Syfte Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter.   Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.    Analys Vi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag. Den omgjorda modellen visar då på hur god etik, kundfokusering, låg säljfokusering och långvariga relationer hör ihop och skapar förtroende. Detta mynnar sedan ut i hur nöjd kunden är med relationen till sin rådgivare.   Slutsats Vi har kommit fram till att goda relationer människor emellan är av stor vikt för att förtroende ska kunna skapas och bibehållas. Vi har även märkt av att det inte är några större skillnader på förtroendet mellan rådgivare och kund och förtroendet i övriga relationer. Förtroende skapas av sunt förnuft om hur man ska bete sig mot andra människor.   Förslag till fortsatta studier Vi tycker det skulle vara intressant att se hur kunderna upplever relationen till sin rådgivare. Med andra ord att vända på den här studien från att se hur rådgivarna arbetar med förtroende till att se hur kunderna uppfattar relationen. Detta för att se om historierna skiljer sig åt.

Relationskapandet är essentiellt inom bankbranschen. Detta för att skapa en god förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Dock kan kundrelationer leda till ett kundavhopp av olika orsaker. Vidare väcker detta intressanta frågor till huruvida svenska banker arbetar vid uppföljning av kundavhopp. Syftet är att undersöka hur Swedbanks kontor i Västerås city arbetar med uppföljning av kundavhopp inom den privata sektorn.  Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ studie där ett flertal intervjuer har utförts på Swedbanks kontor i Västerås samt Swedbanks huvudkontor i Stockholm. I studien har vetenskapliga aspekter använts inom ämnesområdet som har tagits fram utifrån en litteratursökning. Vidare har en analys att utförts utifrån de empiriska och teoretiska utgångspunkterna, detta för att redogöra studiens syfte.

Denna uppsats innehåller användbar information för fastighetsmäklare, som de kan ha stor nytta av i sitt yrkesutövande för att få förtroende hos kunderna. Arbetet handlar om hur mäklare bör agera för att förtroende ska uppstå. I arbetet redogörs för relationsmarknadsföringens relevans i förtroendeskapandet hos kunden. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning som författarna genomfört, där kunder som köpt eller sålt bostad via en fastighetsmäklare under de senaste två åren har uttryckt sina upplevelser och åsikter. Det kommer även att redovisas teorier kring hur förtroende uppstår i kundrelationen, om kunderna anser att förtroende för mäklaren är viktigt och om första intrycket spelar en stor roll i detta. Dessutom presenteras information om kundens förväntningar på mäklaren och den kommande affären, kundnöjdhet samt den mycket viktiga delen – uppföljningen av kunden. Resultatet av studien visar att det är viktigt att mäklaren framförallt är lyhörd, ärlig samt kunnig. Dessutom har det framkommit att dialogen med kunden är av stor vikt för att denne ska känna förtroende för mäklaren.

Syfte Vi vill med uppsatsen öka förståelsen för fenomenet e-CRM ur ett företagsperspektiv. Med detta vill vi beskriva hur den nätbaserade handeln, utifrån ett relationsperspektiv, fungerar och hur företag medvetet jobbar med att bygga lojala förhållanden med de egna kunderna. Vi har därtill arbetat efter tre forskningsfrågor som är sammanhängande med syftet: Vilka möjligheter till e-CRM har e-bokhandeln ur ett relationsperspektiv? Hur skapar nätbaserade företag kundrelationer utan den fysiska aspekten? Hur ser kundkommunikationen ut hos nätbaserade företag? Metod I uppsatsen har vi valt att göra en studie av kvalitativ karaktär bestående av fem intervjuer. Vi utgår ifrån en fallstudie som är grundad på bokbranschen då det idag finns många bokföretag som är renodlat nätbaserade. De genomförda intervjuerna är byggda på fyra personliga intervjuer och en e-mail intervju med personer som besitter god kunskap inom ämnesområdet samt arbetar inom bokhandelsbranschen. Slutsatser Genom vår analys har vi gjort en urskiljning av hur företag inom e-bokhandeln använder sig av e-CRM och hur de utan fysiska aspekter kommunicerar med kunden. Vi upplever att kunden idag kommunicerar med potentiella och existerande kunder via olika sociala medier, online annonsering och en fungerande kundsupport. Informationstekniker såsom kunddatabas, rabatter, nyhetsbrev och säkra betalningssystem används för att bygga lojala relationer och generera ett starkt varumärke samt identitet. Av forskningsstudien har det framkommit att nätbaserade företag ständig måste ligga steget före och vara innovativa för att kunna konkurrera i den dynamiska marknaden på Internet.

