The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts. The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context. When the first school guideline where constructed, economy was a major focal point, and by that time immigration was thought to be economacally benefical to Sweden, which i depicted in the books. Under the second school guiedlines the does not change much, but the immigation is wiewed as more problematic. At the time, the Swedish society was suffering from an economic crisis and the problems that badly preformed integration were starting to show. However, after some changes in society including a political effort was made to make the contry multicultural, the depiction in the history books change, and words like multicultural start making an appearance. When they change the school guiedlines again, the authors have gained a new awareness of what influences the content and the deoictions of immigrants are more neutral. The cahnge in writing can also be seen as authors try to follo the new guidelines with focus on cultural meetings.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.

Resandet har blivit en självklarhet i det moderna samhället där mötet med nya kulturer och människor är viktiga beståndsdelar. I och med detta har backpackerresor blivit ett vanligt förekommande fenomen där människor väljer att resa under längre tid till platser längre bort. Studien hoppas kunna bidra till turismforskningen genom att skapa en större förståelse över resemotiv vilket kan förutspå framtidens behov inom backpackerresandet. Studien syftar till att undersöka resemotiv till en backpackerresa och om nya kulturmöten bidrar till identitetsskapande hos individen. Nyckelorden som genomsyrar studien är resemotiv, identitet och kulturmöten. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av åtta intervjuer med respondenter mellan åldrarna 20-30 år som har backpackat i Sydostasien och Australien. Intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna analyseras tillsammans med de valda teorierna. Uppsatsens resultat stöds av teorier inom det aktuella forskningsområdet, där Abraham Maslows behovshierarki har hjälp till att styrka resemotiv. Erving Goffman, George Herbert Mead, Anthony Giddens och Émile Durkheims teorier har används för att förstå hur en identitet skapas. Edward Hall och Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen & Geert Hofstede har används för att styrka kulturmötens betydelse i en individs utveckling. Resultatet i studien visar att motivet till en backpackerresa ligger i känslan av frihet och kravlöshet. Respondenterna har blivit stärkta av den aktuella backpackerresan men en identitetsförvirring kunde tydas efter resan. Identitetsförvirringen bestod i att respondenternas världsbild vidgats och att intrycken medförde en tvetydig syn på framtiden. / Travel has become a matter of course in modern society, where the meeting with new cultures and people are important elements. Backpacking travels has become a common phenomenon in which people choose to travel longer to places further away. The study hopes to contribute to tourism research by creating a greater understanding of travel motives, which can predict future needs in the backpacking industry. The study aims to look into the motives of a backpacking trip and if cultural meetings contribute to a personal development for the individual. The keywords that permeates this study is travel motives, identity and cultural meetings. The study uses a qualitative approach which consists of eight interviews with respondents between the ages of 20-30 years old and who has been backpacking in Southeast Asia and Australia. The interviews were transcribed and processed to be analyzed together with the selected theories. Selected theories in the field of research have been produced to strengthen the results, where Abraham Maslow’s hierarchy of needs has helped to establish travel motives. Erving Goffman’s, George Herbert Mead’s, Anthony Giddens and Émile Durkheim's theories has been used to understand how identity is created. Edward Hall’s and Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen & Geert Hofstede’s theories has been used to prove the role of cultural impact in an individual's personal development. The results of the study show that the travel motives for a backpacking trip is the feeling of freedom and permissiveness. The respondents have been strengthened by the backpacking trip, but an identity confusion could be deciphered after the trip. The identity confusion where laying in an enlarged worldview and an ambiguous view of the future of the respondent.

<p>Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.</p><p>Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;</p><p>1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.</p><p>2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.</p><p>3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.</p><p>4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.</p><p>En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?</p><p>De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.</p><p>Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.</p>

<p>I uppsatsen undersöks två debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna <em>Walking </em><em>to Borås</em> av Jim Dine uppförd i Borås 2008 samt <em>Spegelbollen </em>av Inges Idee som kommer att placeras i Växjö under 2010. Jag har valt att fokusera på diskussioner i ämnet som har förts i form av kommentarer på nätartiklar i de största lokaltidningarna.</p><p>Debatterna analyseras utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjälp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser på varandra samt vad diskussionerna har rört sig om.</p>

<p>Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på.</p><p>Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov.</p><p>Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på.</p><p>Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan.</p><p>En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.</p>

Syftet i detta arbetet var att identifiera vilka slags problem som kan uppstå för elever med invandrarbakgrund och hur vi som lärare kan hantera och lösa dessa. Dessutom var syftet att se hur skolan och lärarna kan stärka dessa elevers identiteter. I min litteraturgenomgång tar jag upp en kort historik över hur invandringen skett till Sverige. Därefter har jag tittat på läroplanen och vad den säger om skolan som en plats där olika kulturer möts. Dessutom har jag gått igenom och tittat på vad litteraturen säger om syftets frågeställningar. Min undersökning som jag gjorde bestod i intervjuer av fem lärare och gjordes med kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visar att det inte går att säga generellt vilka problem som uppstår och hur dessa ska lösas utan man måste som lärare se till individens eventuella problem. Det är vikigt att som lärare vara klar över ens egna värderingar och vara intresserad av olika kulturer samt att skaffa sig kunskap om detta för att kunnaförstå och lösa problem i samband med detta. I min diskussion har jag jämfört min litteraturgenomgång med mina intervjuresultat och här tycker jag att teori och praktik stämmer väl överens. Många problem som litteraturen tog upp nämndes vid de intervjuer jag gjorde.

Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på. Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på. Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan. En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet? De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer. Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.