Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun. Studien vilar på en kunskapssociologisk grund och har integrerat begrepp från genusteori och social mobilisering. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till kunskapsproduktion. Efter tematisk kodning och dataanalys inspirerad av narrativa och diskursiva metoder framkommer att socialtjänsten antingen konstrueras som en förvirrande och svårförståelig organisation eller som en hotfull och enad myndighetsfront. Kunskap, tillgänglighet och en nära relation till socialsekreteraren är centralt i positiva bemötandekonstruktioner. I negativa konstruktioner av bemötande framkommer exempelvis lagbrott, brutna överenskommelser och svårigheter att få kontakt. Den personliga bakgrunden och kön upplevs påverka socialsekreterarnas bemötande. Identitetsutveckling, självkänsla och förtroende för myndigheten tycks vara sammanlänkat med bemötande. Hanteringsstrategier kan vara aktiva protester eller social mobilisering och länkas till återtagande eller manifestation av hegemoniska maskuliniteter. Papporna manifesterar ofta sin roll som medborgare och innehavare av konventions- och lagstadgade rättigheter. Strategier kan vara passiva genom att ”spela med” socialsekreteraren eller försök att undvika kontakt. Passiva strategier argumenteras vara en protest i det dolda. Exempelvis, kan en obesvarad enkät ses som protest. Socialsekreterarens maktanvändning är central och kontakt med socialtjänsten antyds leda till reproduktion av könsstereotyper samt normalisering av genussystem. Bemötande tycks vara viktigt för att överbrygga glappet mellan formulerade ideal i lagar eller konventioner och verkligheten på socialkontoret. Politikerna, de yttersta makthavarna, kan anses ha en avgörande roll för skapandet av en socialtjänst som kan erbjuda bra bemötande.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det brottsförebyggande arbetet bedrivs i ett segregerat bostadsområde, hur de boende i området upplever resultatet och möjliga konsekvenser av det befintliga brottsförebyggande arbetet. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter i form, av en polis och åtta boende. Den metodologiska ansats vi använt oss av är hermeneutiken. Empirin har tolkats genom användning av teorier och begrepp om socialt kapital (Robert Putman), situationell och social brottsprevention samt stigma (Erving Goffman). Resultatet visar att informanterna upplever att segregationen i området bidrar till att det skapas problem med kriminalitet. Kriminaliteten behöver lösas genom ett välfungerande brottsförebyggande arbete vilket kunnat påverka diskursen om Andersberg i positiv bemärkelse. Idag brister det i arbetet genom att det saknas resurser och det finns en problematik i vem som ska åtgärda problemen. Det bidrar till att konsekvenser uppstår för lokalbefolkningen i form av att kriminalitet i området, brist på kunskap bland de boende, låg sysselsättning och en misstro mot polisen i området.

In this master thesis a category of men otherwise often taken for granted is examined: noncriminal,non-violent men. With the help of in-depth interviews with young men who havepreviously lived a life with drugs and criminal behaviour, I examine the young men's identityand masculinity projects. To do this, I use theories by researchers R.W. Connell and MichaelS. Kimmel, among others. It turns out that the young men use othering, distancing anddichotomization in their identity projects, and that they work very hard to build a newmasculinity, constructed as totally separated from their former one. They also work very hardto dichotomize their identities, separated in now/then, followed by dichotomies such aspure/impure, honest/criminal, good/bad, deep/shallow and communicative/closed-off. Theirpresent masculinity projects must be seen in a context of what can be called a regionalSwedish masculinity, where equality, fatherhood, communication and respect for women arecentral features. I claim that the young men in their masculinity projects work exceptionallyhard to reach this kind of masculinity, and that they, in their struggle to do this use discoursesof embodiment, class, (dis)ability, sex, and authenticity.