Efter genomförd forskning har författarna till denna uppsats konstaterat att det finns problem på den svenska marknaden. Allt större kedjor etablerar sig och småbutiker får allt svårare att överleva. Dock finns det möjlighet för småbutikers överlevnad och det är bland annat förstärkt lojalitet, vilket är huvudbegreppet för denna uppsats.   Den sammanfattade teoretiska modell som lyfts fram genom teoretisk referensram indikerar på att det finns två led av lojalitet, beteendemässig och attitydmässig lojalitet. Den beteendemässiga lojaliteten har en inverkan på butikens lönsamhet och den attitydmässiga lojaliteten ligger till grund för återkommande kunder. Författarna av denna uppsats kan genom utförd forskning fastställa att en kombination mellan attitydmässig och beteendemässig lojalitet både skapar och förstärker kundlojalitet. Kombinationen av den attitydmässiga och beteendemässiga lojaliteten sammanställs längre fram i uppsatsen till en modifierad modell. Modellen redogör för lojalitet i form av ett kretslopp, där lojaliteten inleds genom en emotionell relation mellan butik och kund. Relationsbyggnaden är enligt forskningen konstaterad som en grundsten i lojalitetsbyggandet. Den uppbyggda och förstärkta relationen resulterar vidare till en attitydmässig lojalitet gentemot butiken. En attitydmässig lojalitet visar att kunden är emotionellt bunden till butiken. Vidare leder den emotionella känslan till en lojalitet i form av ett återkommande beteende, beteendemässig lojalitet. Butiker kan genom kundklubben påverka de attitydmässigt och beteendemässigt lojala kunderna genom premierande aktiviteter. Detta i sin tur skapar en positiv känsla till kunden att kunna sprida vidare till omgivningen genom ”word of mouth”. Denna kommunikation ser författarna vara den sistnämnda grundstenen i det lojalitetsförstärkande kretsloppet som förenar befintlig lojalitet med nya och färska kunder att arbeta med.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration / The aim of this study was to investigate the agency employees’ different perspectives and approaches to their professional role focusing on creativity and customer relationships.Nine semi-structured in-depth interviews were conducted with six art directors and four graphic designers. Respondents were selected through a combined strategic and convenience sample of nine advertising agencies.Results showed that professionalism was nothing that the respondents thought about but it turned out that it is mainly about how art directors and graphic designers handle and relate to the customer. Furthermore, results also showed that the respondents saw variation as a positive aspect of the profession while they saw anxiety and outsider's lack of understanding of the profession as negative. Results also showed that art directors and graphic designers primarily look at creativity as problem solving, though they looked at problem solving in their role differently. They used the same methods to find inspiration and tackle anxiety.It was also found that the customer and the customer relationship played a big role in the advertising profession and the subject was discussed repeatedly.

Dagens kund har ett större behov av att konsumera upplevelser än tidigare. Detta leder till att antalet upplevelseföretag ökar. Upplevelser kan ge kunden ett värde som bidrar till en högre konkurrensfaktor för företaget än om de enbart konkurrerar med kvalitet och pris. Fastän upplevelseföretag kan ge ett unikt värde till kunden är det viktigt att de även fokuserar på relationsmarknadsföring i sin marknadsstrategi. Det innebär att det skall finnas en ömsesidighet i relationen mellan företaget och kunden. Denna studie går ut på att undersöka hur mycket upplevelseföretag som ständigt vill öka sina marknadsandelar arbetar med att skapa långvariga relationer med sina kunder. För att bygga upp långvariga relationer är det viktigt att företaget bland annat har ett bra system för att rätta till felaktigheter och en utarbetad kunddatabas. Vi har valt att göra en fallstudie av Birka Cruises AB och dess nya upplevelsefartyg Birka Paradise. Studien är gjord med en kvalitativ ansats ur ett företagsperspektiv. Det vetenskapliga förhållningssättet är deduktivt eftersom vi utgår från tre teorier och en hypotes som sedan testas i verkligheten Den empiriska undersökningen bygger på tre intervjuer med icke-standardiserade frågeformulär. Dessa intervjuer ligger till grund för vår analys och slutsats. Resultatet visar att Birka Cruises arbetar relationsinriktat med kunder som själva tagit initiativ till att ingå ett medlemskap i företagets kundklubb, Club Birka. Dessa kunder finns med i en kunddatabas där personliga uppgifter sparas. Denna information kan användas för att skicka ut aktuella och personliga erbjudanden till kunderna. På detta sätt försöker företaget skapa långvariga relationer med sina kunder. De kunder som dock inte själva tar initiativ till ett medlemskap ses mer som en allmän publik och företaget gör inget för att starta en relation.

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar. Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska e-handlare bygger strategier för att nå den internationella kunden. Författarna finner ämnet viktigt att studera då det är brist på empiriskt forskning kring huruvida e-handlare integrerar strategier för kundbevarandet i deras affärsstrategi. Ett huvudproblem och tre delfrågor har formulerats, vilket kommer ligga till grund för uppsatsen och dess syfte. De teoretiska referensramar som använts i studien är: strategier för kundbeteende, kundrelationer samt uppfattade risker. Den metodologiska strategin som uppsatsen grundas i är en abduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod i form av fallstudie på tre fallföretag: Gents, Skyltmax och Eton. I det empiriska kapitlet redogörs intervjupersonernas svar som sedan jämförs med teorin i analysen. Författarna påvisar i studiens slutsats att svenska e-handlare har goda kunskaper samt erfarenheter kring ämnet. Dock anser författarna att e-handelsföretagen bör arbeta mer med tydliga strategier kring hur de vill synas och vilken image de vill skapa genom sitt varumärke och sin identitet. Avslutningsvis redogör författarna sina rekommendationer, begränsningar, teoretiska bidrag samt de förslag författarna vill ge till framtida forskning.

Distansarbete är ett fenomen som har vuxit ständigt fram de senaste decennierna och som förväntas att öka mer inom den närmaste framtiden. Fenomenet kan påverka individer och organisationer på ett antal olika sätt och kan medföra både positiva och negativa effekter. En av aspekterna som kan påverkas av övergången till distansarbete är organisationers relationer med deras kunder. Detta examensarbete studerar hur individers övergång från kontorsarbete till distansarbete kan påverka kundrelationer inom business-to-business-verksamheter. Denna studie är en kvalitativ studie, där insamlingen av det empiriska materialet skede exklusivt genom intervjuer. Studien tittar på hur distansarbete påverkar individers liv och välmående, deras förmåga att utföra sitt arbete, deras förmåga att samarbeta och kommunicera med andra, samt vilka attityder individer har till denna typ av arbetsform. Studiens resultat indikerar att övergång från kontorsarbete till distansarbete kan påverka individer på ett antal olika sätt. De kan uppleva isolering och bristande känslor av tillhörighet på grund av avsaknad av socialt umgänge, men i vissa fall kan de istället må bättre av att arbeta hemifrån om de känner att de behöver det. Människor kan bli mer effektiva och produktiva, men det beror på arbetsuppgifterna och vilka arbetsverktyg som krävs. Kommunikationen och samarbetet verkar inte förändras, om detta har fungerat bra innan övergången. Studien visar att en generell inställning till denna arbetsform är att individer vill att det ska finnas som ett komplement till kontorsarbete, men inte som en helhetslösning. Resultatet i denna studie tyder på att alla dessa aspekter påverkar kundrelationer i någon utsträckning och beroende på om distansarbete introducerats på heltid eller deltid kan kundrelationerna försämras respektive förbättras. Studiens resultat kan vara användbar för både forskare och organisationer. Forskare kan använda denna studie som en utgångspunkt för vidare studier. Organisationer kan använda denna studie informativt, om de funderar på övergång till distansarbete. / Teleworking is a phenomenon that has been gradually growing over the past few decades and is expected to increase even further in the near future. The phenomenon can affect individuals and organizations in a number of ways, resulting with both positive and negative effects. One of the aspects that may be affected by the transition to telework is organizations' relationships with their customers. This thesis studies how individuals' transition from office work to teleworking can affect customer relationships in business-to-business operations. This study is a qualitative study, where the collection of the empirical material took place exclusively through interviews. The study looks at how distance work affects the lives and well-being of individuals, their ability to perform their work, their ability to cooperate and communicate with others, and what attitudes individuals have to this type of work. The results indicate that the transition from office work to teleworking can affect individuals in a number of ways. Individuals might experience a sense of isolation and lack of feeling of belonging due to the lack of social interaction. On the other hand, individuals well-being can improve from working from home if they feel that they need to. Individuals effectiveness and productivity can improve, depending on the tasks and the tools required to do the job. Communication and collaboration between coworkers do not necessarily have to decrease in quality, provided that it has been working well in the first place. The study shows that a general attitude to teleworking is that individuals want it to exist as an alternative to office work, but not as a full-time substitution. The results of this study indicate that all these aspects affect customer relationships to some extent and depending on whether teleworking is introduced full-time or part-time, customer relationships can either be impaired or improved. The results of this study can be useful for both scholars and organizations. Scholars can use this study as a starting point for further studies. Organizations can use this study informatively if transitioning to teleworking is being considered.