<p>Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Resultatet bygger på 14 artiklar och visade att andningsproblemen var den dominerade upplevelsen som påverkade vardagen negativt. Andningsproblemen gjorde att personerna med KOL upplevde att de tappade orken, upplevde beroende, men även så småningom en acceptans över att leva med den kroniska sjukdomen. Det visade sig hur dessa upplevelser påverkade varandra och kunde bli som en ond cirkel. Det är därför viktigt att i fortsatt forskning undersöka hur vårdpersonalen kan stödja dessa personers egenvårdsstrategier där peer-support är en viktig del.</p>

<p>Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.</p><p>Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.</p>

Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Resultatet bygger på 14 artiklar och visade att andningsproblemen var den dominerade upplevelsen som påverkade vardagen negativt. Andningsproblemen gjorde att personerna med KOL upplevde att de tappade orken, upplevde beroende, men även så småningom en acceptans över att leva med den kroniska sjukdomen. Det visade sig hur dessa upplevelser påverkade varandra och kunde bli som en ond cirkel. Det är därför viktigt att i fortsatt forskning undersöka hur vårdpersonalen kan stödja dessa personers egenvårdsstrategier där peer-support är en viktig del.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom även förkortat KOL, är en progressiv sjukdom ofta orsakat av tobaksrökning. KOL är en vanligt förekommande sjukdom hos patienter inom vården. Sjukdomen har stor påverkan på personens vardagliga liv och påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. En exacerbation är ett försämringstillstånd i grundsjukdomen KOL. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av en KOL- exacerbation. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och Cinahl. Dessa har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fyra huvudteman framkom genom analysen av de elva artiklarna: Att begränsas av rädsla och bristande ork; Att vara maktlös och inte bli tagen på allvar; Att kunskap, kontroll och gemenskap ger trygghet; Att känna skuld och skam för att själv orsakat sjukdomen. I resultatet framkom att exacerbationer var väldigt påfrestande då andnöd skapar stor ångest och oro. Det var även vanligt att känna en maktlöshet i sin situation och försämringar i grundsjukdomen innebar en hel del begränsningar i vardagen. Personer med kunskap i sin sjukdom hade bättre förutsättningar att hantera en excacerbation. Det var viktigt att som sjuksköterskan ha en förmåga att se hela människan och göra personen delaktig i sin vård och behandling. Sjuksköterskans kunskap och bemötande spelade en viktig roll i omvårdnaden genom att skapa trygghet.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.

KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den tredje ledande dödsorsaken i världen. I Sverige lever idag hundratusentals människor med sjukdomen. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med KOL krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med KOL, för att kunna möta de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Personers upplevelse av att leva med sjukdomen KOL beskrivs i sex huvudkategorier. Det kan vara svårt acceptera sjukdomen och begränsningar i vardagen uppstår. Behovet av att ha människor nära ökar och kan resultera i känsla av att vara en börda. Rädslan för att kvävas är ständigt närvarande, vilket kan leda till känslor av ångest och oro. Personer med KOL upplever även känslor av hopp och acceptans av sjukdomen och kan uppleva hälsa trots närvaro av sjukdomen. Slutsats: Att vårda en person med KOL är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med KOL.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom och i Sverige lever flera hundra tusen personer med sjukdomen. För att personer med KOL ska uppnå en god livskvalité krävs ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att man ser människan bakom sjukdomen och inte endast sjukdomen. Vårdpersonal/sjuksköterskan bör därför inrikta sig på personens upplevelse av KOL för att på så vis kunna stödja behoven hos varje enskild individ. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod:  Litteraturstudien utfördes i form av kvalitativ design och innehållsanalys med induktiv ansats som analysmetod. 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades. Resultat: Personers upplevelse av att leva med KOL är beskriven i fyra kategorier, “Att känna sig begränsad i sitt vardagliga liv”, “Att oförutsägbar andnöd påverkar aktiviteter”, “Att leva med ångest och rädsla”, “Att anpassa sig till ett liv med sjukdomen”. Slutsats: Att som sjuksköterska ha kunskap om vad sjukdomen KOL innebär för personer som drabbas, hur vardagen kan förändras, hur man kan hjälpa personerna till ett meningsfullt liv trots sjukdom är en viktig del i omvårdnaden.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i lungorna som förstör lungvävnaden och minskar lungkapaciteten. Sjukdomen går inte att bota. År 2030 beräknas sjukdomen utgöra den tredje största dödsorsaken samt patientgruppen i världen. KOL medför ett stort lidande och försämrad livskvalité för den drabbade. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. 13 artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO analyserades och sammanställdes med Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av kvalitativ design. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Förändring av förutsättningar och hantering av förändringarna. De centrala fynden var de fysiska förändringar som upplevdes, att fokus låg på andningen och känslor av att vara begränsad socialt var särskilt framträdande. Känslor av skam och skuld men också kunskapsutbyte och stöd hos andra personer i liknande situation. Att använda fysisk aktivitet som en strategi och ta ansvar för egenvård. Slutsats Resultatet visar att personer med sjukdomen KOL upplever begränsningar i det dagliga livet både gällande den sociala samvaron och fysiska aktiviteter. Hjälpmedel ansågs minska isolering och de dagliga aktiviteterna kunde upprätthållas bättre. Känslor av skuld och skam som har en inverkan på personernas upplevelser av hälsa framträder. Det finns upplevelser om attityder gentemot personer med KOL och att detta kunde leda till att man undvek att söka vård. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic inflammation of the lungs that destroys the lung tissue, reduces lung capacity and cannot be cured. In 2023, the disease is estimated to be the third biggest patient group in the world and the third largest cause of death. COPD causes suffering through shortness of breath, limited mobility and are duced quality of life. Aim The purpose of this thesis is to describe people's experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method The thesis was carried out as a structured literature review containing 13 articles from the database CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed and compiled using Friberg´s analysis method. The included articles were of qualitative design. Results The results were divided into two main categories: Change in conditions and management of the changes. The central findings were the physical changes experienced, a focus on breathing and feelings of being socially restricted were particularly prominent. Feelings of shame and guilt but also exchange of knowledge and support from other people in a similar situation. Using physical activity as a strategy and taking responsibility for selfcare. Conclusions The results show that people with the disease COPD experience limitations in daily life both regarding social interaction and physical tasks. The study also reveals feelings of guilt and shame, which are significant for the persons' health. Experiences that there is a certain attitude towards people who suffer from the disease are described.

Bakgrund: Astma och KOL är två vanlig kroniska sjukdomar som är kopplade till stort sjukdomslidande och lägre livskvalité. Många personer som idag lever med sjukdomarna lever isolerat från andra. Idag har vi en ständig utveckling av sociala nätverk som öppnar en ny möjlighet för egenvård. Egenvård kan göra att patienter får en bättre vardag samt att det lättare kan få ett socialt umgänge. Syfte: Syftet är sammanställa befintlig litteratur och där undersöka hur informations- och kommunikationsteknologi underlättar egenvården för patienter med astma och KOL. Metod: Litteraturstudie där artiklarna söktes i databaser för omvårdnadsvetenskap så som Web Of Science, pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 16 vetenskapliga artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna som valdes är inte äldre än 10 år gamla, skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidning. Resultat: Resultatet som artiklarna påvisade är grundade på IKT i form av datorer, mobiltelefoner, surfplattor och web-baserad program. Artiklarna visar att egenvården kan förbättras genom ökad livskvalité, bättre kommunikation och bättre sjukdomsinsikt när man använder IKT. Slutsats: IKT är en viktig roll i våran hälso- och sjukvård idag. Det finns dock liten forskning på hur egenvården kring astma och KOL påverkas av IKT. Den forskning som finns pekar åt är att den förbättrar för patienter. Det behövs även mer forskning kring IKT som en resurs för egenvård kring ett omvårdnadsperspektiv. / Introduktion: Asthma and COPD are two common chronic diseases that are linked to major suffering and reduced quality of life. Many people who live with the disease are isolated from others. Today we have a continuous development of social networks that opens a new opportunity for self-care. Self-care can make patients get a more normal life style and that it is easier to get a social life. Aim: The aim is to compile existing literature and of wich explore how information and communications technology facilitates selfcare for patients with asthma and COPD. Methods: Literaturestudy where the articles were searched in databases of nursing such as Web of Science, PubMed and Cinahl. The literature review based on 16 scientific articles that are both qualitative and quantitative. The articles selected are not older than 10 years, written in english and published in a scientific journal. Results: The results that the articles showed are based on ICT in the form of computers, cell phones, tablets, and web-based programs. Articles show self-care can be improved through increased quality of life, better communication and a better understanding of illness when using ICT. Conclusion: ICT play an important role in our health care today. However, there is little research on how self-care while suffering from asthma and COPD is influenced by ICT. The research is pointing to the improvements for patients. It also needed more research around ICT, self-care and from a nursing perspective.