No description available.

<p> </p><p>Nyföretagandet är en viktig del i det svenska näringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs är övervägande nystartade företag. Bankens kreditgivare måste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvärdighet. Kvalitativa faktorer som person och affärsidé sätt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien på att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror på erfarenhetslängd samt ortens storlek där banken är belägen.</p><p> </p>

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

Att investera i fastigheter kräver kapital. Kapital kan bland annat erhållas från olika låneinstitut och riskkapitalbolag. Det traditionella sättet att införskaffa kapital är genom banklån. Av denna anledning uppfyller banker en viktig funktion i samhället. En stor del i bankens arbete består därmed i att bedöma kundens kreditvärdighet. I kreditbedömningen analyseras bolagets återbetalningsförmåga och ledning. Resultatet av denna studie visar att kreditbedömningsprocessen inte skiljer sig avsevärt mellan de olika bankerna. Viktiga aspekter som analyseras i bedömningen är kassaflödet och värdet på kreditens säkerhet. Bankerna gör i stort sett ingen skillnad på nystartade eller etablerade bolag, fokus ligger på erfarenhet och en bedömning av bolagets lönsamhet.

Titel: Hållbarhet vid kreditbedömning: En kvalitativ studie angående hur banktjänstemänbedömer risker och andra aspekter av företagens hållbarhet vid kreditgivning.Författare: Ludvig Larsson och Sebastian LarssonNivå: Magisteruppsats, 30 hpNyckelord: Hållbar utveckling, ESG, bank, kreditbedömning och kreditrisk.Bakgrund: Begreppet hållbarhet är idag ett väldigt diskuterat och aktuellt ämne i helavärlden. För att uppnå FN´s globala mål avseende en hållbar utveckling krävs storaomställningar. I det sammanhanget spelar bankerna en central roll som med hjälp av sinainvesteringsbeslut har en möjlighet att påverka samhället i rätt riktning. Därav är det viktigtatt banker är proaktiva och integrerar hållbarhetsaspekter även vid sin kreditbedömning tillföretag. Således är detta ett viktigt och intressant område att forska om.Forskningsfråga: Hur bedömer banktjänstemän hållbarhetsrelaterade aspekter och risker vidkreditgivning till företag?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur banktjänstemän bedömerhållbarhetsrelaterade aspekter och risker vid kreditgivning till företag. Vi vill skapa entydligare bild avseende hur granskningen av företagens hållbarhetsinformation går till samthur det påverkar dagens kreditbeslut.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram presenterar vad tidigare forskninghar kommit fram till avseende den traditionella kreditbedömningen och hur begreppethållbarhet vävs in i processen. Utifrån detta innehåll har en analysmodell utformats.Metod: Forskningen präglas av en kvalitativ studie genomförd med en abduktiv ansats.Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer där materialet har analyserats med hjälp av enanalysmetod som kallas cross-case analys.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att banktjänstemän tar hållbarhet i beaktning vid sinkreditbedömning till företag genom interna processer. Däremot upplevs en viss problematikmed tillvägagångssätten vilket ger utrymme för vidare utveckling.

En anledning till att det kan vara problematiskt att få lån beror på finanskrisen 2008 där bankernas misslyckande i sina kreditbedömningar var avgörande. Komplexiteten i kreditbedömningsprocessen skapar agentproblem, informationsasymmetri och moral hazard. I tidigare forskning menar de att kreditgivarens kompetens påverkar lånebesluten. Kreditgivaren använder sig av olika riskbedömningsmetoder, där hård, mjuk och frivillig information används för att kartlägga SME:s återbetalningsförmåga. Forskning menar att SME:s kompetens inom företagsledning, affärsprojekt osv. är indikationer på SME:s återbetalningsförmåga. Det som saknas inom forskning är hur skillnader i kompetens mellan kreditgivare och kredittagare påverkar kreditbedömningen. Syftet med studien är att kartlägga kompetensskillnaderna mellan kreditgivare och kredittagare, samt dess betydelse vid en kreditbedömning. För att uppfylla syftet har studien utgått från en deduktiv ansats. En modell har skapats baserad på tidigare litteratur, där information, risk, kompetens och kompetensskillnader, behandlas. Modellen har utvärderats empiriskt genom intervjuer med kreditgivare(banker) och kredittagare(SME). Resultaten pekar på att kompetensskillnader har en påverkan på kreditbedömningen. Slutsatserna är att kreditgivare handlar utifrån en världsbild, medan kredittagare handlar utifrån en annan. Utifrån kontexten har parterna skapat olika kompetenser, d.v.s. parterna tolkar information utifrån sina respektive kontexter. Genom detta skapas agentproblem osv, som påverkar kreditbedömningen. Studien bidrar med ny kunskap till ett forskningsområde som är mycket utforskat och ifrågasätter incitamenten som den främsta förklaringsfaktorn i agentteorin. Implikationer och begränsningar som studien omfattas av är att två av tre företag inte hade hög skuldsättningsgrad samt att vi har intervjuat två oberoende parter, i en process där parterna är beroende, med anledning av banksekretessen.

