningssvårigheter. Dessa företag kan då behöva genomgå företagsrekonstruktion enligt lag alternativt konkurs. Det finns en risk för att bankernas och andra prioriterade fordringsägares säkerheter ska minska i värde under en företagsrekonstruktion. Av denna anledning tenderar kreditgivare med goda säkerheter att i större utsträckning än oprioriterade fordringsägare inte gå med påföretagsrekonstruktion enligt tidigare forskning. Banker i Sverige säger emellertid sällan nej till företagsrekonstruktioner. Det finns således motsägelser kring banker ochföretagsrekonstruktion i svensk kontext. Detta utgör ett forskningsgap som denna studie avseratt minska genom att risker och riskhantering, intressentorientering samt kreditbedömningsmodeller studeras i förhållande till bankers bedömning vidföretagsrekonstruktion. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur banker i Sverige ställer sig till företagsrekonstruktion enligt lag i förhållande till konkurs. Detta genom att besvara problemformuleringen; Hur bedömer banker i Sverige företag som befinner sig i företagsrekonstruktion och varför utförs bedömningen på detta sätt? För att uppnå syftet i studien tillämpas en kvalitativ metod där den insamlade empirin består av intervjuer med tio ekonomer eller jurister på banker i Sverige. Denna studie visar att banker främst bedömer risken för banken då ett företag befinner sig i företagsrekonstruktion och eventuell påverkan för övriga samhället bedöms i mindre omfattning. För att bedöma risken tillämpas faktorer som liknar fempunktsmodellen (5C) med den skillnaden att företagsvolym bedöms istället för personliga egenskaper. Banker är positiva till att genomföra företagsrekonstruktion då dessa faktorer befinner sig på en acceptabel nivå vid bedömning. Dock skiljer sig synen på företagsrekonstruktion mellan ekonomer och jurister. Att banker sällan försöker blockera företagsrekonstruktioner beror på att det är relativt lätt för företag att få dessa beviljade i domstol. Således är det svårt för banker att blockera företagsrekonstruktioner även om de riskerar att ta skada. / This study focuses on banks' view of corporate reconstruction relative to bankruptcy. Banks are obligated to maintain the financial balance in society. At the same time, the banks want to maximize profits by lending money to viable and creditworthy firms. It happens, nevertheless, that banks lend money to firms that later face insolvency. These firms may then need to undergo corporate reconstruction according to the law or enter liquidating bankruptcy. During a corporate reconstruction, banks and other prioritized creditors may face the risk that their collateral will decrease in value. For this reason, according to previous research, secured creditors tend to reject the corporate reconstruction to a greater extent than unsecured creditors. However, banks in Sweden rarely say no to corporate reconstructions. Thus, there are contradictions about banks and corporate reconstruction in Swedish context. This is a research gap that this study intends to reduce by studying risks and risk management, stakeholder orientation and credit assessment models in relation to banks' assessment incorporate reconstruction. The purpose of the present study is to increase understanding of how banks in Sweden perceive corporate reconstruction according to the law relative to liquidating bankruptcy. This is accomplished by answering the research question; How do banks in Sweden assess firms that are undergoing corporate reconstruction and why is the assessment performed in such way? To fulfill the purpose of the present study, a qualitative method is applied where the collected empirical data consists of interviews with ten economists or bank lawyers at banks in Sweden. Findings in this study shows that banks primarily assess the risk to the bank when a companyis in corporate reconstruction. Potential impact on the rest of society is assessed to a lesser extent. In order to assess the risk, factors like the five C; s are applied, with the difference that company volume is assessed instead of character. Banks are positive to corporate reconstruction when these factors are at an acceptable level when assessing. However, economists and bank lawyers have different opinions about corporate reconstruction. The fact that banks rarely try to block corporate reconstructions is caused by the fact that it is relatively easy for firms to receive court approval. Thus, it is difficult for banks to block corporate reconstructions even if they risk having negative effects.

<p>Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.</p><p>Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.</p><p>Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll.</p><p>Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster.</p> / <p>Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls.</p><p>The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting.</p><p>Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB.</p><p>According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control.</p><p>Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.</p>

<p>Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.</p>

<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>

Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer. Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB. Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll. Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster. / Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls. The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting. Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB. According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control. Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.

Today all private corporations are obligated by statutory audit. The government of Sweden appointed an investigation to conclude if the audit should be statutory or not. The investigator presented on the third of April 2008 a report (SOU 2008:32) that suggests abolishment of the statutory audit for approximately 97 % of all private corporations in Sweden. This will result in certain effects on the banks credit rating because of the fact that the banks trust the audited accounts to have been audited by an independent audit. The most important in the banks credit rating are: personal judgement, business concept, business plan and repayment ability. The banks also use the private corporations audited accounts in its credit rating. We conducted a case study by interviewing four bank officials in different banks in Skövde and Tibro. The purpose of the study was to investigate the banks credit rating and the audits importance in the credit rating. The conclusion deducted from our case study it that the confidence between the bank and the company is very high valued and that the audit is a sign of quality.

Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter / Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports

On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.