Matematiken handlar i mångt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster är en viktig del inom algebran och aritmetiken och är det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa kunskap om elevers skilda sätt att erfara talmönster, såväl talföljder som visuella talmönster. Därutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrån de skilda sätt som talmönstren erfars av eleverna. Nio elever i årskurs 3 och 4 har intervjuats utifrån ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkter och har använts för att analysera materialet. I analysen har förutom likheter och skillnader mellan sätten att erfara, innehållet i elevutsagorna analyserats utifrån erfarandets referentiella och strukturella aspekt. Resultatet av den fenomenografiska analysen har utmynnat i följande sex beskrivningskategorier: Jämn förflyttning, Konstant eller icke-konstant skillnad, Kombination av delar, Relation mellan vissa delar, Olika del- och helhetsstrukturer och Utöver angiven helhet. I analysen har de aspekter som eleverna fokuserat på varit vägledande för att skilja kategorierna åt och identifiera sex kritiska aspekter. En av dessa kritiska aspekter handlar om att urskilja att förhållandet mellan delarna i mönstret kan se olika ut. En annan kritisk aspekt är fråga om att kunna urskilja delarnas inbördes relation, relationernas förhållande till helheten och den icke angivna helheten. En tredje innebär att delarna behöver urskiljas samtidigt som helheten. Inte nödvändigtvis samtliga delar, men tillräckligt många för att se en regelbundenhet. Studiens resultat har gett didaktiska implikationer om vad eleverna i en undervisningssituation behöver ges möjlighet att urskilja för att utveckla ett mer innehållsrikt och differentierat sätt att erfara talmönster. Resultatet diskuteras utifrån tidigare internationella undersökningar. Det förs även en diskussion om vad studiens resultat kan tillföra och de didaktiska implikationer resultatet ger.

Studien behandlar det specifika matematiska innehållet likhetstecknet. Syftet är att se om eleverna kan utveckla sin förståelse för likhetstecknets betydelse. Utifrån syftet kommer två frågeställningar där färdigheter, kritiska aspekter samt kunskaper om likhetstecknet efterfrågas. I studien sammanfattas en del av den forskning som behandlar likhetstecknets kritiska aspekter. Variationsteorin har varit en hjälp för att analysera elevernas lärande och för att hitta möjliga kritiska aspekter. Några av de kritiska aspekterna är att likhetstecknet innebär ekvivalens och att det går att utföra operationer på båda sidor om tecknet. Studien grundar sig på ett spel som har sina rötter i ekvationsspelet av Viggo Kilborn. Spelet är utformat med pärlor och likhetstecken och genom för- och eftertest utreds om eleverna inhämtar någon kunskap. Resultatet visade att intervjun med spelet var relativt framgångsrikt eftersom eleverna hade större lösningsprocent på eftertestet. En slutsats är dock att det inte är metoden som är viktig utan det som påverkar är att det skapas möjligheter till lärande där elever kan urskilja de kritiska aspekterna av likhetstecknet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa. Framför allt är läsarens egna kunskaper och tidigare erfarenheter en kritisk aspekt. Läraren bör genom vägledning hjälpa eleverna att aktivera sina egna tankeprocesser, så att de blir aktiva och medvetna i sin läsning. Eleverna behöver få syn på att man för att kunna göra inferenser måste aktivera sin förkunskap och hitta strategier för hur man kan göra när man inte förstår. Tydligt var att eleverna i diskussion med varandra uppnådde en högre förståelse än när de arbetade på egen hand. De kompletterade varandra i sina resonemang och nådde på det sättet längre. Eftertestet visare ett bättre resultat än förtestet.

Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter. Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga var i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga hur användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen. Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: att tidigt involvera användarna, att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna, att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till, att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart. Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.

Utifrån vår erfarenhet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen har elever haft svårt att kommunicera om matematik. Därför har vi i den här studien valt att undersöka vilka kritiska aspekter som synliggjorts när elever löste uppgifter som syftade till kommunikation. De kritiska aspekterna var argumentera för lösning, diskutera samt föra dialog, utforskande uppgifter, växla mellan representationsformer, interaktion med andra samt uppgifter i relation med omvärlden. Vi ville även titta på i vilken omfattning de kritiska aspekterna främjar elevers möjlighet att kommunicera i, om och med matematik. Den metodologiska ansatsen var att genomföra en observationsstudie med tillhörande samtal med sju elevgrupper i årskurs 1. Grupperna genomförde uppgifter som i Svensson & Zakrissons (2018) innehållsanalys antogs innehålla kritiska aspekter som kan utveckla elevers kommunikationsförmåga. Resultatet visade att eleverna valde att använda sig av fler än en kritisk aspekt när de löste uppgifterna. Slutligen måste lärare vara medveten om läromedlets potential att med stöd av de kritiska aspekterna utveckla elevers kommunikationsförmåga.

Syftet med studien har varit att utveckla en kunskap om vilket innehåll olika läromedel kan ha gällande textbaserade uppgifter i ämnet matematik. Arbetet är baserat på en läromedelanalys på två olika läromedel i årskurs tre som har analyserats och granskats. Förhoppningen har varit att genom arbetet upptäcka vilka kritiska aspekter de två olika läromedlen kan innehålla för eleverna när de ska lösa textbaserade uppgifter. Studien har utgått från variationsteorin när resultatet och analysen har gjorts. I resultatet har det framkommit att läroböckerna kan innehålla kritiska aspekter för eleverna, vilket kan göra att det försvårar för eleverna att utveckla sina kunskaper gällande att lösa textbaserade uppgifter i matematik. I diskussionsdelen diskuteras det om de två olika läromedlen ger eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att lösa textbaserade uppgifter eller om läromedlets framställning av textbaserade uppgifter inte tar hänsyn till alla kritiska aspekter när eleverna ska lösa textbaserade uppgifter.

Syftet med studien är att belysa hur geometriska objekt framställs i läroböcker för matematik och hur olika representationsformer används i detta sammanhang. Syftet är även att undersöka hur innehållet framställs utifrån variationsmönster och hur dessa kan synliggöra kritiska aspekter. Två läroböcker används och dessa är riktade mot årskurs 1. De geometriska objekten som behandlas är kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Läroböckerna analyseras genom en innehållsanalys och utgår från variationsteorin samt tidigare forskning om representationsformer och kritiska aspekter för geometriska objekt. Resultatet visar att läroböckerna använder olika representationsformer för att framställa geometriska objekt och att bildmodell är den representation som används i störst utsträckning. Representationsformerna används ofta separat från varandra, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning om att en integrerad användning gynnar lärandet. Resultatet visar även att läroböckerna innehåller olika variationsmönster men att graden av variation kan skilja sig åt mellan olika böcker. Den kritiska aspekten rumsuppfattning synliggörs genom generalisering och begreppen sida, hörn och vinkel synliggörs genom kontrastering. Läromedelsanalysen medvetandegör hur kritiska aspekter kan synliggöras i innehållet och vad som eventuellt bör kompletteras med i undervisningen. Studien bidrar därmed till insikt om betydelsen av att verksamma lärare bör göra läromedelsgranskning.

I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser. Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt. Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.