The aim of this study was to reach an increased understanding about how the changing process with regards to criminality and violent behaviour of men may look like. The questions on these issues were: (1) How do three men describe the changing process of their life manner from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? (2) How do three professionals from the probation service describe the life changing process of men from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? Our research study was thoroughly done based on a qualitative approach method, interviewing six individuals by following the theme focused interview guidelines. Three men with previous violence and crime records, actors, and three professionals working in the probation service, observers, were interviewed and the selection was intended to highlight the problem from two angles. The interviews were analyzed through social psychology and pattern which describes the process of changes. The results showed that the changing process from violence and criminality is complex and there are indeed several factors likewise major cause such as important circumstances, supporter and mentor, altered self-image and motivation was of great importance. The results correspond with previous research.

<p>Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet. Anknytningen till föräldrar och andra vuxna är något vi ser har en stor påverkan på ungdomarnas levnadssätt.</p>

Det första syftet i denna uppsats är att undersöka hur åldersstrukturen i Malmö kommun har förändrats efter Öresundsbron öppnade år 2000 och hur detta kan kopplas till migration. Ett andra syfte är att undersöka om en yngre åldersstruktur har ett samband med kriminalitet i svenska storstads- och förortskommuner. Utifrån dessa syften formuleras frågeställningarna: Hur har Malmö kommuns åldersstruktur förändrats i samband med Öresundsbrons öppnande fram till idag? Hur kan denna förändring kopplas till migration? Finns det ett positivt samband mellan en yngre åldersstruktur och kriminalitet (i svenska storstäder)? Uppsatsen är främst en kvantitativ fallstudie som siktar på att studera en specifik stad och hur denna påverkats av en händelse i form av en broöppning. Metoden som används är sekundäranalys av offentlig statistik där även en multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka sambandet mellan en yngre åldersstruktur och antalet stölder och rån. Resultatet visar hur nettomigrationen till Malmö kommun inte ökar direkt i samband med öppnandet av Öresundsbron år 2000 men däremot hur en period av ökad migration, framförallt från Danmark, kommer sex år senare. Vidare syns även hur nettomigrationen till Malmö kommun främst är internationell och även hur den består av många danskar immigranter. I övrigt verkar mönstret av internationell migration till Malmö kommun följa det i resten av Sverige. Resultatet visar även hur åldersstrukturen i Malmö kommun föryngrats väsentligt under 2000-talet och hur detta troligtvis kan kopplas till en ökad internationell migration. Den sista resultatdelen bekräftar ett robust positivt samband mellan andelen unga i en kommun och antalet stölder samt rån i Sveriges storstads- och förortskommuner. Vidare studier kan förslagsvis vara att testa ett samband mellan antalet stölder och rån, eller någon annan typ av brott, och andelen unga i samtliga kommuner i Sverige. Ett annat förslag är en fördjupande studie över de danskar som bosatt sig i Malmö kommun.

Inledning: Forskning har visat att miljön där brott sker är avgörande för att förstå kriminalitetsmönster och dess koncentration i och till olika områden, även kallade hot spots. Socialekologisk teori ämnar förklara distributionen av kriminalitet i städer. Syftet med aktuell studie var dels att analysera vilka platser i en stad som har flest anmälningar för misshandelsbrott för individer över 18 år, dels att analysera polisarbetet i och anslutning till dessa platser i Uppsala innerstad under åren 2013 – 2015. I denna studie har Brottsmönsterteorin applicerats för att förklara resultatet. Metod: I denna studie tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. Materialet som användes var polisregister för misshandelsbrott, dokument som beskriver polisens arbete samt en intervju. Anmälningarna från polisregistret fördes in i ArcGIS, ett datorprogram för visualisering av kartor, för att ta fram hot spots. Vidare analyserades polisens arbete på eller i nära anslutning till dessa platser. Resultat: I studien identifierades fyra hot spots. Resultatet visade att anmälningsfrekvensen hade minskat i två av fyra hot spots (hot spot 2 och 3). Det totala antalet misshandelsanmälningar i Uppsala innerstad hade minskat i förhållande befolkningsmängden i Uppsala kommun. Det problemorienterade polisarbetet fokuserade under treårsperioden på platser med hög alkoholkonsumtion och med en stor omsättning av människor. Slutsats: Kartläggning av olika typer av brott är effektivt för att arbeta brottspreventivt. För vissa typer av brott så som misshandel, kan det för polisen vara väl så effektivt att arbeta problemorienterat i hot spots såsom mot individer. / <p>2016-06-01</p>

