Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är kronisk luftrörs/lungsjukdom. World Health Organisation [WHO] informerar att KOL kommer bli den tredje största dödsorsaken globalt och 3 miljoner människor har dött på grund av KOL år 2012 i världen och samtidigt sjukdomen har ökat bland kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att leva med KOL hos kvinnor. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar. I de inkluderade artiklarna kunde man läsa om kvinnors upplevelser. Artiklar analyserades utifrån beskrivning av allmän textanalys. Resultat: Resultat presenterades i följande tre kategorier, upplevelser av fysiska svårigheter och begräsningar såsom förlorat styrka att göra vardagliga saker, att vara begränsad till sitt rum, begränsad aktiviteter och sömn svårigheter. Upplevelser av oro och rädsla såsom om att bli andfådd, att dö i sömnen eller att andningstekniken inte ska fungera. Upplevelser av skuldkänslor relaterad till rökning, att man sätter skulden på myndigheterna då man inte fick information om konsekvenserna. Slutsats: Patienter med sjukdomen KOL kan uppleva begränsningar i vardagen på grund av sjukdomen. Deras sociala liv kan också påverkas då de ofta blir bundna till sina hem. Det kan man påstå att det behövs vidare forskning. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic bronchial/pulmonary disease. World Health Organisation (WHO) informs that COPD will become the third largest cause of death globally and 3 million people have died due to this disease in the year 2012 in world and same time this disease have increased among women. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of women living with COPD disease. Method: A general literature review was performed based on seven scientific qualitative articles. The included articles were about women´s experiences. Analysis of the selected qualitative studies was performed by a general text analysis. Results: The result was presented in three categories. The first category was about experiences of physical difficulties and limitations that dealt loss of the strength to do daily life things, being confined to own room or house, limited activities in and outside of house and insomnia. The second category was about experiences of anxiety and fear of being short of breath, dying in sleep and breathing techniques failure. Third category dealt with experiences of Guilt related to smoking, blaming authorities that they did not given information about consequences of smoking. Conclusion: Patients with COPD may experience limitations in daily life because of the disease. Their daily life can also be affected as they are often confined to their homes. It may be argued that it is needed further research.

Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kostsam folksjukdom med stora risker att utveckla följdsjukdomar. Rökning är den enskilt största orsaken till KOL och en framgångsrik tobaksavvänjning ger därför stora hälsovinster. Distriktssköterskans arbetsuppgift är att motivera och vägleda patienter till egenvård och livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa astma-KOL-sköterskans erfarenheter av att stödja patienter med KOL till tobaksavvänjning. Metod En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Sju astma-KOL-sköterskor som arbetar med tobaksavväjning har intervjuats via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade vikten av att vara lyhörd och skapa en god relation med patienten samt att undvika ett anklagande förhållningssätt. Patientens motivation uppfattades vara den dominerande framgångsfaktorn. Motiverande samtal kunde väcka, stärka och upprätthålla motivation till rökstopp. Även socialt stöd och konsekvensinsikter uppgavs vara stora framgångsfaktorer. Patienters upplevelser av skam och skuld, psykisk ohälsa och ensamhet beskrevs vara hindrande faktorer som försvårade arbetet med tobaksavvänjning. Svårigheter att fånga upp patienter antogs höra samman med en bristande följsamhet till befintliga rutiner gällande att identifiera, registrera och remittera patienter till astma-KOL-mottagningen. Personal- och tidsbrist bidrog till upplevelser av stress och nedprioritering av astma-KOL-mottagningens arbete vilket uppgavs förhindra ett effektivt stöd till tobaksavvänjning. Slutsatsen är att astma-KOL-sköterskorna strävade efter att följa rekommenderade riktlinjer i sitt arbete. Arbetet upplevdes som komplext och var såväl stimulerande som frustrerande, samt att de önskade sig mer stöd från chefer i form av ytterligare tid för det specifika arbetet med tobaksavvänjning. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a costly public health problem with major risks of developing complications. Smoking is the single biggest cause of COPD and a successful tobacco cessation therefore provides great health benefits. District nurse's duty is to motivate and guide patients to self-care and lifestyle changes. The purposeof this study was to elucidate the Asthma-COPD nurse’sexperience in supporting patients with COPD to tobacco cessation. MethodA study with qualitative approach and descriptive design has been made. Seven Asthma-COPD nurses who work with tobacco cessationwere interviewed through semi-structured interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis.The resultsshowed the importance of being responsive and create a good relationship with the patient and to avoid an accusatory approach. The patient's motivation was perceived to be the dominant factor for success. Motivational interviewing could awaken, strengthen and sustain the motivation to quit smoking. Even social support and consistency insights were reported to be major success factors. Patients experiences of shame and guilt, mental illness and loneliness was described to be impeding factors that hampered the work on tobacco cessation. Difficulty in identifying patients were adopted to correlate with poor adherence to existing procedures in force to identify, register and refer patients for asthma-COPD clinic. Human resource and time constraints contributed to the experiences of stress and de-prioritization of asthma-COPD clinic's work, which was reported to prevent effective aid to smoking cessation. The conclusionis that asthma-COPD nurses strove to follow the recommended guidelines in their work. The work was perceived as complex and was both stimulating and frustrating, and that they wanted more support from managers in the form of additional time for the specific work on tobacco cessation.