The objective of this thesis was to research and gain knowledge about people involved in organized crime in Sweden. By conducting interviews we were able to analyze what factors played a role in an individual's choice to become a member of a criminal gang, as well as to gain an overall picture of these people. The qualitative research was carried out in three different cities in Sweden. Three people, aged between 30 and 60, who are currently members of a gang, were interviewed. In these interviews they shared their life stories in terms of childhood, youth, gang involvement as well as their hopes for the future. The results were then further analyzed to explore any similarities and differences among the participating individuals. Furthermore, these results were then compared with previous research on the topic, as well as different theories. We were  able to conclude several common trends in the experiences of the interviewed people despite all of them being unique. Among other findings, we could see that theories regarding risk factors for criminal development were mostly coherent with that of the interviewees. Risk factors can be segregated into the individual level, family level, peer level, school level and community level. Research on risk factors were shown to match the interviewees' life stories quite well. Some of the common factors were that two of the people who were interviewed came from broken family relationships, all three described themselves as drawn to peer groups seeking excitement, and all three said that their time at school was characterized by violence. All the people interviewed are active members of a gang because it "suited their needs. They all noted, however, that a disadvantage of this lifestyle is that it comes with a lot of stress, especially the fight against the judiciary. It was clear to all three people that they find it difficult to obey the law and that it would be difficult to leave the criminal underworld completely. This means that chronic criminality, as well as other behavior, is the result of habits that are fundamentally difficult to break.

Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon. I analysen tillämpades teorin om sociala band, vändpunkter och ett perspektiv på upphörandet som en process. I det empiriska materialet framkommer att upphörandet inledningsvis påverkades av ett samspel mellan specifika händelser som fungerade som vändpunkter, hjälp från andra personer samt egen motivation och mognad. Informanterna betonar egen motivation mest, vilket överensstämmer med tidigare studier av ungdomar i synnerhet. Därutöver identifierades en andra fas av upprätthållande där informanterna aktivt arbetade för att avhålla sig från brott. I denna fas började de omförhandla sin identitet från kriminell mot ickekriminell. Många hade dock kvar tankar på att begå brott och upplevde sig vara ”laglydiga kriminella” snarare än ickekriminella. Detta fenomen har vi inte hittat i tidigare forskning på området. Nedanstående faktorer i ett samspel identifierades av informanterna som nödvändiga för att kunna sluta begå brott, vilket bortsett från den sista punkten överensstämmer väl med tidigare forskning på området. Yttre faktorer: Upphöra med missbruk. Bryta kontakten med andra personer i aktivt missbruk och kriminalitet. Stöd från andra personer eller professionella. Gemenskap och anknytning till andra. Sysselsättning. Inre faktorer: Motivation och egen vilja. Mognad och ökad ålder. Förmåga att hantera tankar på brott. Sökord: upphöra, kriminalitet, brott, ungdom, återfall / The purpose of this paper is to study the subjective experiences of the desistance process from crime in young adults who repeatedly committed crimes during childhood and adolescence. The questions address both external and internal factors that influenced desistance from crime and factors that maintain a non-criminal lifestyle. The study included eight people, six men and two women who desisted from crime before the age of 25. The time since they desisted ranged from a few weeks up to eight years. The study was performed using qualitative semi-structured interviews, five by personal meetings and three by telephone. In the analysis the theories of social bonds, turning points and a perspective on desistance as a process was applied. The findings of this study were that desistance initially was influenced by a combination of specific events that served as turning points, support from other people as well as motivation and maturity. The informants emphasized their own motivation the most, which is consistent with previous studies of adolescents and young adults in particular. In addition, a second phase of maintenance were identified where the informants had to make efforts to refrain from crime. In this phase they started to renegotiate their identity from criminal towards non-criminal. However, many still had thoughts of committing crime and perceived themselves to be "law-abiding criminals" rather than non-criminals. This is something we have not found in previous research. These factors were identified by the informants as necessary to desist from crime, which apart from the last point is consistent with previous research in this area. External factors: • Desistance from substance abuse. • Breaking contact with people with active addiction and criminal behavior. • Support from other people or professionals. • Sense of community and attachment to others. • Occupation. Internal factors: • Motivation and determination. • Maturity and increasing age. • Ability to deal with thoughts of crime. Keywords: desistance, crime, criminality, youth, relapse

