Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.

Förfalskning är ett brott som inte är undersökt i någon vidare utsträckning i den historiska brottsforskningen. Det som finns skrivet om förfalskningsbrott behandlar i mångt och mycket stora och spektakulära förfalskningar, ofta hämtade från konstens och litteraturens områden. Den här uppsatsen undersöker istället de mer vardagliga förfalskningarna. Genom att granska domböcker från Visby rådhusrätt under perioden 1865 – 1885 har uppsatsen undersökt dels hur vanligt förekommande brottet var, dels vad det var som förfalskades. Resultaten pekar på att förfalskning var ett brott som möjliggjordes mer genom 1800-talets samhällsförändringar, exempelvis befolkningsökning och begynnande urbanisering och industrialisering, samt att Visbybrottslingarna inte ägnade sig åt några storslagna förfalskningar. Det visar sig att de flesta förfalskningarna gjordes i syfte att tillägna sig ekonomisk vinning. / <p>Historia</p>

På senare tid har det framkommit vad man skulle kunna benämna som komplexa karaktärsrepresentationer i tv-serier relaterade till brott och illegala handlingar. Exempel på dessa syns i tv-serier som Dexter (2006) vars handling bygger på en huvudkaraktär som utför seriemord. Andra exempel går att hämta ur den samtida populärkulturen, det går inte att bortse från de allt fler tv-serier som ställer vad man konventionellt skulle kalla skurken och hans handlingar i fokus. En löpande produktion av tv-serier pågår ständigt och tv-tittandet individualiseras allt mer till följd av streaming-tjänster som Netflix, vilket lämnar utrymme för allt fler mångfacetterade bilder av vad man tidigare såg som tvådimensionella karaktärer. Ett sätt att framställa ondska och immoralism som en mänsklig egenskap, genom att ge tittaren en inblick i skurkens liv, kan spegla den sociala verklighet vi lever inom där individen har makt över sina egna handlingar och där lag och konventioner kring moral och etik går att vrida och vända på, beroende på perspektiv Med ambition att undersöka det nämnda forskningsområdet har denna studie som syfte att att undersöka hur kriminalitet skildras i tv-serien Narcos (2015) och hur detta uppfattas av tittaren. Detta med hjälp av forskningsfrågorna: Hur representeras kriminella aktiviteter och kriminella i tv-serien Narcos? Hur upplever tittarna de kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien Narcos? Med brist på forskning inom området ur ett svenskt perspektiv, ämnar studien att fokusera på den målgrupp som främst exponeras för dessa typer av tv-serier: svenska ungdomar. Studien utfördes således utifrån en triangulering av en innehållsanalys och fokusgrupp, bestående av 8 ungdomar mellan åldrarna 18-26 från Stockholmsområdet. Resultaten från innehållsanalysen och fokusgrupperna visade på att kriminella i tv-serien representeras som karaktärer med lägre klasstillhörighet, med en fattig bakgrund som via kriminella medel vunnit till sig makt och en förmögenhet. Kriminella aktiviteter som mord, mutor och narkotikahandel är en del av vardagen och betraktas som norm. De värderar familj och relationer högt men förhåller sig till omoraliska handlingar. Kriminalitet upplevs som ett medel med vilka individer i tv-serien tjänar sina pengar och kan betraktas som en typ av vardagligt jobb. Då detta tillhör de kriminellas vardag och sätt att leva, ses inte detta som avvikande från hur en kriminell karaktär inom serien ska bete sig. Såväl kriminella som politiker och polis, som står som någon sorts motsättning till kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien, utför immoraliska aktiviteter. Dessa immoraliska aktiviteter förstärks av kampen om pengar, vilka samtliga deltagare håller med om är ursprunget till immoralitet.

Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm. De anmälda rånen hade minskat i London och Stockholm. Londons anmälda vandalismbrott hade däremot minskat kraftigt medan de hade ökat i Stockholm. Displacement (brottsförflyttning) belystes och hur det är sammankopplat med kameraövervakningens brottspreventiva effekt. Risken för mätfel och dess uppkomst togs också upp i kritiskt ändamål.I diskussionsdelen fördes teoretiska resonemang med rational choice teorin, rutinaktivitetsteorin och CPTED-modellen. Slutsatsen som drogs var att kameraövervakning har haft en brottspreventiv effekt för alla tre brottskategorier, dock inte lika mycket för alla tre. Samtidigt fördes en kritisk diskussion om displacement (brottsförflyttning) vilket kan förekomma och dess spridning, i syfte att ifrågasätta tillförlitligheten av kameraövervakningens effekt på brottsnivåerna.

Invandringen till Sverige har under de senaste decennierna ökat och Sverige har blivitett samhälle med stor etnisk mångfald. I takt med den ökade invandringen har ocksåintresset för och diskussionerna kring ett eventuellt samband mellan invandring ochhatbrott intensifierats, då antalet hatbrottsanmälningar också har ökat kraftigt undersamma tidsperiod. Syftet med detta examensarbete var att beskriva förändringar ochskillnader i de främlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrottsanmälningarnasutveckling i Sverige, åren 2004-2014. Syftet var även att analysera förändringar ochskillnader beträffande hatbrottsanmälningarnas utveckling inom storstadskommunernasamt att analysera sambandet mellan å ena sidan hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och å andra sidan invandring,befolkningssammansättning och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet,utbildningsnivå, medianinkomst och biståndsmottagande. För att besvara syftetinhämtades information och statistik från olika myndigheter. Det insamlade materialetanalyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Det huvudsakligaresultatet visade på ett samband mellan antal hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och antal invandringar. Påverkan av antaletinvandringar på antalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv varstarkare än de socioekonomiska faktorerna. Effekten som antalet invandringar hade påantalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv påverkades dock avförändringar i befolkningssammansättningen. En slutsats som drogs var att en välfungerande integration kan vara en viktig strategi i det preventiva arbetet motfrämlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrott. / <p>2016-06-01</p>

Studiens syfte var att undersöka individer som begått brott och deras skolgång för att se om det finns faktorer i skolan som kan ha bidragit till utvecklandet av ett kriminellt beteende. Frågeställningarna var “Vilka erfarenheter har intervjudeltagarna av grundskolan och eventuella gymnasiestudier?” och “Vilka skolrelaterade risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet kan utläsas utifrån deras berättelser?”. I skolan finns ett antal skydds-och riskfaktorer som enligt tidigare forskning kan verka för att minimera eller förstärka risken för kriminellt beteende. Sociala band-teorin användes för att analysera resultatet. För att strukturera datamaterialet applicerades kvalitativ innehållsanalys på intervjusvaren. Genom två semistrukturerade intervjuer och två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare som har begått brottsliga handlingar framkom berättelser om situationer i skolan. Utifrån de berättelserna gick det att utläsa vilka risk-och skyddsfaktorer som kan ha påverkat intervjudeltagarnas brottsaktivitet. Bland annat förekom skolk, mobbning, vara uttråkad i skolan och dålig relation till lärarna. Slutsatserna var att individerna som intervjuades hade en dålig relation till skolan, men att även andra faktorer kan ha inverkat på risken för brottslighet. / The aim of this study was to get an understanding of the past experiences at school of persons with a criminal past. The purpose was to understand risk-and protective factors which contributes to the development of their criminal behavior. The research questions are “What experiences do the interview participants have from primary school and possibly high school?” and “What school related risk- and protective factors for criminality can be deducted from their stories?”. Based on previous literature, there are risk-and protective factors which whether increase or decrease criminal behavior. In order to collect data, two semi structured and two focus group interviews with in total eight participants were conducted. The social bonding- theory built the theoretical framework that were used to interpret the results. The results were analysed with qualitative content analysis. It was possible to interpret which risk- and protective factors that could have had an impact in the participants’ delinquency from their stories. The results showed that the risk factors are truancy, bullying, being bored in school and a bad relationship with the teachers. The conclusions was that the participants had a bad relationship with school, but it is recognized that there are additional impacting factors leading to criminal behaviour.

<p>Syftet med denna uppsats är att med longitudinella data undersöka om ungdomars alkoholkonsumtion påverkar deras kriminella aktivitet. Vidare undersöks om pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än flickor. Det kommer även att göras en skillnad mellan våldsbrott och mer planeringskrävande brott eftersom flera forskare hävdar att sambandet är olika mellan alkohol och dessa brott. Detta genom att om man dricker alkohol blir många impulsiva och aggressiva vilket i kombination lätt kan leda till en misshandel, våldsbrott. Mellan mer planeringskrävande brott som till exempel inbrott och alkohol finns det dock endast ett indirekt samband vilket innebär att man begår detta brott för att få tag på pengar att köpa alkohol för. Pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än vad flickor gör enligt flera forskare.   </p><p>Datamaterialet kommer ifrån materialet SPAN som är en utvärdering av skolors drogpreventiva arbete totalt kommer respondenterna från 21 olika skolor runt om i Sverige. Sambandet som testa i denna uppsats mäts genom en logistik regression på grund av att beroende variablerna våldbrott och planerade brott var snedfördelade och dikotomiserades således.        </p><p>Resultatet visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott vilket stämmer överens med tidigare forskning. I denna uppsats hittades även ett samband mellan alkoholkonsumtion och planerade brott som talar emot tidigare forskning men det kan vara så att detta är ett indirekt samband, vilket inte kunde undersökas i denna uppsats. Det finns ett starkare samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott för flickor än för pojkar vilket kan tyda på att flickor behöver dricka mer för att begå ett våldsbrott än vad pojkar behöver. Sambandet mellan alkohol och planerade brott gäller framför allt pojkar. Det var dock väldigt få som begått ett brott i detta material så därför finns det behov av fler studier på detta område.</p>

No description available.

<p>Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.</p>

No description available.