Nystartade företag är i synnerlighet i behov av finansiering i ett tidigt skede, och vänder sig då till kreditinstitut för ett lån. Det lägger i sin tur höga krav på institutens kreditbedömning för att uppnå så lite kreditförluster som möjligt.  Syftet med denna studie är att beskriva hur kreditbedömning till nystartade företag kan se ut, undersöka vilka brister som kan finnas i kreditbedömningen samt lyfta fram hur banken kan arbeta för att minimera dessa brister. I denna studie har en deduktiv forskningsansats använts och en kvalitativ medtod. Som datainsamlingsmetod använde forskarna sig av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat konstaterar att kreditbedömningen inte har specifika riktlinjer som kreditinstituten är tvungna att följa. Det finns allmänna metoder och modeller men varje enskilt institut använder sig av egenutvecklade modeller med inslag av befintliga modeller/riktlinjer. De största brister i kreditbedömning till nystartade företag är avsaknaden av historik och informationsasymmetri. Dessa brister kan lösas genom att ha en god kundrelation samt en god kundkännedom där kreditinstituten jobbar nära kunden. I studien kom författarna även fram till att för att kunna lösa problemet med informationsasymmetri måste kreditinstituten och kunderna vara mer transparenta mot varandra och vara mer öppna för att kunna skapa bättre förtroende för varandra.

Abstract Title: The impact of the regional characteristics on lending to companies. Level: Degree of Master of Science in Business and Economics  Authors: Felicia Mandorf and Juhlina Friman   Published: 2023-05-23 Supervisor: Hans Landström Background: There is extensive research regarding the lending process to companies. Furthermore, previous research states that there are differences regarding different market situations based on the number of financiers and entrepreneurial ventures with growth potential. In addition, there is a lack of empirical evidence as to whether the characteristic of the region has any impact on lending to companies. Purpose: The aim of the study is to identify whether the regional nature affects a Swedish commercial bank's lending to companies. We intend through this study to contribute to an understanding of potential differences between selected regions. Research question: What significance does the characteristic of the region have for the bank's lending to companies and how can this relationship be understood? Theoretical reference frame: The study's theoretical frame of reference presents previous research regarding banks' credit assessment and regional capital gaps. The chapter ends with the study's elaborated analysis model. Methodology: The study is characterized by a qualitive study carried out with an abductive approach. The data collection has been done through interviews where the material has been analyzed using the Gioia method. Conclusions: The conclusion of the study profess that the regional characteristics has a certain influence on lending to companies. Institutionalization, on the other hand, contributes to limiting the regional establishment.

Digitaliseringen är ett ämne vars omfattning och betydelse växer sig starkare för varje år. Genom den nuvarande covid-19 pandemin har tillämpningen och betydelsen av digitaliseringen ökat ytterligare och så även för banker. Tidigare studier visar att en kreditgivningsform kallad relationsbaserad kreditgivning spelar en extra viktig roll för bankers kreditbedömning till små och medelstora företag (SMEs). Vidare får även denna kreditgivningsform därför även en stor betydelse för SMEs chanser att få beviljad kreditgivning. Utifrån denna bakgrund finns det studier vilka tyder på att digitaliseringen kan minska denna kreditgivningsform. Från denna bakgrund ställer vi oss därför frågan vilken påverkan digitaliseringen får avseende bankernas representanters (företagsrådgivare) handlingsutrymme. Handlingsutrymmet mäts utifrån företagsrådgivarnas autonomi över beslutsfattandet samt val av underlag under kreditgivningsprocessen. För att besvara vår fråga har vi gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 12 företagsrådgivare från olika banker och städer. Utifrån dikotomin mellan induktiv och deduktiv studie innehåller vår studie båda delar och är därför en abduktiv studie. Vårt resultat visar att storleken på företagen inom SME-spannet, har en stor betydelse avseende vilken påverkan digitaliseringen får för företagsrådgivarnas handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot mindre SMEs bidrar digitaliseringen till en minskad autonomi både avseende beslutsfattandet samt val av underlag. Utifrån detta samband minskar alltså digitalisering dessa företagsrådgivares handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot större SMEs bidrar digitaliseringen i stället till en ökad autonomi avseende val av underlag samt en bibehållen autonomi vad gäller beslutsfattandet. Utifrån digitaliseringens nettoeffekt ökar därför handlingsutrymmet för företagsrådgivare vilka riktar sig mot dessa företag. Utifrån de ovanstående direkta effekterna digitaliseringen bidrar med ser vi även indirekta effekter. En av dessa indirekta effekter berör synergieffekter mellan regelverken och digitaliseringen. Då många av respondenterna upplever att de är väldigt styrda av regelverken får därför digitaliseringen en stor indirekt påverkan oberoende vilken storlek på företagen företagsrådgivarna riktar sig mot.

