Bakgrund: Antal personer som lider av Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökar både i Sverige och i världen. KOL beskrivs som en kronisk, progressiv sjukdom som orsakar en betydande känsla av ohälsa och leder till lidande. Luftflödeshinder med andnöd till följd är de vanligaste besvären, vilka är individuella och varierar från dag till dag. Sjukdomens besvär varierar i svårighetsgrad mellan olika individer men även förutsättningarna att hantera dem. Därmed finns det i vårdandet ett stort krav på kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa olika strategier som personer med KOL använder i hemmiljön för att hantera det dagliga livet. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Strategier som används i hemmiljön av personer med KOL belystes i fyra kategorier: Kunskap och känsla av kontroll, anpassning av aktivitetsnivå, stöd och livsstilsförändringar. Slutsats: Vanliga strategier hos personer med KOL för att hantera det dagliga livet var att anpassa sin aktivitetsnivå till sin fysiska kapacitet, fördjupa sin kunskap om sjukdomen samt att se personer i sin omgivning som emotionellt och praktiskt stöd. Livsstilsförändringar kan medföra ökat välbefinnande. Forskning i framtiden behöver fokusera på hur patienters egenvårdsförmåga och autonomi kan stärkas. / Background: The number of people suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing both in Sweden and in the world. COPD is described as a chronic, progressive disease that causes a significant sense of illness and leads to suffering. Restricted airflow with shortness of breath are the most common problems, which are individual and vary from day to day. The disease severity and ways to cope, varies between individuals. The demand is high regarding the competence among nurses in the nursing care. Aim: The aim was to highlight different strategies that people with COPD use at home to manage their day-to-day life. Method: General literature overview with qualitative design. Results: Strategies used in the home environment of people with COPD were presented in four categories: Knowledge and sense of control, adaptation of activity level, support and lifestyle changes. Conclusion: Common strategies for people with COPD to manage daily life were to adjust their activity level to their physical capacity, to expand their knowledge of the disease and to see people in their environment as emotional and practical support. Lifestyle changes can lead to increased well-being. Future research needs to focus on how patients' self-efficacy and autonomy can be strengthened.

Bakgrund: Personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom kan ha många besvärande symtom. Andnöd är ett betydande symtom som ofta påverkar personernas liv avsevärt och försämrar livskvalitén. Tidigare forskning visar på att personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom inte får palliativ vård i samma utsträckning som personer med andra luftvägssjukdomar. Det kan vara betydande kunskap för sjuksköterskan att förstå patientens upplevelse av att leva med sjukdomen för att kunna bemöta dessa personer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva symtom och utmaningar, utifrån patientens perspektiv, med fokus på palliativ vård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.  Metod: En litteraturöversikt grundat på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: De huvudteman som kunde utkristallisera sig från dataanalysen var; fysiska symtom, psykiska symtom, hantering av det dagliga livet, information och kommunikation och existentiella utmaningar. Det mest genomgående betydande symtomet i artiklarna var det fysiska symtomet andnöd. Flertalet artiklar konstaterade att deltagarna önskade mer information om sin sjukdom, prognos och vård vid livets slut. De flesta var positiva till att inleda samtal om palliativ vård i ett tidigt skede i sjukdomen.  Slutsats: Att få personer med KOL får palliativa insatser kan bero på att sjukdomsprognosen är så pass oviss att man inte vet när man ska börja ha samtal om den sista tiden i livet. Denna litteraturöversikt visar på att palliativ vård välkomnas av personer med KOL i ett tidigt skede i sjukdomen då de lättare kan acceptera sin situation och besvärliga symtom. / Background: People with chronic obstructive pulmonary disease have several severe symptoms. Shortness of breath is a significant symptom that affects people´s lives considerably and impairs their quality of life. Previous research shows that people with chronic obstructive pulmonary disease do not receive palliative care to the same extent as other. It is important knowledge for the nurse to understand the patients´ experiences of living with the disease to treat these people in the best possible way.  