Forskning har visat att exempelvis arbete, relationer och utbildning ärrelaterat till att människor avhåller sig från kriminalitet. I teorin om socialaband beskrev Hirschi (2002) anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse som en förklaring till ungdomars avhållande från kriminalitet.Vid applicering av denna kriminologiska teori på vuxna har forskning visatolika resultat. Därmed förelåg ett behov av att ytterligare studera hurelementen i teorin om sociala band är applicerbara på vuxna. Med bakgrundav detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur tidigarekriminellt belastade vuxna upplevde att anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse i teorin om sociala band är relaterat till att avhålla sig från fortsattkriminalitet. Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta medlemmarur föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) låg till grund fördatainsamlingen. Fyra teman utifrån de fyra elementen i teorin om socialaband grundande den teoretiska tematiska analysmetoden i föreliggande studie.Utöver dessa teman blev även egen vilja identifierat som ett tema. Deltagarnaupplevde att anknytning, åtagande, delaktighet samt egen vilja var relaterattill avhållande från fortsatt kriminalitet. Däremot var inte elementetövertygelse relaterat till avhållande från fortsatt kriminalitet. Resultaten iföreliggande studie var både bekräftande och motstridande tidigare forskningsom studerat teorin om sociala band på vuxna. Resultaten gällandeanknytning, delaktighet, övertygelse och egen vilja diskuterades i jämförelsemed tidigare forskning. Resultatet ger användbar kunskap för att iförlängningen kunna underlätta människors avhållande från fortsattkriminalitet. / <p>2015-06-03</p>

Vissa ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ”ömsesidig hostilitet” för de ungdomarna. Syftet med studien var att se om ungdomar som själv rapporterade hög kriminalitet utmärktes av att de levde med ”ömsesidig hostilitet” i olika vardagsmiljöer – hemma, i skolan och på fritiden. Urvalet bestod av 2009 ungdomar i ålder 13-15 år från en mellanstor stad i Sverige. Data användes ifrån redan befintlig forskning utifrån olika skolor. Enkäter var utformade med frågor om hostilitet och kriminalitet. Resultaten visade att de ungdomar som upplevde ömsesidig hostilitet i olika vardagsmiljöer var kriminaliteten specifik högre. Ju fler olika miljöer ungdomen upplevde ömsesidig hostilitet i desto högre var den självskattade kriminaliteten. / Some youths are characterized by exposing others to hostility in a particular environment. Other young people are characterized by being exposed to hostility from others in the same environment. A third group of youngsters are characterized by both exposing others to hostility, and exposed to other people's hostility in the environment, explained "mutual hostility" for these young people. In this study the aim was to examine whether the young people who were high-criminal distinguished that they lived with "mutual hostility" in everyday environments - at home, at school and at spare time. The sample consisted of 2009 adolescents aged 13-15 years from a medium-sized city in Sweden who participated in a research project. The data from two questionnaires hostility and criminality were analyzed. The results showed that the young people who were experiencing mutual hostility in everyday environments engaged more in criminal activities. The study showed that youths who experienced mutual hostility in many different environments, were significant higher in self-reported crime.

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.

Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?   Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur den fysiska miljön potentiellt kan används som ett brottsförebyggande medel. En teoretisk utgångspunkt tas i teorierna Eyes on the street (Jacobs 2004) och Crime prevention through environmental design (Cozens et al. 2005). Genom att använda sig av dessa två teorier har uppsatsen som mål att besvara på vilka olika sätt den fysiska miljön kan användas brottsförebyggande samt om brottsförebyggande ansatser finns med i kommunal planering. En fallstudie har genomförts av fyra svenska kommuner som har utsatta eller särskilt utsatta områden inom sitt geografiskt avgränsade ansvarsområde, för att besvara de två frågeställningarna. De medverkande kommunerna är Göteborg stad med stadsdelen Bergsjön, Haninge kommun med Jordbro, Västerås stad med Bäckby och Botkyrka kommun med Alby. Det är fyra utsatta eller särskilt utsatta områden framtagna av polisen. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och gör en innehållsanalys av offentliga handlingar från de valda kommunerna. Resultatavsnittet redogör hur mönster och teman har identifierats i kommunernas planprogram med mål att bekämpa otrygghet och reducera kriminalitet genom att bland annat stärka den naturliga övervakningen och förtäta stadsdelen. Stor del av vad kommuner redogör för i respektive planprogram hanterar idén om att invånarna utgör ett informellt övervakningssystem. Genom att skapa en fysiska miljön som tillåter invånarna att aktivt röra sig i stadsdelen förvandlas invånarna till ett kollektivt övervakningsmedel som potentiellt avskräcker eventuella förbrytare att begå kriminella akter då möjligheten att bli påkommen förstärks. I slutsatsen bekräftas det hur kommunerna går tillväga för att agera brottsförebyggande i sin fysiska planering genom att uppsatsens vänder sig till forskare som Jacobs (2004) och Cozens et al.(2005) för att undersöka om det finns paralleller mellan kommunernas fysiska planering och teorierna. Bland annat driver kommunerna ett arbete med mål att blanda bostadsbebyggelsen med andra typer av kommersiell eller offentliga service för att erbjuda invånarna anledningar till att befinna sig på särskilda geografiska platser.

The aim of this literature study was to examine the way women with drug problems and a criminal lifestyle is described in previous research articles and how they are treated - as a victim, a perpetrator or both. Our questions at issues were phrased to answer these reflections, but turned out to be quite difficult to fulfill. Our result showed that there was a clear connection between drug using and violence, either during a person's childhood or domestic violence in close relationships. Furthermore, there was a connection between drug using and criminal activity as well. To achieve these results we did a literature review of 16 scientific articles. The sample included both qualitative and quantitative articles. Our conclusion based on the articles and our analysis of the result was that there isn't enough research on the subject to answer the questions at issues, since most of the research on both drug use and criminality is based on the male population.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut. / The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose, semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

Personer med ADHD är en överrepresenterad klientgrupp inom Kriminalvården. De klienter som släpps från anstalt och har blivit dömda till exempelvis skyddstillsyn blir tilldelade en frivårdsinspektör som de ska träffa kontinuerligt under ett övervakningsår. Frivårdsinspektörerna arbetar med att försöka motivera och stötta klienter för att minska risken för återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda inom frivården arbetar för att förebygga återfall i kriminalitet hos klienter som har ADHD. Syftet är också att undersöka vilka omständigheter som kan försvåra frivårdsinspektörernas arbete med den här klientgruppen. Vidare vill vi undersöka på vilka sätt frivårdsinspektörens roll kan påverka förändringsarbetet med klienten. Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer med sex frivårdsinspektörer på frivården i Malmö. Analysen av materialet bygger på Carl Rogers teori om klientcentrerad terapi, Goffmans teori om stigma samt det salutogena perspektivet med fokus på begreppet KASAM. Resultatet av vår studie visar på att de personer som vi har intervjuat har en god kunskap om ADHD och den problematik som kan finnas kopplad till den här diagnosen. Fokus ligger dock mer på att arbeta med klienten som individ snarare än att fokusera på diagnosen och man anpassar sina arbetsmetoder efter klientens förutsättningar och behov. Frivårdsinspektörerna är också medvetna om hur olika risk- och skyddsfaktorer påverkar klientens förändringsarbete. En avgörande riskfaktor kan enligt informanterna vara att klienten har en missbruksproblematik. Detta innebär en stor utmaning för både frivården och klienterna, då klienten inte har möjlighet till varken ADHD-utredning eller medicinering så länge det finns ett aktivt missbruk. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi har fått baserade på intervjuerna med våra informanter, men merparten av våra informanter hade önskat en bättre samverkan med andra verksamheter. Detta hade kunnat vara gynnsamt i arbetet med att minska återfallsrisken i kriminalitet för klienter med ADHD. / People with ADHD are an overrepresented client group in the correctional system. Clients who are released from correctional institutions but have been sentenced for probation are assigned a supervising probation officer who they will meet continuously for monitoring over a one year period. The role of the supervising probation officers is to motivate and support clients in order to reduce the risk of relapse in crime. The purpose of this essay is to investigate how employees of the Probation Service work to prevent relapse in crime among clients with ADHD. The purpose is also to investigate what aggravating circumstances may occur while working with this group of clients. Furthermore, we want to investigate in what ways the role of the probation officer can affect the work process with the client.The empirical material of the essay is based on qualitative interviews with six supervising probation officers at the Probation Service in Malmö. The analysis of the material is based on Carl Roger's theory of client-centered therapy, Goffman's theory of stigma and the salutogenic perspective with a focus on the concept of KASAM. Our study shows that the people we have interviewed have a good knowledge of ADHD and the issues that may be associated with this diagnosis. However, their focus is more on working with the client as an individual rather than focusing on the diagnosis and adapting his/her working methods to the client's conditions and needs. The supervising probation officers are also aware of how different risk and protective factors affect the client's path of change. According to the informants, a critical risk factor may be if the client has a substance abuse problem. This poses a major challenge for both the Probation Service and clients, as the client has no access to ADHD assessment or medication as long as there is ongoing substance abuse. It is difficult to draw any general conclusions based on the results obtained through the key informant interviews, but most of our informants would have called for a better collaboration with other related entities and institutions as this would be beneficial in the work to reduce the risk of recurrent criminal behaviour among clients with ADHD.