Titel: “En experimentell studie om användningen av ekonomisk information vid kreditbedömning” Inledning: I de flesta företag uppstår det någon gång ett behov av att öka företagets kapital. Ett sätt för företag att öka sitt kapital är att söka kredit hos en bank. Det ställs höga krav på bankerna att de har bra underlag för att bevilja företag en kredit. Kreditbedömaren måste samla in en mängd olika informationskällor för att de ska ha möjlighet att göra en korrekt bedömning. Revisionsberättelsen är en av de informationskällor som kreditbedömare kan använda i sin kreditbedömning. Den 15 december 2016 infördes nya standarder gällande revisionsberättelsen. De nya standarderna innebär förändringar i revisionsberättelsens utseende och innehåll vilket kan ha påverkat användarnas arbete. Även tidigare erfarenhet verkar enligt tidigare studier ha en avgörande betydelse vid kreditbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå huruvida olika informationskällor används olika i en kreditbedömning beroende på om beslutsfattaren besitter erfarenhet eller inte. Slutligen kommer studien även se till om detaljeringsgraden i revisionsberättelsen påverkar dess informationsvärde för de som ska bedöma en kredit. Metod: Genom en experimentell studiedesign har två delstudier upprättats. Den första består av en kvasiexperimentell enkät som skickats ut till både erfarna och oerfarna. I enkäten har den nya alternativt gamla revisionsberättelsen medföljt. Enkäten testar dels om bedömningen av olika informationskällor får olika utfall beroende på om respondenten har erfarenhet eller inte samt om respondenten tagit del av den nya eller gamla revisionsberättelsen. Delstudie två består av semistrukturerade intervjuer med både erfarna kreditbedömare och oerfarna studenter och innehar en deduktiv ansats. Slutsats: Det finns inga bevis på att erfarenheten påverkar om en kredit beviljas eller inte. Inte heller enskilda ekonomiska informationskällor påverkar ett beslut om kredit. Att förändra innehållet i starkt institutionaliserade dokument påverkar inte bedömningen eller beslutet vilket gjort att den nya revisionsberättelsen inte kan ses som en bidragande hjälp för personer som arbetar med kreditbedömning av företag. / Background: In most companies, there is sometimes a need to increase the company’s capital. One way for companies to increase their capital is to do a credit application in a bank. The creditor at the bank has to collect a lots of information to make it possible to do a correct assessment. One part of the information that can be used in a credit assessment is the audit report. In 15 December 2016 new standards from IAASB were introduced for the audit report. The new standards imply changes in the audit report's appearance and content, which may have affected users' daily work. Also previous experience seems, according to previous studies, to be important in credit assessments. Purpose: The purpose of the study is to investigate and to understand whether different financial information sources are used differently in a credit assessment depending on whether the decision maker has experience or not. Finally, the study will also ensure that the degree of detail in the audit report affect the information value. Method: The study has an experimental study design where two substudies have been established. The first one consists of a experimental survey sent to both experienced and inexperienced. In the survey, the new alternative to the old audit report has been included. The survey tests whether the assessment of different sources of information has different outcomes depending on whether the respondent has experience or not. It also tests whether the respondent has taken part in the new or old audit report. The second studie consists of semistructured interviews with both experienced creditors and inexperienced students and has a deductible approach. Conclusions: There is no evidence that the experience affects whether a credit is granted or not. Neither individual parts of the annual report affect the outcome of the credit. Changing the content of highly institutionalized documents does not affect the assessment or decision, which has meant that the new audit report can not be seen as a contributing help for individuals who work with creditors to companies. Keywords: The use of information in credit assessment, Credit assessment, Experience, The new audit report, The Brunswiks Lens Model.