Aim: The aim was to describe the symptoms and challenges, through patient´s perspective, with emphasis on palliative care in people with chronic obstructive pulmonary disease. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: The main themes from the data analysis were physical symptoms, psychological symptoms, management of daily life, information and communication and existential support. The most consistently significant symptom in the articles was the physical symptom shortness of breath. Several articles stated that participants wanted more information about their illness, prognosis and care at the end of their lives. Most people were positive about initiating conversations about palliative care at an early stage of the disease. Conclusion: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) affects the person with many troublesome symptoms, regardless of what phase you are in the disease progression. This literature review shows that palliative care is welcomed by people with COPD at an early stage in the disease, because they can more readily accept their situation.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt. I Sverige lider mellan 8-10 procent av alla personer över 50 år av KOL, vilket motsvarar fler än 400 000 personer. Endast 40 procent är kända av sjukvården vilket visar på ett stort mörkertal. Sjukdomen räknas som den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och orsakar fler än 3 miljoner dödsfall per år. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. För att få svar på erfarenheter och upplevelser valdes en kvalitativ metod enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom fem teman: känsla av skuld över att ha orsakat sjukdomen, känsla av skam och hopplöshet över att inte klara sig själv, känsla av rädsla på grund av andningsbesvär, känsla av ensamhet samt känsla av hopp trots begränsningar i tillvaron. Sammanfattning: Känslan av sjukdomen skapade oro, frustration, hopplöshet och rädsla hos patienten. Livet med KOL beskrevs som att utkämpa ett krig utan vapen, i en ständigt krympande värld och med en förlust av frihet. KOL bidrog till ett stort lidande för patienterna och gav dem minskad livskvalitet. Sjuksköterskan har ansvar att se dessa patienter som en helhet och förmedla hopp för att få patienten att uppleva hälsa och välbefinnande samt minskat lidande i sin sjukdom. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of mortality in Sweden and globally. In Sweden, between 8-10 percent of people over the age of 50 suffer from COPD, which corresponds to more than 400,000 people. Only 40 percent are known to Swedish healthcare, which shows a large number of unreported cases. The disease is considered the third most common cause of death globally, causing more than 3 million deaths per year. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles. To get answers to experiences, a qualitative method was chosen by Friberg. Results: The results revealed five themes: feelings of guilt over having caused the disease, feelings of shame and hopelessness about not being able to cope on their own, feelings of fear due to breathing difficulties, feelings of loneliness and feelings of hope despite limitations in life. Conclusion: The feeling of the disease created anxiety, frustration, hopelessness and fear in the patient. Life with COPD was described as fighting a war without weapons, in an ever-shrinking world and with loss of freedom. COPD contributed to suffering for the patients and gave them a reduced quality of life. The nurse is responsible for seeing these patients as a whole and conveying hope to make the patient experience health and well-being as well as reduce suffering in their illness.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett pågående folkhälsoproblem som främst drabbar personer som röker. Det finns även andra faktorer, som passiv rökning samt exponering för luftföroreningar, som kan öka risken att framskrida sjukdomen. Egenvård är mycket viktigt i detta tillstånd, eftersom det i nuläget inte finns något botemedel mot sjukdomen. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod Litteraturöversikt som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade att KOL påverkar människor på olika sätt, både psykiskt och fysiskt. Patienterna kan uppleva trötthet och andnöd i vardagen. Sjukdomen kan orsaka känslor som skuld, skam och ensamhet, vilket har visat sig leda till isolering. Slutsats På grund av att KOL är en kronisk sjukdom som varar livet ut är det viktigt att behandlingen effektivt hanterar patientens symtom. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera samt förstå patientens unika behov och skräddarsy behandlingen utifrån dennes behov. Sammantaget är vårdens kvalitet en nyckelfaktor som formar relationen mellan sjuksköterska och patient. / Background Chronic obstructive pulmonary disease is an ongoing public health issue primarily affecting individuals who smoke. There are other factors, such as passive smoking and exposure to air pollution, which can also increase the risk of developing the disease. Self-care is crucial in this condition as there is currently no cure for the disease. Aim The aim is to illuminate individuals’ experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method A literature review based on ten qualitative studies from Cinahl and PubMed. Results The results showed that COPD affects people in various ways, both mentally and physically. Patients may experience fatigue and shortness of breath in their daily lives. The disease can trigger emotions such as guilt, shame, and loneliness, which has been found to lead to isolation. Conclusions Due to COPD being a chronic disease that lasts a lifetime, it is crucial for treatment to effectively manage the patient’s symptoms. The nurse’s responsibility is to identify and comprehend the patient’s unique needs and tailor the treatment accordingly. Overall, the quality of care is a key factor that shapes the relationship between the nurse and the patient.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som drabbar miljontals människor och är det tredje vanligaste dödsorsaken i världen. För att kunna bemöta patienterna som drabbas av sjukdom krävs stort ansvar av sjukvården och främst sjuksköterskor som har en betydande roll av att främja hälsa och minska symtomlidande. Patienter behöver kontinuerlig uppföljning och utbildning kring sjukdomen för att kunna få en förståelse av innebörden samt utveckla egenvårdsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa individens upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturöversikt som utgick från 13 kvalitativa originalartiklar. Resultat: I resultatet presenterades patientupplevelsen med hjälp av övergripande teman som: “fysiska utmaningar”, “psykologiska utmaningar hos patienter med KOL", “Självkänsla och Stigma”, “Acceptans och Hanteringsstrategier” samt “Förlust och begränsningar”.   Slutsats: Litteraturöversikten om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) visar komplexa fysiska och psykologiska utmaningar. Fysiska hinder som trötthet och andnöd påverkar vardagslivet, medan psykologiska utmaningar som självkänsla och stigma kan leda till depression och social isolering. Vikten av socialt och psykologiskt stöd framhävs för att komplettera medicinsk vård och underlätta hanteringen av KOL:s påverkan på livskvaliteten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease is a public health ailment affecting millions of people and is the third leading cause of death worldwide. To effectively address patients affected by the disease, a significant responsibility falls on healthcare, particularly on nurses who play a crucial role in promoting health and alleviating symptoms. Patients require continuous monitoring and education about the disease to gain an understanding of its implications and develop self-care measures. Aim: The aim was to illustrate individuals' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Literature review based on 13 qualitative original articles. Results: In the results, patient experiences were presented using overarching themes such as: “physical challenges”, “psychological challenges in COPD patients”, “Self-esteem and Stigma”, “Acceptance and Coping Strategies” and “Loss and Limitation”. Conclusions: The literature review on chronic obstructive pulmonary disease (COPD) highlights complex physical and psychological challenges. Physical barriers, such as fatigue and breathlessness, impact daily activities, while psychological challenges, including self-esteem and stigma, may lead to depression and social isolation. The importance of social and psychological support is emphasized to complement medical care and facilitate coping with the impact of COPD on quality of life.