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån. Informationen och utbildningen bör vara omfattande, för att patienten ska kunna finna de strategier och hjälpmedel som hjälper just dem vid oro. Lungrehabiliteringsprogram visade sig vara av betydelse för patienternas möjlighet att finna strategier för att lindra oro relaterad till dyspné. Ytterligare forskning men även utbildning av sjuksköterskor behövs angående specifika icke-farmakologiska åtgärder som kan lindra oro relaterad dyspné. Det behövs även forskning om vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör ingå i ett lungrehabiliteringsprogram. / Patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) often experience anxiety related to dyspnea. The purpose of this study was to investigate the non-pharmacological interventions that can be performed to alleviate patients' anxiety related dyspnea. A literature review was conducted and scientific articles were reviewed and summarized. The results showed that there are several non-pharmacological interventions that nurses can conduct to relieve anxiety related dyspnea, such as breathing techniques, physical exercise, diversion, nutrition and communication. Every patient is unique and therefore should the nurse interventions be individualized. It is the nurse task together with other health care professionals to ensure that the patients receives and understands the information that is given. The information and education should be extensive so that the patient will be able to find the right strategies that will help them to alleviate their anxiety. Pulmonary rehabilitation programs proved to be of great importance to patients' ability to find strategies to relieve anxiety related to dyspnea. Further research and education to nurses are needed on specific non- pharmacological interventions that can relieve anxiety related dyspnea. Research is also needed on which non-pharmacological interventions that should be part of a pulmonary rehabilitation program.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar. Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga. En viktig del i sjuksköterskans roll är att lindra patienternas oro och ångest genom att visa en vänlig attityd och empati. Slutsats: Det är olika från person till person hur livskvaliteten påverkas. Att umgås med anhöriga och delta sociala aktiviteter främjar livskvaliteten. Vårdpersonal behöver mer utbildning i hur man ska stötta och hjälp patienterna till att bibiehålla livskvaliteten.

Bakgrund: KOL är en allvarlig sjukdom som successivt kan leda till döden. Den största riskfaktorn är rökning, men även annat kan orsaka KOL t.ex. inandning av skadliga ämnen. År 2015 dog 3,17 miljoner av KOL. Studier visar att vården av KOL-patienter idag främst handlar om prevention och rehabilitering. Sällan tas patienternas upplevelser och erfarenheter i akt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av KOL-patienter och hur det påverkar deras dagliga liv.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar granskades utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning. Metasyntes av icke strukturerad karaktär användes som metod för att analysera data. Resultat: Utifrån data som samlats in går det att urskilja att andningen är den centrala faktorn som påverkar patienternas dagliga liv. Andfåddheten för med sig andra konsekvenser. Sex teman identifierades: “Sjukdomsinsikt och förnekelse”, “Acceptans och hanteringsstrategier”, “Vård som en del av vardagen”, “Psykiskt lidande”, “Begränsningar och påverkan på det sociala livet och familjelivet” och “Hopp om framtiden”.Konklusion: Patienternas behov varierar mycket. Detta betyder att vården behöver vara enad och samarbeta för att bedriva en personcentrerad vård. Sjuksköterskans roll och bemötande är viktigt för det patientnära omvårdnadsarbetet och i rollen som kontaktperson för KOL-patienter. / Background: COPD is a grave illness which potentially leads to an early death. The greatest determinant is smoking, but there are other factors that can lead to COPD. Inhaling hazardous materials would be one example. In 2015, 3,17 million people worldwide died due to COPD. Studies show that the medical care for COPD-patients today is primarily focused on prevention and rehabilitation. Concern for the patient's own experiences are rare. Aim: The aim of this literature review was to examine the experiences of COPD-patients and the effects on their daily lives from the illness.Method: A literature review with a qualitative approach, based on 11 scientific articles. The databases used for the article searching were PubMed and CINAHL. Chosen articles were quality controlled by SBU’s model for quality reviewing. A non-structured meta synthesis was used for analysing data.Result: The data presented by the included articles all showed how the patients breathing ability is the central factor in their lived experiences. Breathlessness brought consequences. Six themes emerged: “Illness and Denial”, “Acceptance and Coping Strategies”, “Health Care as a part of Everyday Life”, “Mental Suffering” and “Hope for the Future”.Conclusion: The patients' health care needs varied considerably. This gives reason for the health care unit to be united in the work for person centered care. The nurse’s role and response to patients are important for the close to patient care and profession role as contact person for COPD patients.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv och obotlig sjukdom som påverkar andningsfunktionen och orsakar lidande. Sjukdomen medför ett stort behov av hälso- och sjukvård och leder till stora samhällskostnader. Vården skall utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och i formen av multidisciplinära team med syfte att främja patientens förmåga att själv hantera sin sjukdom i den grad som är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden var en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en fem stegs-modell. Resultatet presenterades i fyra teman: Vardagen begränsas av KOL, Coping-strategier är viktiga för att hantera sjukdomen, Upplevelser av välmående vid KOL och Upplevelser av stödbehov. Slutsatsen är att KOL är en sjukdom som begränsar livet i stor utsträckning och leder till upplevelser av förlorad hälsa och välmående. För att hantera begränsningarna är det viktigt att använda coping-strategier. Sjukdomen medför också ett stort stödbehov som tillgodoses av närstående, sjukvården och samhället. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a progressive and irreversible disease that affects the respiratory function and causes suffering. The disease contributes to a significant need of healthcare and constitutes a large cost to society. The care needs to come from a person-centered perspective and in the form of multidisciplinary team with the purpose of promoting the patient's ability to manage their disease as well as possible. The aim of this literature study was to examine the patients experiences of living with COPD. The method was a literature study with ten scientific articles who were analyzed with the help of a five step-model. The result is presented in four themes: Everyday life limited by COPD, Coping- strategies are important to manage the disease, Experiences of wellbeing with COPD and Experiences of support needs. The conclusion is that COPD is a disease which limits the daily life greatly and contributes to experiences of lost health and wellbeing. To manage the limitations, it is important to use coping-strategies. The disease also entails a great need of support which can be met by the relatives, the healthcare system and the community.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen. Utvärderingsinstrument som användes var The St George’s Respiratory Questionnaire och sex minuters gångtest. Resultaten visade att ingen signifikant skillnad i enkäten eller sex minuters gångtest förelåg efter intervention för gruppen. Tidigare forskning har visat att de psykosociala faktorerna har en stor inverkan på patienter med KOL och deras välbefinnande. Författarna anser därför att framtida forskning och verksamhetsutveckling bör utforma behandlingsstrategier för patienter med KOL utifrån den biopsykosociala modellen. / The background of this study is based on a cooperation between the physiotherapy program at Mälardalen University and a hospital in the county of Södermanland. The aim of the study was to evaluate whether a four week treatment of COPD-school have had an impact on patient health, well being and physical capacity. The COPD-school consisted of four occasions in which different health care professionals gave patients information on subjects including; symptom impact, emotional experiences and the importance of physical activity. There were ten patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in stage two to four who participated in the intervention. The instruments for evaluation that were used were The St. George's Respiratory Questionnaire and six minute walk test. The results showed no significant difference in the survey or six minute walk test for the group after the intervention. Previous research has shown that psychosocial factors have a profound effect on patients with COPD and their wellbeing. The authors therefore believe that future research should focus on designing treatment for patients with COPD based on the biopsychosocial model.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la. depression, utmattning, ångest och smärta. Sjuksköterskans arbete innefattar att tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov. KASAM (känslan av sammanhang) består av tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla dessa bidrar till en känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturöversikten genomfördes med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem teman framkom, Upplevd andfåddhet, Upplevd påverkan av aktivitetsförmågan, Upplevd ensamhet och social isolering, Upplevd meningslöshet och suicidala tankar och Upplevd kontroll. KOL är en svår sjukdom som involverar många olika negativa känslor. Rädsla, panik, ångest och depression var förekommande. Slutsatser: KOL är en sjukdom som innefattar många negativa känslor och medför problem som påverkar hela livet i stor utsträckning. De som är drabbade av KOL kunde ha en låg känsla av sammanhang. Dessa fynd ger sjuksköterskan en viktig insikt i de upplevelser vårdtagarna upplever i sin sjukdom. / Background: COPD is a worldwide disease. Year 2012 more than three million people died as a result of the disease worldwide. Of the deaths that occur as a result of the disease, 90 % occur in low- and middle-wealth countries. The main cause of the illness is smoking. The disease can lead to for instance depression, fatigue, anxiety and pain. The nurse profession involves satisfying basic and specific nursing needs. SOC (sense of coherence) is comprised of three dimensions of comprehensibility, manageability and meaningfulness. All these contribute to a sense of coherence. Aim: To describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) Method: Literature review was conducted using 11 qualitative articles. The articles were analysed with Friberg´s five-stage model. Results: Five themes emerged, Perceived breathlessness, Perceived loneliness and social isolation, Perceived meaninglessness and suicidal thoughts and Perceived control. These themes indicate that COPD is a difficult disease involving many different negative emotions. Fear, panic, anxiety and depression were frequent. Conclusion: COPD is a disease involving many negative feelings and poses problems that effects the entire life extensively. Those who are afflicted with COPD could have a low sense of coherence. These findings give nurses an important insight into the experiences patients have in their illness.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall. Resultat: Omvårdnadsprocessens steg fanns inte dokumenterad i sin fullständighet för trycksår eller nutrition i någon journal. Dokumentationen av omvårdnadsprocessen för trycksår var oberoende av antal vårddygn, kön och ålder men beroende av antal dygn med NIV.  För nutrition var dokumentationen av omvårdnadsprocessen beroende av antal NIV- och vårddygn men oberoende av kön och ålder. Dokumentationen för omvårdnad och behandling med NIV var utspridd i journalen under olika rubriker. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns brister i omvårdnadsdokumentationen.