This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education. In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made. The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented. The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research. While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions. / Denna uppsats baseras på en fältstudie som har utförts i Indien. Syftet med fältstudien är att undersöka hur religionsundervisningen ser ut på Jiva Public School i Faridabad. Frågeställningarna som ska försöka besvaras är hur lärare på denna skola integrerar religionsundervisning i något av sina ämnen, om de kan se några problem med att utföra denna typ av undervisning och hur lärarnas inställning till religionsundervisning ser ut. I avsnittet Tidigare forskning redovisas flera internationella forskares syn på just religionsundervisning och hur de tycker att bra religionsundervisning kan vara utformad. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på ovannämnda skola. Denna metod passar syftet och frågeställningarna bäst eftersom fokus kommer att ligga på att försöka förstå dessa lärares sätt att diskutera och agera. I metodavsnittet kommer också andra relevanta problem man som forskare kan ställas inför då en fältstudie skall utföras att tas upp. Resultatet presenteras i löpande text, men också med diagram för att göra det hela mer överskådligt samt lättförståeligt. I analys- och diskussionsavsnittet kommer resultatet att knytas till den tidigare forskningen. Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att de flesta lärare inte integrerar religion i något av sina ämnen. Detta på grund av att de ansåg att det inte var deras uppgift. De menade också att det var mindre viktigt att fördjupa sig i vad andra människor har för trosuppfattning eftersom Indien är en sekulär stat. Ingen religion skall ha företräde och varför skall man då diskutera religion i sin undervisning? Istället borde fokus ligga på acceptans och att lära eleverna att bara respektera varandra utan vidare. De lärare som däremot integrerade religion i sina ämnen gjorde detta genom att fira olika religiösa högtider på skolan. Endast två lärare använde sig av ”traditionella” lektioner då de undervisade om religion.

Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta. På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan. Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.

This thesis is a study of how the American author Edith Wharton (1862-1937) in a number of novels and short stories written between 1876 and 1937 depicts cultural encounters between Americans and Europeans, mostly Frenchmen. Chiefly concerned with Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, “Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, each of which articulates ideas relevant to the theme investigated, the thesis also contains a supplementary discussion of The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Borrowing terms and theoretical perspectives from Pierre Bourdieu and postcolonial literary criticism, particularly Homi Bhabha’s theories about inbetweenness, mimicry and otherness, the study contends through detailed analyses of single works that Wharton’s descriptions of Franco-American encounters are dynamic processes through which the parties involved are made aware of their own and “the other’s” distinguishing qualities and, in some significant cases, reach a heightened state of consciousness resembling Bhabha’s inbetweenness. Wharton’s cultural encounters often involve people with different levels of education and different economic and social positions, which justifies the use of Bourdieu’s method of analyzing the relationship between educational and social status in terms of different kinds of capital. While in her early works Wharton merely intimates the contours of the cultural encounter, in mature works such as Madame de Treymes and The Age of Innocence she views it as a highly complex process the many stages of which are intimated through the use of subtle narratological techniques. Throughout her work Wharton makes intricate use of imagery and keywords, some of them testifying to her interest in anthropology, to suggest the manifold dimensions of the cultural encounter, which is seen as both tempting and repelling. Her accounts of the Franco-American encounter are complexly related to the different phases of the American political and social situation described in her novels. The American experience of the meeting of the ‘old society’ and the ‘new’ is rendered even more complex by being seen as the background against which Europeans and Americans negotiate transactions of symbolic and economic capital. In most of her works these lead to tragic or tragic-comic misunderstandings; only in her last, unfinished novel does she describe a full-fledged Euro-American identity, a successful fusion of American and European experiences. / Den här avhandlingen är en studie i hur den amerikanska författarinnan Edith Wharton (1862-1937) i ett antal romaner och noveller skrivna mellan 1876 and 1937 skildrar kulturella möten mellan amerikaner och européer, främst fransmän. Avhandlingen behandlar huvudsakligen verken Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, ”Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, som alla uttrycker idéer om kulturmöten; den innehåller även en kompletterande diskussion av verken The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Med termer och perspektiv hämtade från Pierre Bourdieu och postkolonial litteraturforskning, främst Homi Bhabhas teorier om in-betweenness (”mellanskap”), mimicry och otherness hävdar studien genom detaljerade analyser av enskilda verk hur Whartons beskrivningar av fransmäns och amerikaners möten är dynamiska processer där i bästa fall båda parter blir medvetna om sin egen och ”den andres” särart, och i vissa fall även når ett intensifierat medvetande som påminner om Bhabhas in-betweenness. Whartons kulturmöten sker oftast mellan personer med olika bildning samt ekonomisk och social position, vilket gör att Bourdieus perspektiv för analys av relationen mellan utbildning och social status som styrd av olika sorters kapital kommer till användning. I sina tidiga berättelser antyder Wharton konturerna av det kulturella mötet, i mogna verk som Madame de Treymes and The Age of Innocence gestaltar hon det som en mycket komplex process vars många skeden antyds via hennes användning av subtil berättarteknik. Alltigenom sina verk tillämpar Wharton ett komplext bildspråk och nyckelord, varav vissa vittnar om hennes intresse för antropologi, som antyder kulturmötets många dimensioner, framställt som samtidigt lockande och frånstötande/avskräckande. Hennes redogörelser av det fransk-amerikanska mötet är komplext relaterat till de olika faser av den amerikanska politiska och sociala situation som beskrivs i hennes berättelser. Den amerikanska erfarenheten av mötet mellan den ”gamla sociala grupperingen” och den ”nya” skildras som mer komplext genom att ses som den bakgrund mot vilken européerna och amerikanerna förhandlar transaktioner av symboliskt och ekonomiskt kapital. I merparten av hennes verk leder dessa transaktioner till tragiska eller tragikomiska missförstånd; bara i hennes sista, ofullbordade roman beskriver hon en fullt utvecklad euroamerikansk identitet, en lyckad sammansmältning av amerikanska och europeiska erfarenheter.