BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.

<p>Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:</p><p>• Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.</p><p>• Han beskrivs både som en religiös och politisk person. Det sägs också att på den tiden spelade religion och religiositet en viktig roll både i de stora imperiernas statsförvaltning och i enskilda människors liv.</p><p>• Muhammeds liv beskrivs i två perioder. I den ena beskrivs han som en intensiv religiös och andlig person i staden Mecka medan i den andra beskrivs han mera som en politisk och skicklig härförare i staden Medina.</p><p>Utifrån de genomförda intervjuerna har följande framkommit:</p><p>• Muhammed anses vara en vanlig människa som valdes av Gud för att visa den rätta vägen för människorna. Muhammed beskrivs som en lugn, vänlig, faderlig och barmhärtig person.</p><p>• Mina intervjupersoner tycker att vi människor lätt kan göra fel och synda medan Gud via sitt sändebud (Muhammed) hjälper oss att hitta den rätta vägen.</p><p>• Man anser att Muhammed brukade lösa sina konflikter med andra på fredliga sätt. Idag glömmer en del muslimer den mjuka, vänliga, fredliga sidan av islam i Koranen och i Muhammeds sunna.</p><p>• Bilden av Muhammed präglas av deras uppväxtmiljö, Koranen, Muhammeds sunna och haditherna.</p>

Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI. Även genom att bidra till inträde i arbetslivet och möjliggörande av informella socialakontakter mellan svenskar och invandrare bidrar organisationerna till integ­ration,samt genom att bidra till förståelse och kunskap om den svenska kulturen ochdet svenska samhällsystemet.

Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit: • Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår. • Han beskrivs både som en religiös och politisk person. Det sägs också att på den tiden spelade religion och religiositet en viktig roll både i de stora imperiernas statsförvaltning och i enskilda människors liv. • Muhammeds liv beskrivs i två perioder. I den ena beskrivs han som en intensiv religiös och andlig person i staden Mecka medan i den andra beskrivs han mera som en politisk och skicklig härförare i staden Medina. Utifrån de genomförda intervjuerna har följande framkommit: • Muhammed anses vara en vanlig människa som valdes av Gud för att visa den rätta vägen för människorna. Muhammed beskrivs som en lugn, vänlig, faderlig och barmhärtig person. • Mina intervjupersoner tycker att vi människor lätt kan göra fel och synda medan Gud via sitt sändebud (Muhammed) hjälper oss att hitta den rätta vägen. • Man anser att Muhammed brukade lösa sina konflikter med andra på fredliga sätt. Idag glömmer en del muslimer den mjuka, vänliga, fredliga sidan av islam i Koranen och i Muhammeds sunna. • Bilden av Muhammed präglas av deras uppväxtmiljö, Koranen, Muhammeds sunna och haditherna.

Begreppet kultur är komplext och innefattar många aspekter. Möten mellan kulturer sker inom många delar av samhället, däribland hos socialtjänsten, och påverkar relationer mellan människor. Socialtjänsten ska i sitt arbete verka för goda uppväxtvillkor för barn samt göra sina bedömningar på ett jämlikt sätt. Studien syftar till att undersöka socialsekreterares förståelse av kulturella skillnader gällande föräldraskap samt på vilka sätt de upplever att deras förståelse påverkar bedömningar som görs av föräldraförmåga. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio socialsekreterare. Materialet analyserades sedan med tematisk analys. För att förstå hur socialsekreterarna resonerar kring vad som sker i möten med klienter har symbolisk interaktionism använts för att analysera intervjuerna. Stämplingsteori har använts som ett komplement för att analysera vad som sker om socialsekreterare och klient har olika syn på föräldraskap. Av resultat och analys framkommer det att socialsekreterarna upplever att det finns kulturella skillnader i föräldraskap, men att det också finns många likheter. Skillnader som beskrivs är syn på gränssättning, ekonomi, barns olikheter och uppfostringsvåld. Det framkommer även att socialsekreterarna tycker att det är viktigt att visa förståelse för klienterna, men att det ibland kan leda till att kraven på deras föräldraförmågor höjs eller sänks. Det beskrivs som svårt att särskilja förförståelse och fördomar. Avslutningsvis framkommer också ett behov och en önskan om mer kunskap om kultur för att kunna säkerställa rättssäkra bedömningar.

<p>I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.</p><p>Några frågor som kommer att behandlas är :</p><p>Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?</p><p>Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?</p><p>Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?</p>

<p>Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.</p><p>För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen. När det gäller mediabilden så förekommer det i arbetet en separat punkt som just behandlar media och dess bilder av verkligheten. En annan kompletterande litteratur har rört ämnet "orientalism" vilket kan beskrivas som ett specifikt sätt att beskriva Orienten på. Detta har föranlett att en separat punkt med ämnet "orientalism" finns i mitt arbete.</p><p>Vidare innehåller arbetet en enkätundersökning utförd på Högskolan i Gävle 000828. I enkäten frågas om olika ords värdeladdning. Nästan samtliga ord som förekom i enkäten har en anknytning till ett islamiskt sammanhang.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har. Alla gör vi klavertramp och det hoppar grodor ur munnen ibland, men då ber man om ursäkt och går vidare i livet. Man hade respekt för de vuxna i skolan och även sina kamrater.</p><p>Värdegrundscentrum, VGC i Umeå, delar in värdegrunden i fem områden: ”demokrati, etik, jämställdhet, mobbing och mångkulturalism”. Jag har speciellt valt att titta på värdegrunden ur ett religionsfilosofiskt perspektiv, därmed kommer jag att koncentrera mig på etik och mångkulturalism.</p><p>Mitt arbete bygger på tidigare forskning omkring värdegrunden från synpunkterna kristen etik och västerländsk humanism. Hur framställer man dessa synpunkter i en multikulturell skola där det finns elever som inte är kristna och delar våra värderingar? Genom mina egna erfarenheter har jag jämfört den kommunala skolan med Montessoripedagogiken.</p><p>Jag har tittat på vad kristen etik och västerländsk humanism innebär och även hur VGC:s fem områden framställs i skolan idag.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2004.

<p>Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?</p><p>Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (<em>Inte som min syster).</em></p><p>Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation.</p><p>Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.</p>