Södra Råda gamla kyrka var ett unikt kulturarv och besöksmål som brann ned år 2001 men som nu håller på att rekonstrueras. Södra Råda insamlingsstiftelse kontaktade hösten 2013 Högskolan i Skövde angående möjligheterna att skapa något för att platsen, när den nya byggnaden står färdig, ska fortsätta att vara ett intresseväckande besöksmål. Tillsammans ville man utveckla något kulturarvspedagogiskt med hjälp av digitala medier och/eller spelteknologi. Under projektets gång har grafiska koncept skapats för ett spel med koppling till platsen. Konceptet är tänkt att representera ett underhållningsspel, men som genom sitt kulturarvsinnehåll och kopplingen till platsen ändå har en pedagogisk funktion. För framtagandet av konceptbilderna genomfördes en ikonografisk studie av det målade domedagsmotivet som fanns i Södra Råda.  Konceptbilderna utvärderades sedan gentemot personer med koppling till kyrkan och dess återuppbyggnad för att ge insikt i vad man kan göra med historiska och religiösa motiv utan att det blir kontroversiellt och upprörande.

Detta arbete syftar till att undersöka hur skolbesök till kulturarvsinstitutioner kan bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Genom intervjuer med lärare och museipedagoger har vi empiriskt fastställt att det finns olika faktorer som bidrar till historiemedvetande. För det första visar empirin på att elevers förkunskaper inför skolbesök har betydelse för den kognitiva nivån på de reflekterande samtal som genomförs på kulturarvsinstitutioner. För det andra visar detta arbete att museipedagogers arbetssätt bidrar till historiemedvetande, dels genom de fysiska och rumsliga tillgångar som det finns på kulturarvsinstitutioner, men också genom museipedagogers ämneskompetens, kunskapsförmedling och historiesyn. För det tredje är samarbetet mellan museipedagoger och lärare en nyckelfaktor för ett lärande besök. Detta samarbete kan delas in i olika kategorier och berör delar som referensgrupper, lärarhandledningar och praktiskt samarbete under skolbesöket.

I Antropocen aktualiseras allt oftare diffusa planetära geografier som kan vara svåra för människorna att greppa, en konsekvens som detta har på oss är exempelvis klimatångest. Denna undersökning syftar till att undersöka hur väl tidsresemetodiken, som är en kulturarvspedagogisk metodik framtagen vid Kalmar läns museum, kan koppla stora geografier till lokala platser. Experter på tidsresemetodiken från hela världen har intervjuats och deras erfarenheter har lett analysen av tidsresemetodiken som platsskapande kulturarvsprocess. Analysen antyder att tidsresemetodiken är bra på att förklara stora perspektiv genom en lokal plats, samt att den har en stor affektiv effekt på de medverkande, vilket hjälper till att skapa djup inlärning och ett stort engagemang. Undersökningen har kommit fram till att tidsresemetodiken potentiellt skulle kunna användas som terapimetod för att hjälpa människor hantera sin klimatångest, men det krävs vidare forskning för att utvärdera om den har en reell effekt på de medverkande.

Forskningen kring kommunikationen mellan museiverksamhet och skolverksamhet är inte utbredd, hur man når målgruppen skolan är heller inte alldeles givet och skolorna är en svår målgrupp att nå för landets alla museum. Uppsatsen behandlar detta fenomen med fallstudien och friluftsmuseet Bungemuseet på Gotland som ett konkret exempel. Bungemuseet har genomgått en omorganisation på grund av kraftigt reducerade besökssiffror och i samband med omorganisationen gjorde Henrik Zipsane en utredning kring verksamheten. Uppsatsen ämnar att följa upp Zipsanes utredning kring verksamheten, genom att gå vidare med påståendet att ”det finns ett behov att noggrant granska vilka målgrupper man vill och kan nå samt vad dessa efterfrågar (---) och det finns bara ett sätt att få reda på det: Fråga dem!”. En kvalitativ undersökning med intervjuer har därför gjorts med verksamma inom Bungemuseet, Fårösundskolan och Södervärnskolan på Gotland kring vad de efterfrågar. Uppsatsen behandlar Bungemuseets verksamhet och vad de erbjuder, vad minskningen av skolelever beror på, vad skolan efterfrågar och hur denna minskning eventuellt kan motverkas. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är John Deweys teori; Learning by doing och professor Larsåke Larssons; analysschema och målgruppsanalys. Uppsatsens syfte är att lyfta frågan kring kommunikationen mellan skola och museisektorn och kring utbud och efterfrågan. I en avslutande diskussion och analys framförs sedan eventuella förslag kring hur vidare utveckling på detta område kan se ut. Resultatet pekar på att kommunikationen mellan utbildning – och musieförvaltningen är av största betydelse för att främja besökssiffrorna. En lösning för att öka besökssiffrorna ligger i att anpassa verksamheten efter skolornas behov och vad de efterfrågar och detta sker endast genom att förvaltningarna kommunicerar och samarbetar med varandra. / Research on communication between museum activities and school operations are not widespread, how to reach the schools is not entirely obvious and schools is a difficult target to reach for all the country's museums. The essay deals with this phenomenon with the case study and the open air museum- Bunge Museum at Gotland as a concrete example. Bunge Museum has undergone a reorganization due to greatly reduced visitor numbers and in connection with the reorganization did Henrik Zipsane an investigation into the business. The study intends to follow up Zipsanes investigation of the business, by going ahead with the claim that "there is a need to carefully examine the audiences they want and can achieve and what they are asking (---) and there is only one way to find it out: Ask them! ". A qualitative study with interviews have been made to operate in Bunge Museum, Fårösund Södervärn School and the School of Gotland around what they asking for. The studie deals with Bunge museum's business and what they offer, what the reduction of schoolchildren depend on what the school asks for and how this reduction may be counteracted. This study highlight the issue around the communication between the sector of schools and museums and on supply and demand. In a final discussion and analysis performed ago any proposals on how further development in this area can look like. The results indicate that the communication between education - and museums is the most essential to promote visits digits. A solution to increase the number of visitors is to adapt the business to the schools' needs and what they want and this is done only by the sectors is communicate and collaborate with each other.

<p>The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.</p><p>Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.</p><p>For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience.</p><p>Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten.</p><p>På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie.</p><p>För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen.</p><p>Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.</p>

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village. Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study. For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience. Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning. / Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten. På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie. För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen. Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.