Abstrakt: Okontrollerade symptom och upprepade sjukhusinläggningar kännetecknar den sista tiden i livet hos en del patienter med mycket svår KOL. Trots att det finns en växande insikt att tidig integration av palliativ vård förbättrar patientens symtombehandling och livskvalitet, dör majoriteten av patienter med KOL utan tillgång till palliativ vård. Sjuksköterskor i hemsjukvården har en central roll när det gäller att identifiera och hantera patienternas palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur sjuksköterskor i hemsjukvården upplever den palliativa vården av patienter med mycket svår KOL. Metod: Kvalitativ studie där 11 semistrukturerade intervjuer bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Insamlat datamaterial resulterade i tre kategorier som påvisar förutsättningar för god palliativ vård i hemmet: 1) Personella och organisatoriska resurser i hemsjuk- och primärvården där stora brister i samarbetet med primärvården samt bristande resurserna för god vård i hemmet noteras. 2) Planering och kommunikation där bristande kommunikation med patienten och mellan olika vårdinsatser samt planering kring patientens vård poängteras. 3) Kunskap där ett behov av att utöka kunskapen om KOL och palliativ vård hos alla yrkeskategorier uppmärksammas. Konklusion: Patienter med mycket svår KOL får ofta en god palliativ vård i livets absoluta slutskede. Resultatet visar dock att patientens vård under de sista månaderna i livet ofta upplevs som oklar och diffus, vilket pekar på att palliativ vård behöver integreras tidigare i vården av patienter med mycket svår KOL. I kommunikations- och planeringsprocessen med patienten har sjuksköterskor en samordnande roll som behöver specificeras och utrustas med de erforderliga personella och organisatoriska resurserna, kunskaperna och befogenheterna. / Abstract: Uncontrolled symptoms and repeated hospitalizations characterize the last period of life in some patients with very severe COPD. Although there is a growing recognition that early integration of palliative care improves the treatment of patient's symptoms and quality of life, the majority of patients with COPD dies without access to palliative care. Nurses in home care have a central role in identifying and managing patients' palliative care needs. Aim: The purpose of this study is to examine how nurses in home care and in nursing homes experience palliative care of patients with severe COPD. Method: Qualitative study in which 11 semi-structured interviews processed using qualitative content analysis. Results: Collected data resulted in three categories that indicate conditions for good palliative care in the home: 1) Human and organizational resources in home- and primary care, where serious deficits within primary care and resources for good home care is noted. 2) Planning and communication, where the lack of communication with the patient and between different health care institutions as well as care planning is emphasized. 3) Knowledge, where a need to improve knowledge of COPD and palliative care for all care professions is recognized. Conclusion: The result shows that the patient's care during the last months of life is often perceived as vague and diffuse, suggesting that palliative care needs to be integrated earlier in the care of patients with very severe COPD. In the communication process and care planning with patients, nurses have a coordinating role that needs to be specified and equipped with the requisite human and organizational resources, skills and competences.

No description available.

Bakgrund KOL är en global folksjukdom, och patienterna tillhör en patientgrupp som är frekvent inom hälso- och sjukvården. Dyspné, ångest och/eller depression tillhör de mest frekventa symtomen på KOL och kan ha en påverkan på livskvalitén. Då sjukdomen är kronisk innebär det att vårdfokus ligger i att underlätta symtom och förebygga snabb progression. En av de mer vanliga omvårdnadsåtgärderna vid KOL är fysisk aktivitet. Då detta är en egenvårdsåtgärd ställer det både vissa krav på patienten men även på sjuksköterskans förmåga att främja dessa åtaganden och vara behjälplig patienten med sin expertis. Syfte Syftet var att belysa sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalité hos patienter med KOL.​ Metod En systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet av 10 artiklar med kvantitativ metod, vars innehåll analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat jämfördes och resulterade i tre övergripande teman för vilket resultatet baserades på. Resultat I resultatet framkom tre utmärkande huvudteman gällande fysisk aktivitet och dess samband med livskvalitén hos personer med KOL. Dessa tre belyste olika träningsformers påverkan på livskvalitén, träningsintensiteten betydelse för livskvalitén och dem positiva bieffekterna som träningen innebar och deras samband med en högre livskvalité. Slutsats Slutsatsen av litteraturöversikten visar att fysisk aktivitet hade ett positivt samband med livskvalitet hos KOL-patienter. Sambandet är oberoende av intensitet och träningsmetod. Främjande av fysisk aktivitet kan förbättra inte bara livskvaliteten, utan även andra KOL-relaterade symtom som depression, ångest och dyspné. KOL anses fortfarande som en lågstatussjukdom och patienterna upplever stigmatisering och skam. Detta