No description available.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S. Beckers teori om avvikare och stämplingsteori samt Zygmunt Baumans teori om konsumtions samhälle. Med hjälp av deltagarnas utsagor kan vi konstatera att det finns sociala faktorer och motiv som påverkar ungdomar att hamna i ett kriminellt beteendemönster. Det som bidragit till att undersökningens deltagare fallit in i ett kriminellt beteendemönster är främst motivet pengar, känslan av utanförskap i samhället och klasskillnader, men även etikettering, brustna familjeförhållanden och grupptryck. Pengar är det främsta motivet som fått studiens deltagare att fortsätta upprätthålla det kriminella beteendet. / The study is a qualitative research that aims to investigate the underlying factors and motives why some young men fall into a criminal behavior pattern. The factors and motives that this study examines is the social factors, including the family and friends. To achieve the purpose of this study, 6 young men aged 15-25 years old with a criminal lifestyle were interviewed. The result and analysis section in the study presents the collected material from the interviews, linked to the theories that are used in this study. The theories that are used in the study include Howard S. Becker’s theory of deviants and labeling theory and Zygmunt Bauman’s theory of the consumer society. With the help of our participants statements we can conclude that there are social factors that influence young people to fall into a criminal behavior pattern. It is mainly the subject of money, the sense of alienation from society and class differences that contributes to the criminal behavior patterns that the studied participants have. Labeling, broken family relationships and peer pressure are other factors that contributes to the criminal behavior pattern. Money is the main motive for maintaining a criminal behavior, for the participants of this study.

Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning. Det övergripande skälet till att informanterna begick brott var de finansiella påfrestningarna, men bekräftelse och status var också bidragande faktorer.

The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out. Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender. From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used. Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.

<p>The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out.</p><p>Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender.</p><p>From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used.</p><p>Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.</p>

I uppsatsen har problemställningen varit om det finns det någon skillnad mellan hur olika typer av publikationer, Aftonbladet.se och IDG.se, väljer att publicera nyheter om IT-relaterade brott. Metoden har varit att genom en kvantitativ innehållsanalys använda en kodningsmanual för att undersöka relevanta artiklar från två mediehus, Aftonbladet.se, som har en webbtidning och IDG.se, som har en rad teknikinriktade (speciellt datorteknik) tidningar på webben. Vi har valt att hämta artiklar från åren 2012 till och med 2014. Den teori som valts som grund för analysen i uppsatsen är den så kallade skandalteorin där en skandal karaktäriseras av att något exceptionellt inträffar genom att en eller flera personer inte uppför sig som han eller hon borde, vilket resulterar i ett förtroendebrott. Under perioden 2012-2014 har utvecklingen av artiklar som handlar om IT-relaterade brott legat mellan 150 – 250 artiklar per år med något fler från IDG.se. Aftonbladet.se har en publik som utgörs av privatpersoner där den ”säljande” skandalen också mer naturligt är en händelse där en privatperson är offret medan IDG.se har en publik som i högre grad utgörs av företag och offentliga organisationer eller de som är intresserade av teknik i relation till företag.

Denna uppsats är skriven på avancerad nivå inom socialt arbete. Dess syfte är att belysa turning points från kriminalitet och utgår från intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriär. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskällor till upprätthållandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjälp av symbolisk interaktionism och teorier om stämpling, stigma och strain. Resultatet visar nätverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förändring. I resultatet går det även att utläsa hur personligt engagemang från omgivningen påverkar individen positivt vid en turning point. I diskussionen lyfter författaren resultatet och diskuterar även samhällets insatser utifrån uppsatsens resultat. Efter analys och diskussion framkommer författaren med slutsatsen att en turning point sker först när individen själv vill genomgå en förändring. När individen har tagit det beslutet fungerar nätverket både motiverande samt som en resurskälla. Med personligt engagemang från omgivningen så kan individen stå fast vid sitt beslut om en turning point och motiveras till ett liv utan kriminalitet.

No description available.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta. Lyckas man att återanpassasig till samhället och hur ser den vägen ut? Vi menar att man behöver en egen vilja samtett stödjande socialt nätverk för att bli återanpassad till samhället. Vi har utgått från enkvalitativ metod i samband med intervjuerna, där vi har utfört intervjuer med åtta styckenf.d. kriminella verksamma på organisationen KRIS. KRIS har en betydande roll för derasframsteg mot en etablering i samhället och leder dem i rätt riktning genom sina olikametoder. Vårt resultat analyseras utifrån teorier av Vanessa May, Thomas Scheff, RandallCollins samt Howard Becker. Vår analys visar att informanterna i tidig barndom har käntsig som avvikare där de inte kunde hitta sin plats för att passa in vilket i sin turresulterade i kriminalitet. Vidare anser dem att samhället överlag har fördomar mot f.d.kriminella vilket försvårar deras återanpassning.

Introduktion: Ungdomsåren har blivit betraktade som de åren individer är som mest brottaktiva och ett av de vanligaste brotten unga individer misstänks för samt där unga har en högre återfallsfrekvens i är narkotikabrott. En teori som används för att förklara ungdomsbrottslighet är Hirschis (1969) teori om sociala band och en myndighet som kommer i kontakt med unga individer som begår brott är Frivården som är en del av Kriminalvården. Syfte: Syftet var att studera frivårdsinspektörers erfarenheter kring återfallsprevention för unga individer med narkotikamissbruk och kriminalitet med sociala band teorin som grund. Metod: Åtta frivårdsinspektörer från Norra delen av Sverige deltog i studien som bestod av 30-45 minuter individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en deduktiv ansats med en tematisk analys. Resultat: Alla fyra sociala band var betydelsefulla i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete, anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band av störst vikt. Frivårdens arbete med att stärka unga individers sociala band bestod av behandlingsprogram, motiverande samtal, nätverkskartor, lekmannaövervakare och samhällstjänst. Diskussion: I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Cornish och Clarke's (1987) teori om Rational Choice diskuteras även som en möjlig teoretisk utgångspunkt då vikten av individens egen vilja belystes av frivårdsinspektörerna. Slutsats: Sociala band är en väl tillämpbar teori i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete. Anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band som var av störst vikt i frivårdsinspektörernas arbete. Arbetet för att stärka unga individers sociala band består av behandlingsprogram, motiverande samtal, insättning av lekmannaövervakare, nätverkskartor samt samhällstjänst. / <p>2015-06-03</p>