Abstrakt Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning. Patienterna kunde känna sig undsatta av sjukvården och upplevde bristande stöd i det tidiga skedet av KOL. Det fanns de som inte kunde finna mening med livet i den nya situationen. Dessa faktorer hade en negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Konklusion: Genom den här litteraturstudien har författarna sätt att det fanns ett flertal faktorer som hade en negativ inverkan på patienternas liv. Känslan av samhörighet samt att bli sedd och hörd upplevdes som meningsfullt. Patienterna behövde få hjälp att hantera olika förluster de fått på grund av sjukdomen och finna mening med livet i deras nya situation samt att få stöd för att på så sätt förbättra deras livskvalitet.

Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences. These themes are death anxiety, shame, loneliness and loss of control. Related to these themes different desires on care measures based on patients' experiences are described.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet. Den fysiska styrkan förbättrades i genomsnitt genom muskelstyrka och fysisk kapacitet. Symtom som dyspné, fatigue och livskvalitet gav en övervägande positiv förbättring samt en betydande förbättring sågs på viktminskning relaterat till fettförbränning. Ingen klar förbättring kunde ses på BMI-värdet. Slutsatsen för studien tyder på att vid genomförandet av olika motionsformer påverkas hälsan i positiv riktning.

<p>Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) är en irreversibel sjukdom där lungornas kapacitet för syreupptagning succesivt försämras. Världshälsoorganisationen (WHO 2015) räknar med att KOL kommer inom de närmsta fem åren bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen är idag klassat som en folksjukdom i Sverige och patienter med KOL är en utspridd grupp inom hälso- och sjukvården. Största riskfaktorn för att utveckla KOL är rökning vilket korrelerar sjukdomen med de drabbade patienternas livsstil. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Elva vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PudMed och Cinahl. Författarna gjorde där efter en systematisk litteraturöversikt av de elva artiklarna.   Resultat: KOL har ett starkt samband med livsstil och påverkar hela individen. Detta presenteras i studien som huvudkategorierna: relationen till rökning, upplevd andnöd, upplevd ensamhet &amp; isolering, upplevt bemötande från omgivning och sjukvård samt upplevd autonomi. Majoriteten av dem som utvecklat KOL är personer som röker vilket gav upphov till känslor av skuld och skam. Vid kontakt med sjukvården upplever många patienter att de inte blir tagna på allvar och möts av bristande empati. Patienter upplever att livskvalitén påverkas negativt som resulterar i ett ökat lidande.                          Slutsats: Att leva med diagnosen KOL påverkar patienter inom flera dimensioner, både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är av betydelse att sjukvården har den kunskap som krävs för att främja hälsan och minska lidandet för patienter med KOL.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sveriges befolkning lever längre. År 2013 dog tre miljoner människor i världen av KOL. Då symtom som andfåddhet och hosta ses hos patienterna behöver de utbildning i egenvård för att hantera dessa. Den viktigaste åtgärden är rökstopp och att utföra egenvård för att bevara sin hälsa. Problem: Då patientgruppen växer kommer ett ökat behov av utbildning för patienterna i egenvård. Sjuksköterskor träffar KOL patienter i många sammanhang och behöver kunskap i hur de kan identifiera egenvårdsbrist för att stötta patienten. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats granskades. Syfte: Att skapa en översikt över egenvårdsutbildningens effekter för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Egenvårdsutbildning gav patienterna verktyg att hantera sina symtom samt att genom fysisk aktivitet bibehålla en ökad ansträngningsförmåga. Det sågs minskat behov av att söka läkarvård efter genomgången egenvårdsutbildning. Äldre upplevde god förmåga att utföra egenvård. Försämrad egenvård sågs initialt hos patienter som vårdas av nära anhörig. Patienterna önskade utbildning av vårdpersonal på ett lättförståeligt språk. Slutsats: Utbildning i egenvård förbättrar patientens förmåga att hantera sin sjukdom och resultatet ger sjuksköterskan kunskap om vikten av att utbilda patienten. Nyckelord: Egenvårdsförmåga, fysisk aktivitet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Orems egenvårdsteori, symptomlindring, utbildning

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Stöd till egenvård kan vara ett sätt att öka personers välmående, sjukdomskunskap och förmåga att hantera sin sjukdom.Syfte: Att belysa hantering av sjukdom och egenvård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 21 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv textanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; att ta kontroll och anpassa sig till en förändrad livssituation, att acceptera och ta ansvar, att förneka, känna skuld och ilska, att förebygga förändring och minska progression av sjukdom samt att ta stöd av närstående och hälso- och sjukvård.Diskussion: Sammanfattningsvis handlade hantering av sjukdom om att minska sjukdomens inverkan på livet. Hjälp från närstående och vårdpersonal visades vara ett bra stöd. Kan vården stödja och erbjuda dessa personer utbildning om sjukdomen men också egenvårdsåtgärder innebär det att personerna mer självständigt och med tilltro till sig själva bättre kan hantera sin sjukdom.Slutsats: Hantering och egenvård vid KOL handlade främst om att minska symtom, förlänga liv och göra livet hanterbart trots sjukdom. Litteraturöversikten kan anses användbar för att öka sjukvårdspersonals förståelse för hur personer med KOL hanterar sjukdomen och de egenvårdsåtgärder som anses viktiga. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

No description available.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom är en allvarlig, icke reversibel sjukdom som ses som den tredje största dödsorsaken i världen och försämrar individens dagliga liv. Sjuksköterskan är viktig i samarbetet med patienten för att uppnå en bra vård samt för att upptäcka och förhindra en dålig nutritionsstatus och minska risken för negativ sjukdomsutveckling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med KOL. Metod: En litteraturöversikt uppbyggd på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i PubMed och Cinahl. Artiklarna som inkluderats var av kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Sjuksköterskan upplevde osäkerhet och otillräcklighet i mötet med patienterna. De upplevde att skapa en tillitsfull relation var viktig för att kunna ge rätt vård och på så sätt kunna motivera patienterna till att förstå vikten av nutrition. Diskussion: Det är viktigt att öka sjuksköterskans egen kunskap för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Travelbees omvårdnadsteori kan i stort sett användas i mötet och vårdarbetet av patienter med KOL. Slutsats: Bättre kunskap om sjukdomen ger sjuksköterskan bättre förutsättning att vårda patienter med kronisk obstruktiv sjukdom och minska sjukhusinläggningar och besök. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>