talar för att kontinuerliga utbildningar för sjuksköterskor och vårdpersonal är avgörande för att kunna erbjuda personcentrerad vård och stödja patienterna mot en mer aktiv livsstil, vilket kan mildra negativa konsekvenser i patienternas vardag. / Background COPD is a global public health issue, and the patients belong to a group that frequently seeks healthcare services. Dyspnea, anxiety, and/or depression are among the most common symptoms of COPD and can impact the quality of life. As the disease is chronic, the focus of care is on alleviating symptoms and preventing rapid progression. One of the more common nursing interventions for COPD is physical activity. As this is a self-care measure, it places certain demands on the patient as well as on the nurse's ability to promote these commitments and assist the patient with their expertise. Aim The aim of this study was to illustrate the relationship between excersise and quality of life in patients living with COPD. Method A systematic literature review based on the findings of 10 articles using a quantitative approach, whose content was analyzed and quality-reviewed. The results of the articles were compared, resulting in three overarching themes upon which the findings were based. Results In the results, three distinctive main themes emerged, regarding physical activity and its correlation with the quality of life in individuals with COPD. These three highlighted the impact of different forms of exercise on the quality of life, the significance of exercise intensity for the quality of life, and the positive side effects that exercise entailed and their connection to higher quality of life. Conclusions The conclusion of the literature review indicates that physical activity has a positive correlation with the quality of life in COPD patients. This association is independent of intensity and training method. The study emphasizes that promoting physical activity can improve not only the quality of life, but also other COPD-related symptoms such as depression, anxiety, and dyspnea. COPD is still considered a low-status disease, and patients experience stigma and shame. This emphasizes the need for continuous education for nurses and healthcare professionals to provide person-centered care and support patients toward a more active lifestyle, which can alleviate negative consequences in their daily lives.

Background Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a common disease affecting people worldwide, with smoking being the most common cause. COPD affects the airways and presents symptoms such as breathlessness and coughing. The nurse's role is to identify and understand the patient's unique needs to provide adequate help and support.   Aim The aim was to describe patients’ experiences of living with COPD.  Method A litterature review was conducted based on eleven qualitative scientific articles. Articles searches were obtained from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s (2017) method. Results The results are presented within three main themes: physical limitations, emotional distress, and support in daily life. Regarding physical limitations, breathlessness, fatigue, and reduced mobility were common symptoms that restricted daily activities. In the theme of emotional distress, anxiety, fear, guilt, and shame were symptoms that negatively impacted patients with COPD. In the final theme support in daily life, patients reported that family members and healthcare professionals played crucial roles in providing support. Conclusions Patients with COPD experienced significant physical, psychological, and social challenges in their daily lives. These challenges negatively impact the quality of life and well-being of these patients and can lead to social isolation and loneliness. Person-centered care is crucial for meeting the needs of these patients and involving both the patient and relatives in care can be very helpful. / Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som påverkar människor över hela världen, och den vanligaste orsaken till sjukdomen är rökning. KOL karaktäriseras av luftvägsobstruktion och ger symtom såsom andnöd och hosta. Det är av stor vikt att sjuksköterskan identifierar och förstår varje patientens unika behov för att kunna erbjuda ett optimaltstöd och vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med KOL. Metod En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) metod. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman; fysiska begränsningar, emotionella påfrestningar och stöd i vardagen. I temat fysiska begränsningar var andfåddhet, trötthet och nedsatt rörlighet vanliga symtom som begränsade patienters vardag. I temat emotionella påfrestningar var ångest, rädsla, skuld och skam, symtom som påverkade patienterna negativt. I det sista temat stöd i vardagen rapporterade patienterna att anhöriga och vårdpersonal var viktiga i stödarbetet. Slutsats Patienter med KOL upplevde betydande fysiska, psykiska och sociala utmaningar i sitt dagliga liv. Dessa utmaningar påverkade patienters livskvalitet och välbefinnande på ett negativt sätt och kan leda till social isolering och ensamhet. Personcentrerad vård är avgörande för att möta behov hos patienter med KOL och att involvera både patienter och närstående i vården kan vara till stor hjälp.