Factoring innebär försäljning av fakturor till tredjepart och därmed möjlighet att få in kapital snabbt och har blivit alltmer populärt bland företag idag. Ett fakturaköp innebär en viss kreditrisk för företaget i de fall som fakturan inte blir betald och som köpare av kapital önskar man att minimera den risken. Aros Kapital erbjuder sina kunder tjänsten factoring. Under detta projekt undersöks möjligheten att använda maskininlärningsmetoder för att bedöma om en faktura är en bra eller dålig investering. Om maskininlärningen visar sig vara bättre än manuell hantering kan även bättre resultat uppnås i form av minskade kreditförluster, köp av fler fakturor och därmed ökad vinst. Fyra maskininlärningsmetoder jämfördes: beslutsträd, slumpmässig skog, Adaboost och djupa neurala nätverk. Utöver jämförelse sinsemellan har metoderna jämförts med Aros befintliga beslut och nuvarande regelmotor. Av de jämförda maskininlärningsmetoderna presterade slumpmässig skog bäst och visade sig bättre än Aros befintliga beslut på de testade fakturorna, slumpmässig skog fick F1-poängen 0,35 och Aros 0,22 . / Today, companies can sell their invoices to a third party in order to to quickly capitalize them. This is called factoring. For the financial institute which serve as the third party, the purchase of an invoice infers a certain risk in case the invoice is not paid, a risk the financial institute would like to minimize. Aros Kapital is a financial institute that offers factoring as one of their services. This project at Aros Kapital evaluated the possibility of using machine learning to determine whether or not an invoice will be good investment for the financial institute. If the machine learning algorithm performs better than manual handling and by minimizing credit losses and buying more invoices this could lead to an increase in profit for Aros. Four machine learning algorithms have been compared: decision trees, random forest, Adaboost and deep neural network. Beyond the comparison between the four algorithms, the algorithms were also compared with Aros actual decision and Aros current rule engine solution. The  results show that random forest is the best performing algorithm and it also shows a slight improvement on performance compared to Aros actual decision, random forest got an F1- core of 0.35 and Aros 0.22.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.

Idag finns det cirka 1,2 miljoner företag i Sverige varav 96% av dessa är små företag. Svenska banker lånade ut cirka 3 000 miljarder kronor till företag 2021. Små företag har svårt för att finansiera sin verksamhet och vänder sig därför till finansiärer som banker för lån. Kreditgivaren gör en kreditbedömning av företaget som ansöker om ett lån. Små företag saknar ofta tillräcklig information, vilket kan vara utmanande vid kreditbedömning. Syftet med denna studie är att få en förståelse för de bedömningsfaktorer som är av vikt för kreditgivare vid kreditbedömning. Vidare vill vi undersöka hur informationsunderlag säkerställs av kreditgivare för att göra denna bedömning av små aktiebolag. Detta görs genom att ta hänsyn till den funktion som kreditupplysningsföretag och revisorer har i kreditbedömning. För att undersöka forskningsfrågorna genomförs en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med banker, kreditupplysningsföretag och revisorer. Resultatet visar att återbetalningsförmåga, säkerhet och kundkännedom är de viktigaste bedömningsfaktorerna för en kreditgivare att analysera. Dessa bedömningsfaktorer kan kopplas till 5C-modellen. Bankerna använder sig av både finansiell- och icke-finansiell information i kreditbedömningar som till största del samlas in från kreditupplysningsföretag, men även från småföretagen för att komplettera den bristande informationen. Enligt undersökningsresultatet i denna studie ser respondenterna på avskaffandet av revisionsplikten som en nackdel för kreditbedömning. Det går därför att dra slutsatsen att kreditupplysningsföretag har en relativt stor funktion i de tre viktigaste bedömningsfaktorerna, medan revisorer har en mindre viktig funktion i dem. Kreditupplysningsföretag är kreditgivarens huvudsakliga källa för att samla in information. Trots det kan kreditgivarna fortfarande uppleva brist på information. Bankerna har anpassat sina modeller för kreditbedömning efter avskaffandet av revisionsplikten, vilket visar att revisorernas funktion är betydligt mindre i bedömningen. Trots detta skulle kreditgivaren uppskatta företag med reviderad finansiell information. / There are approximately 1.2 million companies in Sweden today, from which 96% of these are small companies. Swedish banks lent out SEK 3,000 billion to companies in 2021. Small companies face difficulties in financing their operations and therefore turn to financiers such as banks for lending. The lender performs a credit assessment of the company applying for a loan. Small companies often lack sufficient information which can be challenging in credit assessment. The aim of this study is to get an understanding of the assessment factors that are of importance to lenders in credit assessment. Furthermore, we want to investigate how the information base is secured by creditors in order to make this assessment of small joint stock companies. This is accomplished by taking the function that credit reporting companies and auditors have in credit assessment into account. To investigate the research questions, a qualitative study is conducted through semi-structured interviews with banks, credit reporting companies and auditors. The results show that repayment capacity, collateral and customer knowledge are the key assessment factors for the lenders to analyze. These assessment factors can be linked to the 5C model. The banks use both financial and non-financial information in credit assessments which are mostly collected from credit reporting companies, but also from the small companies to supplement the lacking information. The results also show that auditing in a company leads to the lender gaining increased trust for the company. According to the survey results, the respondents in this study see the abolition of the audit obligation as a disadvantage for credit assessment. The conclusion can thus be drawn that credit reporting companies have a relatively large function in the three most important assessment factors, whereas auditors have a less important function in it. Credit reporting companies are lenders’ main source for collecting information, yet the lenders may still experience a lack of information. Banks have adapted their models in credit assessment after the abolition of the audit obligation, which shows that the auditors’ function is significantly smaller in the assessment. Despite this, the lender would appreciate companies with audited financial information.

Studier antyder att kreditbedömningsprocessen hos banker har förändrats över tiden. Numera baseras bedömningen till största del på datoriserade system, vilket har påverkat företagens tillgång till företagsfinansiering. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter bankerna anser att företagen har att kunna utnyttja sina sociala nätverk för att lättare erhålla företagsfinansiering och vilka effekter dessa möjligheter kan ha på bankerna och deras kreditbedömningsprocesser. Studien har baserats på empiriskt material som samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med banktjänstemän från Swedbank, Svenska Handelsbanken och Roslagens Sparbank samt en mailintervju med en professor inom företagsekonomi. De nämnda bankerna skiljer sig åt på så sätt att Swedbank är tämligen en vanlig affärsbank, Svenska Handelsbanken kännetecknas för att vara en decentraliserad bank och Roslagens Sparbank är en mindre lokal bank.  Resultaten har visat att bankernas kreditbedömningsprocesser är snarlika avseende stegen som kreditgivarna måste genomgå vid bedömning av ett företag. Tillvägagångssätten för att erhålla och analysera både den kvantitativa och den kvalitativa informationen kan skilja något hos bankerna. Vidare finns det möjligheter för företag att utnyttja sina sociala nätverk för att lättare erhålla finansiering, beroende på nätverkens omfattning, vilka typer av relationer nätverken utgörs av samt vilken typ av information som erhålls från dessa. I och med att bankernas verksamheter är starkt reglerade, har dessa tillvägagångssätt snarare en marginell påverkan på utfallet av kreditärendet än på bankerna och deras kreditbedömningsprocesser. / Studies suggest that the credit assessment process of banks has changed over time. Nowadays, the assessment is based largely on computerized systems, which has affected the companies’ access to corporate finance. The purpose of this thesis is to investigate what opportunities the banks consider that companies have to utilize their social networks in order to facilitate the ability to gain corporate finance and how these opportunities may affect the banks’ credit assessment process. The thesis has been based on empirical material collected through semi-structured interviews with bank employees from Swedbank, Svenska Handelsbanken and Roslagens Sparbank, as well as an email interview with a professor of business economics. The mentioned banks differ in such a way that Swedbank is quite a common commercial bank, Svenska Handelsbanken is characterized as being a decentralized bank and Roslagens Sparbank is a smaller local bank. The results have shown that the banks’ credit assessment processes are similiar to the steps that creditors need to undergo when assissing a company. The procedures for obtaining and analyzing both the quantitative and qualitative information may differ slightly from the banks. Furthermore, there are opportunities for companies to utilize their social networks in order to facilitate the access to corporate finance, depending on the scope of the networks, the types of relationships the networks comprise and the type of information being received. With the banks’ operations being heavily regulated, these approaches have a marginal impact on the outcome of the credit issue than on the banks and their credit assessment processes.

Samhällsfastigheter har seglat upp som ett av de mest attraktiva segmenten i fastighetsbranschen under desenaste åren. Att många fastighetsrådgivare som Newsec och Svefa tror att detta bara är början på entrend med allt större transaktionsvolymer gör det vidare intressant att analysera detta närmare. Den ökade skuldsättningen för fastighetsbolag rent generellt medför en tilltagande kreditrisk och innebärsamtidigt ett ökat tryck på att denna typ av bolag vårdar sin skuld. Detta för att kunna belönas med lägreupplåningskostnader och lägga grunden för en ökad finansiell stabilitet. Kreditvärdering är en viktigdimension i denna process, och att få en hög kreditrating är en central del och rekommenderas numera iallt större utsträckning. Begreppet samhällsfastigheter behandlas frekvent i media men det finns en otydlighet och okunskap kringvad begreppet står för. Samhällsfastigheter innefattar bland annat en länk till offentlig sektor, lågvakansgrad, stabila kassaflöden och stabila hyresgäster övertid. I sin tur kan oklarhet kring begreppet ledatill osäkerhet kring graden av stabilitet och trygghet som ett fastighetsbestånd avspeglar eller bör avspegla. Ambitionen med uppsatsen är därför att genom en deskriptiv redogörelse bidra med ökad kunskap försegmentet samt hur kreditvärderingen av samhällsfastigheter skiljer sig från ett mer klassisktfastighetsbestånd. Uppsatsen är baserad på intervjuer med aktörer verksamma på den svenskakreditbedömnings marknaden som kan lyfta olika perspektiv av processen kring kreditvärdering avfastigheter generellt och samhällsfastigheter mer specifikt. Resultatet av uppsatsen sammanfattas i arbetets slutsats där frågeställningarna arbetet grundar sig ibesvaras. De frågeställningar som besvaras är följande: Vilka faktorer är centrala vid kreditbedömning avett fastighetsbolag respektive samhällsfastighetsbolag? Vilka faktorer skiljer sig i kreditbedömning avsamhällsfastigheter från andra typer av fastighetsinvesteringar? / Commercial properties have emerged as one of the most attractive segments in the real estate industry inrecent years. The fact that many real estate advisers such as Newsec and Svefa believe that this is only thebeginning of a trend with increasing transaction volumes makes it interesting to analyze this segmentmore thoroughly. The increased indebtedness for real estate companies, in general, entails increasing credit risk and at thesame time leads to increased pressure on this type of company to take care of its debt. This is to beableto be rewarded with lower financial costs and lay the foundation for increased financial stability. Creditrating is an important dimension in this process and getting a credit rating can be a central factor as statedin the thesis and is now increasingly recommended. The concept of community properties is frequently covered in the media, but there is sometimes a lack ofclarity and ignorance about the concept of what it stands for. These include, among other things,a link to the public sector, low vacancy rates, stable cash flows, and stable tenants over time. In turn, thisambiguity around the concept can lead to uncertainty about the degree of stability and security that aproperty portfolio reflects or should reflect. The ambition of the thesis is therefore to contribute through a descriptive statement with increasedknowledge for the segment and how the credit rating of community properties differs from a more classicproperty portfolio. The thesis is based on interviews with different types of actors active in the Swedishcredit assessment market that can highlight different perspectives on the process around credit valuationof properties in general and community properties more specifically. The result is summarized in the work's conclusion where the questions the work is based on areanswered. The questions that are answered are the following: What factors are central in the creditassessment of a real estate company and a public real estate company, respectively? What factors differ inthe credit rating of public properties from other types of real estate investments?

Under de senaste åren har det i media spekulerats om en eventuell bubbla på den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet på en stadig bostadsprisutveckling i många länder. Under 2010 låg bostadspriserna på högre nivåer än innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mängd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden i stor utsträckning kan förklaras av två verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bolåneräntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn på prisutvecklingen av bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrån olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, långivare, låntagare och en mäklare. Fokus har legat på bankernas kreditbedömningsprocess och potentiella köpares resonemang och förväntningar om framtiden. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en överblick och en djupare förståelse för det aktuella läget på bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad utifrån de olika perspektiven. Vi har främst antagit en kvalitativ metodansats då den största delen av empirin utgår från kvalitativa intervjuer med handläggare från SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken samt en mäklare från mäklarföretaget Bjurfors. Dock har vi även antagit en kvantitativ ansats då intervjuerna med potentiella köpare gjordes i enkätform.De främsta slutsatserna vi har dragit av vår undersökning är att vid kreditbedömning så utgår bankerna från liknande grunder där fokus ligger på kundens återbetalningsförmåga. Ingen av de undersökta respondenterna verkar tro på ett större prisfall på bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad inom den närmaste framtiden. Det rådde lite delade meningar om övervärdering men överlag anser bankrespondenterna samt mäklaren att försäljningspriset speglar ett marknadspris på en fungerande marknad. Däremot ansåg många av de potentiella köparna att bostadsrätterna i Göteborgs innerstad var övervärderade och många trodde även att priserna skulle fortsätta öka. Sammanfattningsvis verkar det inte vara någon risk för en skadlig bostadsbubbla på marknaden i dagsläget, så länge sysselsättningen är bra, kundernas återbetalningsförmåga god och det är ett ”normalt” ränteläge. / Program: Civilekonomprogrammet

Huvudtitel: Bankernas digitala utveckling av kreditgivningsprocessen Undertitel: En kvalitativ studie om svenska bankers likheter och skillnader vid kreditgivningsprocessen till företagskunder samt privatkunder i förhållande till digitaliseringen Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi – FÖ8015, 15 hp. Författare: Ali Mourad och Samer Salman Nyckelord: Kreditgivningsprocess, digitalisering, privatsidan, företagssidan, risker, kundnöjdhet, kreditbedömning, relations- och transaktionsbaserad kreditgivning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva samt analysera vilka likheter och skillnader som förekommer vid svenska bankers kreditgivning till företagskunder och privatkunder i takt med den ökade digitaliseringen. Studien syftar även till att framföra teoretiska implikationer för att utveckla redan befintliga teorier och modeller. Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats, samt genom semistrukturerade intervjuer med privat- och företagshandläggare från fyra olika svenska banker. Teori: Den teoretiska referensramen är uppbyggd på källor som behandlar ämnet digitalisering och kreditgivningsprocess från olika perspektiv. Dessa har använts som bas vid upprättandet av arbetets operationaliseringsschema som intervjufrågorna utgått från. Kapitlet avslutas med en analysmodell som lyfter fram de olika teorierna samt visualiserar från vilka perspektiv som studiens analys kommer att förhålla sig till. Empiri: Studien består av intervjuer med åtta handläggare från fyra olika svenska banker. Varje bank representeras av en privatrådgivare samt en företagsrådgivare vars uppgift är att förmedla hur respektive banksektor arbetar med den digitaliserade kreditgivningsprocessen. Urvalet av banker baserar sig på att kreditgivningsprocessen ska ha bedrivits innan samt under digitaliseringen hos respektive bank, för att ett bredare perspektiv ska kunna framföras av hur ändringen har tagit form. Slutsats: I takt med att digitaliseringen införts i banksektorn, strävar bankerna efter att digitalisera kreditgivningsprocessen både för lån till privatkunder och lån till företagskunder. Detta ska kunna bidra med en ökad effektivitet i arbetssättet för bankerna, men även en bekvämare upplevelse, av den annars långa processen för kunderna. Trots denna strävan är det viktigt att inte glömma vilken betydelse de fysiska mötena har i processen. Genom dessa kan bankerna genomföra både relations- och transaktionsbaserad kreditgivning samt säkerställa att rätt information om varje specifik kund samlas in för att undvika olika typer av principal- och agentproblem. Digitaliseringen kommer att bidra med mycket förbättringar av kreditgivningsprocessen för båda parter, däremot är det viktigt att beakta att en fysisk handläggares roll och det mänskliga tankesättet inte kan tillämpas i ett programmerat system. / Main title: Banks' digital development in the lending process Subtitle: A qualitative study on Swedish banks' similarities and differences in the lending process to business customers and private customers in relation to digitization Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi – FÖ8015, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Lending process, digitization, private sector, corporate sector, risks, customer satisfaction, credit assessment, relationship-based and transaction-based lending. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyse the similarities and differences that occur in Swedish banks to corporate customers and private customers as a result of the increased digitization. The study also aims to present theoretical implications for developing existing theories and models. Method: The study is conducted using a qualitative method and an abductive approach, as well as through semi-structured interviews with private and corporate advisors from four different Swedish banks. Theoretical framework: The theoretical framework is built upon sources that address the subject of digitization and the credit granting process from various perspectives. The sesources have been used as a basis in the construction of the operationalization scheme for the study, from which the interview questions were based. The chapter concludes with an analysis model that highlights the different theories and visualizes the perspectives from which the study's analysis will be approached. Empirical: The study consists of interviews with eight advisors from four different Swedish banks. Each bank is represented by a private advisor and a corporate advisor whose task is to convey how their respective banking sector works with the digitized credit granting process. The selection of banks is based on the criteria that the credit granting process has been conducted both before and during the digitization period at each bank, in order to present a broader perspective on how the change has taken shape. Conclusion: As digitalization has been introduced in the banking sector, banks are striving to digitize the credit granting process for both loans to personal customers and loans to business customers. This is expected to bring increased efficiency to the banks' workflow and provide customers with a more convenient experience, considering the otherwise lengthy process. Despite banks' desire, it is important not to forget the significance of physical meetings in the process. Through these meetings, banks can conduct both relationship-based and transaction-based credit approvals and ensure that the correct information about each specific customer is gathered to avoid various types of principal-agent problems. Digitalization will contribute with many improvements to the credit granting process for both parties; however, it is important to consider that a physical advisor’s role and human mindset cannot be applied to a programmed system.

För att ett kreditinstitut ska låna ut pengar, måste de först göra en kreditbedömning. Väl där granskas finansiell information, återbetalningsförmåga samt även personen bakom företaget och dess egenskaper. Trots att bankbelåning är det vanligaste sättet att finansiera sin verksamhet för många små företag, visar flera studier att kvinnoledda företag har svårare att få lån jämfört med manliga entreprenörer. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse samt redogöra för vilka diskurser som råder bland kreditbedömare vad gäller betydelsen/rollen som personliga egenskaper har hos manliga och kvinnliga entreprenörer. I denna studie har en abduktiv ansats använts, som är en blandning av den deduktiva och induktiva forskningsansatsen. Studiens resultat kommer fram till att diskurserna som hittades är att en del av respondenterna anser att egenskaper är viktiga, medan en annan del anser att egenskaper är viktiga, dock inte avgörande. Vidare visar resultat att respondenterna anser att uppdelningarna mellan manliga och kvinnliga entreprenörer inte existerar och är olämpliga. Slutligen visar studien att en entreprenör är en person oavsett kön, som innehar entreprenöriella egenskaper. / In order for a credit institution to lend money, they must first do a credit assessment. Once there, financial information, ability to repay and also the person behind the company and its owners characteristics are reviewed. Despite the fact that bank loans are the most common way to finance their business for many small businesses, several studies show that women-led businesses have more difficulty getting loans compared to male entrepreneurs. The purpose of this essay is to investigate what discourses there are among the bank assessors when it comes to the meaning/role of the characteristics of male and female entrepreneurs on credit assessment. In this study, an abductive approach has been used, which is a mixture of the deductive and inductive research approach. The results of the study conclude that the discourses that were found are that one part of the respondents means that characteristics are important, while the other thinks it's important but not decisive. Further the results show that the respondents think that the dividing of male and female entrepreneurs does not exist and is inappropriate. Lastly the study shows that an entrepreneur is a person regardless of the person being a male or female, which have characteristics that are viewed as entrepreneurial.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. </p><p>Abstract</p><p>We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.</p>

Sammanfattning Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan. Abstract We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.