Bakgrund: Det finns olika definitioner på vad som är en stereotypisk våldtäkt och vart den begås. Den klassiska stereotypen är då förövaren använder mycket våld och attackerar offret på en avlägsen plats. Den mer moderna stereotypen utförs dock av en bekant till offret, sker sällan utomhus och det förekommer lite fysiskt våld. Våldtäkten kan bli våldsam exempelvis om offret gör motstånd, vilket kan kräva grövre våld från förövarens sida. Aggression är ofta kopplat till manlighet och män är uppvuxna med den klassiska stereotypen om våldtäkt. Syftet med denna studie var att analysera och belysa förekomsten och användandet av fysiskt våld vid våldtäkter. Metod: Studien utfördes främst med kvantitativ metod, som är tillämpbart när det ska förekomma en beskrivning av en omfattning eller frekvensen av något. Det kommer även vara inslag av kvalitativ data för att exemplifiera vissa aspekter ur domstolsbesluten. Urvalet för denna studie är brottsmål med män som begått våldtäkt och dömts för detta. Det utfördes skillnadstester med chi-två test för att beräkna den data som insamlats. Resultat: Analysen visade signifikant skillnad i användandet av det fysiska våldet beroende på relationen mellan offer och förövare samt vid analysen kring det fysiska våldet och påföljden, medan det fysiska våldet i samband med plats, alkohol/narkotika eller ålder förövaren inte visade någon signifikans. Slutsats: Det finns studier som visar att maskulinitet är något som är skapat av samhället. Det medför att män växer upp med inställningen att en man måste vara maskulin, vilket är problematiskt. Dagens forskning kring maskulinitet och våldtäkt bör därför undersökas vidare, då detta är en viktig samhällsfråga / <p>2016-08-23</p>

<p>The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.</p><p>In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.</p>

<p> </p><p>Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet. Resultatet består i sex olika teman som beskriver det karaktäristiska i upplevelsen av detta fenomen. Dessa teman är: <em>Villkor under uppväxten, det "normala", Resurser och krav, Gemenskap och tillhörighet, Utanförskap och yttre attribut och Självkänsla</em>. Ett av dessa teman utgör en möjlig essens och handlar om resurser och krav kring de möjligheter till hjälp som Sverige erbjuder människor med denna typ av problematik. Hjälp som finns men inte fördelas rätt.</p>

<p>Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förändringsarbete och motivation. De individer som lyckas vända på sina liv är inte längre i behov av socialtjänstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga män med en kriminell bakgrund att lämna från fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vägen mot ett liv fritt från kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nätverk, en betydelsefull sysselsättning samt den personliga motivationen. Några av männen poängterar också betydelsen av stora förändringar, som att få barn eller uppleva dödsfall i familjen. Vidare sammanfattas dock vägen bort från det brottsliga livet som en process där flera positiva inverkande faktorer lett fram till ett liv fritt från kriminalitet.</p>

<p>Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat</p><p>söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom</p><p>samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna</p><p>berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras</p><p>livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in</p><p>vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en</p><p>hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna</p><p>berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken</p><p>betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att</p><p>tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta</p><p>av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det</p><p>ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en</p><p>djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv</p><p>utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha</p><p>blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella</p><p>livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt</p><p>att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne</p><p>beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv</p><p>inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det</p><p>kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de</p><p>nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet.</p> / <p>The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out</p><p>of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation</p><p>Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and</p><p>law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and</p><p>adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of</p><p>the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that</p><p>the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When</p><p>they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of</p><p>putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their</p><p>significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have</p><p>adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching</p><p>after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the</p><p>interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and</p><p>destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them</p><p>further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have</p><p>difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by</p><p>tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the</p><p>interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another,</p><p>came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy</p><p>social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ”stolt ledare” inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället. Vi vill se identitetsprocessen i relation till KRIS som bestående av tre väsentliga steg individen måste gå igenom: vägen in i organisationen, delaktighet via medlemskap (och eventuellt ledarskap), och vägen ut från organisationen (få ett ”riktigt” arbete mm.)</p>