Interkulturalism och dagens skola / Interculturalism and school of today

This studies purpose is to analyse the difference in minor crimes in Värmland´s districts and in Karlstad city, the residential city of Värmland during the year 1881. More specifically during the time known as industrialization and urbanisation. This study will not only analyse the difference in volume but also what types of minor crimes that were committed both in the city and the rural parts of Värmland. The source material for this study consists of court records from this time, and more specifically at the end of each record there is a summary of all the minor crimes committed during the period of spring and autumn or winter. The purpose will be examined via a quantitative method and will be reported with graphs of each question. A part of the method is also to categorize the crimes into larger groups to make the result more manageable. The result shows both a difference in the quantity of minor crimes, where the city has about ten times more compared to rural Värmland, and there is also a difference in what types of minor crimes. In the city there is most parts of people who were drunk, and the rural parts had more issues with both people skipping their military service and people not appearing before the court. / Syftet med denna uppsats är att jämföra Värmlands läns lindrigare brottslighet med den i Karlstad stad under år 1881. Detta är en period där Sverige var uppe i processerna industrialisering och urbanisering. Uppsatsen kommer inte enbart att fokusera på mängden brott utan även analysera vilken typ av lindrigare brottslighet som genomförs i staden och på landsbygden. Källmaterialet är hämtat från varje härads dombok samt stadens rådhusrätts dombok, i slutet av dessa finns en längd som heter saköreslängd där alla bötesbrott är nedskrivna. Metoden består av en kvantitativ metod där resultatet kommer att redovisas med hjälp av grafer för att förtydliga. Metoden till denna uppsats består även i att kategorisera de olika bötesbrotten för att kunna få ihop dem till större grupper för att göra resultatet mer överskådligt. Resultatet visar både att det är en skillnad i mängden brott i staden kontra landsbygd, och att det är en skillnad i vilka typer av brott som begås. I staden var fyllerierna problemet och på landsbygden var problemet i stället individer som inte dyker upp vid beväringen eller inte dyker upp när de blivit kallade till rätten. Med hjälp av tidigare forskning och teorier och begrepp kopplade till social kontroll diskuteras sedan orsaker till skillnaden.

Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. Metoden för uppsatsen är multipel regressionsanalys med kommun- och tidsfixa effekter samt kontrollvariabler. Resultatet av studien visar att det finns en statistiskt signifikant relation mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet på 1-procentsnivån. Huvudresultatet av studien visar att när gymnasiebehörigheten ökar med en procentenhet minskar pojkars brottslighet med 0,308 brott per tusen unga pojkar. För en kommun som har den genomsnittliga brottsnivån innebär en procentenhets ökning av gymnasiebehörigheten att brottsligheten minskar med ungefär 0,74 procent. Resultaten från placebo- och robusthetstesten samt heterogenitetsanalysen styrker huvudresultatet. Dessa testers resultat är argument för att relationen kan vara kausal, men påverkan från utelämnade variabler kan inte helt uteslutas.

Statistics from Swedish Crime Prevention Council show that foreign-born people are two and a half times more likely than those with Swedish-born parents to be registered for suspected crime (Martens & Holmberg, 2005). The purpose of this study is to investigate whether the suspects name is of significance when making a legal assessment and whether a person with a foreign name is punished more severely than a person with a Swedish name who has committed a similar crime. A vignette study that included two identical cases was conducted, the only difference between them was the person's name (Swedish vs foreign). After reading the case, the respondents answered legally relevant questions about what they had just read. The result showed that name affect a legal assessment. The biggest difference was in the question of punishment where those with a foreign name were considered to deserve a harsher punishment than those with a Swedish name. For other questions, the difference was small. The prejudices that occur may be related to how the cognitive system works and the need to belong to social groups (Diesen et al., 2005).   Keywords: Crime, stereotypes, prejudices

SammanfattningFridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltidDenna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD.Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion.Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden.Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt. Resultatet visar att samtliga fem intervjupersoner följer ett mönster som visar att alla hade stora förväntningar inför skolstarten, liksom de allra flesta barn har, men förväntningarna har snabbt gick över. De har börjat i en vanlig klass men relativt snabbt fått en individuell lösning på deras s.k. skolproblem. Samtliga fem intervjupersoner har blivit utsatta för både fysisk och psykisk mobbning från både lärare och klass/skolkamrater. De positiva upplevelserna som intervjupersonerna berättade om var mötet med vissa lärare. Lärare som de upplevde hade kunskap och förmåga att hantera utåtagerande barn med en ADHD-diagnos.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse av vilken hjälp ungdomar som hamnar i kriminella kretsar får av socialarbetare. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat en familjebehandlare som arbetar på SIG, tre socialsekreterare hos polisen - varav två också var SIG-samordnare - samt en socialsekreterare vid stadsdelsförvaltningen. Genom intervjuerna har studien funnit att ungdomar som hamnar i kriminella kretsar har tillgång till mycket hjälp från socialtjänsten och socialarbetare. Det framkommer också att socialarbetare ofta upplever hinder i sitt arbete, såsom brist på resurser och tidsbegränsningar, vilket påverkar deras möjlighet att hjälpa ungdomarna på ett adekvat sätt. En annan utmaning är när föräldrar till dessa barn väljer att inte samarbeta med socialtjänsten genom att neka eller tacka nej till den hjälp som erbjuds. Trots detta identifierades vissa insatser som visade sig vara framgångsrika, såsom att arbeta med familjen som helhet och att bygga upp förtroende och relationer med ungdomarna. Studiens resultat föreslår att det behövs ytterligare forskning för att utveckla och förbättra insatserna för ungdomar som hamnar i kriminella kretsar. Dessutom krävs det en större satsning på resurser och samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten.