Bakgrund: Kronisk njursvikt ger påverkan på både den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Den fysiska ohälsan kräver dialysbehandling för att personen ska överleva. Hemodialys är en vanlig form av dialysbehandling och är både en tids- och energikrävande process. Intermittent dialys tar flera timmar i veckan och medför ytterligare påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa.  Syfte: Att utforska hur personer över 18 år med kronisk njursvikt upplever sin fysiska, psykiska och sociala hälsa när de lever med intermittent hemodialys. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva stycken originalartiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Databaserna som användes var Psycinfo, Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Under resultatanalysen framkommer sex kategorier; symtom, positiva känslor, negativa känslor och relationer som fördelades under de tre hälsoområdena; fysisk, psykisk och social hälsa. Resultatet visade att det fanns både negativa och positiva upplevelser involverade kring den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Den fysiska hälsan upplevdes påverkad både under, efter och mellan behandlingarna gällande bland annat svaghet, fatigue och försämrad sömnkvalitet. Gällande det psykiska upplevdes både positiva och negativa känslor samt känsla av förlust av bland annat självständighet och livslust. Den sociala hälsan blev också påverkad av behandlingen då relationer och det vardagliga livet förändrades drastiskt. Slutsats: Utifrån resultatet kunde slutsatsen dras att hemodialysbehandling till följd av kronisk njursvikt påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan både positivt och negativt. Med kunskap om dessa erfarenheter kan sjuksköterskan optimera omvårdnaden för personer som genomgår hemodialysbehandling. / Background: Chronic kidney failure affects physical, mental and social health. Physical illness requires dialysis for survival. Hemodialysis is a common form of dialysis treatment and is both a time- and energy-consuming process. Intermittent dialysis takes several hours a week and entails additional impact on physical, psychological and social health. Aim: To explore how people over 18 years of age with chronic renal failure experience their mental, physical and social health when living with intermittent hemodialysis. Method: A literature review with descriptive design. Eleven original articles with a qualitative approach were included. The databases used were Psycinfo, Cinahl and Pubmed. Main findings: During the results analysis, six categories emerge; symptoms, positive emotions, negative emotions, relationships, family and friends, which were distributed under the three health domains; physical, mental and social health. The result showed that there were both negative and positive experiences involved in physical, mental and social health. The physical health was perceived to be affected both during, after and between the treatments regarding, among other things, weakness, fatigue and reduced sleep quality. Regarding the psychological, both positive and negative emotions were experienced, as well as a sense of loss of, among other things, independence and zest for life. Social health was also affected by the treatment as relationships and everyday life changed drastically. Conclusion: Based on the results, the conclusion could be drawn that hemodialysis treatment as a result of chronic kidney failure affects physical, mental and social health both positively and negatively. Such experiences will lead to increased knowledge for nurses and optimize the care given to people undergoing hemodialysis.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att njurens funktioner gradvis minskar och blir nedsatta över tid, vilket kräver dialysbehandling i flera omgångar. Några av symtomen som kan uppstå i samband med kronisk njursvikt är bland annat klåda. Uremisk klåda kan besväras av både fysiskt och psykiskt då det bidrar till sår, ökad trötthet, försämrad livskvalitet. Lidande och obehag som orsakade av uremisk klåda kan ytterligare leda till depression och ångest. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan bemöta och hjälpa patienter som lider av uremisk klåda att lindra symtomen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra uremisk klåda vid kronisk njursvikt Metod: Litteraturöversikten med tolv vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINALH complete användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom fem teman; (1) Aromaterapi, (2) Termisk terapi, (3) Akupressur, (4) Krämer och (5) Övriga metoder. Dessa fem teman har visat vara effektiva för att lindra uremisk klåda. Slutsats: Sammanfattningsvis har aromaterapi, termisk terapi, akupressur, krämer och övriga omvårdnadsåtgärder visat sig verkande lindrande på uremisk klåda. Genom att tillämpa dessa omvårdnadsåtgärder kan det ytterligare bidra till bättre sömnkvalitet samt livskvalitet för patienterna som lider av uremisk klåda. Dessutom är omvårdnadsåtgärder kostnadseffektiva alternativ gentemot medicinska behandlingen. / Background: Chronic kidney failure means that the kidney's functions gradually decrease and become impaired over time, which requires dialysis treatment several rounds. Some of the symptoms that can occur in connection with chronic kidney failure is itching. Uremic itching can be troublesome both physically and psychologically as it contributes to ulcers, increased fatigue and reduced quality of life. Pain and discomfort caused by uremic pruritus can further lead to depression and anxiety. Therefore, it is necessary that nurses can address and help patients that are suffering from uremic pruritus to relieve the symptoms. Aim: The aim was to describe nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure. Method: The litterature review based on twelve scientific articles. The databases Pubmed and CINALH complete were used. The scientific articles were analyzed using Friberg´s model. Results: The results showed five themes; (1) Aromatherapy, (2) Thermal therapy, (3) Acupressure, (4) Creams and (5) Other methods. These five themes have been shown to be effective in relieving uremic pruritus. Conclusion: In conclusion, aromatherapy, thermal therapy, acupressure, creams and other methods have been shown to be working in treating uremic pruritus. By applying these nursing interventions can it further contribute to better quality of sleep and quality of life for patients that are suffering from uremic pruritus. Furthermore, are nursing interventions cost-effective alternatives to medical treatment.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett globalt växande folkhälsoproblem. Många patienter är i ett stadie i sin sjukdom som kräver hemodialysbehandling, något som är förenat med en högre dödlighet och en väsentligt lägre livskvalité. Komplementär och alternativ medicin (KAM) kan därmed vara ett aktuellt ämne att studera som ett tillägg till traditionell konventionell medicin för att lindra symtom. Erikssons vårdteori utgjorde teoretisk referensram för detta examensarbete. Syfte: Att undersöka om fysiska- och mentala symtom samt livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys kan påverkas av alternativa- och komplementära behandlingsalternativ. Metod: En allmän litteraturöversikt där 10 kvantitativa artiklar valt ut för att användas. För att finna relevanta artiklar som besvarade studiens syfte användes databaserna: PubMed, CINAHL, PsykINFO och Cochrane Library. En om modifiering av Olsson och Sörensens (2011) kvaliteétsmall användes för kvalitetsgranskning av de kvantitativa artiklarna. Resultatanalysmetoden som användes var utarbetad av Forsberg och Wengström (2016), analysen genomfördes för att på ett enklare sätt identifiera likheter och skillnader mellan de utvalda artiklarna.  Resultat: Användning av KAM visade varierande resultat. I studierna fanns en reducering av smärta och klåda efter att patienterna lyssnat på livesång och utfört aromaterapi. Gällande depression, ångest och livskvalité fanns ett varierande resultat beroende på vilken behandlingsmetod som användes. Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Slutsats: Användningen av KAM kan ha positiv påverkan på den fysiska- och mentala symtomen samt livskvaliteten. Mer forskning kring ämnet krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna erbjuda detta som ett komplement i omvårdnaden. / Background: Chronic kidneyfailure is a growing global public health problem. Many patients are at a stage in their illness that requires hemodialysis treatment, something that is associated with a higher mortality rate and a significantly lower quality of life. Complementary and alternative medicine is a topical subject to study as a supplement to the traditional medicine to reduce symptoms. Eriksson's theory of care was the theoretical reference frame for this thesis. Aim: Investigating whether physical and mental symptoms as well as quality of life in patients undergoing hemodialysis can be influenced by alternative and complementary treatment options. Method: A literature review based on 10 quantitative articles. To find relevant articles that answered the study's purpose PubMed, CINAHL, PsykINFO and Cochrane Library were used as databases. A modification of Olsson and Sörensen's (2011) quality template was used for quality review of the quantitative articles. The results analysis method used was developed by Forsberg and Wengström (2016), the analysis was carried out in order to more easily identify similarities and differences between the selected articles. Results: The use of CAM therapy showed varying results. In the studies, there was a reduction in pain and itching after the patients listened to live singing and performed aromatherapy. Regarding depression, anxiety and quality of life, there were varying results depending on the treatment method used. Two categories and seven subcategories are identified. Conclusion: The use of CAM medicine can have positive effects on the physical and mental quality of life. More research on the subject is required before the healthcare staff will be able to offer this as a complement to the nursing care.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som beskriver och analyserar ett antal artiklar inom ett specifikt område. Resultat: Det framkom att dialyspatienters vardag upplevdes stressig på grund av den tid behandlingen krävde. De upplevde osäkerhet kring behandlingen vilket gav dem känslan av brist på kontroll. En känsla av ständig trötthet infann sig också hos patienterna, men träning under behandlingstiden hade en positiv inverkan och minskade tröttheten. Slutsats: Sjuksköterskan måste få större kunskap kring kommunikationens betydelse och se till individen och inte bara sjukdomen. / Background: In Sweden, 600 people suffer from chronic renal failure every year. This is a condition that contributes to the blood not being cleaned from decay products. To replace the lost function of the kidneys a hemodialysis may be used, a treatment that becomes a large part of the daily life for the patients. With good insight surrounding hemodialysis the nurse can meet patients‟ experience of the illness and suffering, and alleviate this as much as possible with adequate actions. Aim: To highlight the patients‟ experience of living with hemodialysis in the daily life. Method: The study was a general literature study, describing and analyzing a number of articles within a specific area. Results: It was discovered that the everyday life of a dialysis patient was experienced as stressful because of the time consuming treatment. They experienced insecurity surrounding the treatment which caused a feeling of lack of control. A feeling of constant fatigue was also experienced, but exercise during the time of the treatment had a positive effect and decreased the fatigue. Conclusion: The nurse needs greater knowledge surrounding the significance of communication and to look to the individual and not just the disease.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen är allvarlig och bidrar till ökat lidande då den medför omfattande symtom, begränsar livsvärlden och kräver livsstilsförändringar. Behandlingen är komplex. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och stärka välbefinnande hos patienter behöver hen ha förståelse för patienters erfarenheter av livet med kronisk njursvikt. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt. Metod: Litteraturbaserad metod som bygger på kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman: Identifiera sig med sjukdomen, support från omgivningen och förändrad självbild med sex underteman. Konklusion: Kronisk njursvikt leder till både fysiska och psykiska förändringar, vilket resulterar i ett sjukdom- och livslidande för patienter och en annan livsvärld att förhålla sig till än innan sjukdomen.

Bakgrund: Friska njurar är en förutsättning för att kroppens övriga organ ska fungera väl. Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras och det finns två tillstånd, akut och kronisk. Det kroniska tillståndet utvecklas långsamt under en längre tid och i ett sent skede krävs någon form av kontinuerlig dialysbehandling för rening av blodet. Ett alternativ är hemodialysbehandling som utförs på mottagning flera gånger i veckan och kräver mycket tid av patientens vardag, vilket kan komma att påverka välbefinnandet i olika aspekter. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs som subjektiva upplevelser och utifrån det humanistiska perspektivet kan det påverkas på fysiska, psykiska och andliga plan. Med hjälp och stöd från vårdpersonal är det ändå möjligt för patienterna att uppleva välbefinnande och livskvalitet trots kronisk sjukdom.  Syfte: Att beskriva hur välbefinnandet påverkas hos patienter med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling. Metod: Litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar från två databaser. Artiklarna granskades och analyserades efter Fribergs metod för att finna likheter och skillnader som sedan sammanställdes i fem teman. Resultat: Efter analysen identifierades fem teman som beskriver hur välbefinnandet påverkas av ett liv med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling: begränsningar i vardagen, beroende av människor och maskiner, påverkan av symtom, känslomässig påverkan samt acceptans och hantering.  Diskussion: Metoddiskussionen utgår från litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse och de tre principerna mening, rytmicitet och transcendens. / Background: Healthy kidneys are a requirement for the body's other organs to function well. Renal failure causes renal function to deteriorate and there are two conditions, acute and chronic. The chronic condition develops slowly over a long time, and in a late stage, some form of continuous dialysis treatment is required to purify the blood. One alternative is hemodialysis treatment performed in a dialysis unit several times a week a requires a lot of time from the patient's everyday life, which may affect well-being in various aspects. Well-being and quality of life are described as subjective experiences, and from the humanistic perspective it can be influenced on physical, mental and spiritual levels. With the help and support of healthcare professionals, it is still possible for patients to experience well-being and quality of life despite chronic illness.  Aim: To describe how well-being is affected among patients during chronic renal failure and hemodialysis treatment. Method: A literature review based on 13 scientific articles from two databases. The articles were reviewed and analyzed by Friberg’s method to find similarities and differences that later compiled in five themes. Results: After the analysis, five themes were identified that describes how well-being is affected by a life with chronic renal failure and hemodialysis treatment: limitations in the everyday life, dependence on humans and machines, the impact of symptoms, emotional impact and also acceptance and coping.  Discussion: The method discussion is based on the strenghts and weaknesses of the literature review. The results were discussed in relation to Rosemarie Rizzo Parse’s Humanbecoming theory and the three principles meaning, rhythmicity and transcendence.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot. / Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt