No description available.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot. / This is a fieldwork in a Swedish preschool that describes how children use, develop and investigate the everyday environment in preschool with digital cameras. The aim is to show how preschool children, with the digital camera as appliance want’s to tell their own story about the daily life that they are a part of at the preschool. It also contains the allowance to let the voices of the children to be heard, and contribute to the knowledge of the children’s intension and ability of thinking, narration during their production of culture and knowledge. The research questions are; How does the children communicate their everyday life in preschool with digital camera? What kind of pictures does the children produce? What do the children tell us by their pictures? The theoretical framework contains poststructuralist theories in which the children are actors and co-producers of the reality that constitutes the preschool. The empirical material is analyzed with discourse methods. The multimodal function of the material is described in texts and pictures. The result shows the ability of the children to cooperate and plan their investigations. It also shows how the conceptions of the preschool, child and the society that the children are a part of, does produces the culture of childhood and also the resistance against it, by the children.

<p>Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ”ny ekonomi”. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ”stark kunskapsinriktning” ökat.</p><p>Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;</p><p>Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?</p><p>Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer. Syftet med den empiriska undersökningen är att söka förståelse för hur kunskapsöverföring praktiskt går till.</p><p>Teorin inleds med en orientering i kunskapsbegreppets mångfacetterade betydelse och dess relation till andra begrepp. Fokus i teorin ligger på hur skapande av kunskap och lärande sker och förutsättningar för kunskapsöverföring.</p><p>I analysen av det empiriska materialet kommer jag fram till att den undersökta bankens sätt att hantera kunskap fokuseras på information, även kallad kodifierad kunskap. Banken satsar på individuell interaktiv kunskapsutveckling, främst via dator och webföreläsningar via bankens interna nätverk. Detta visar på en stark tekniktro från bankens håll. Den kunskap de anställda har definieras, som banken ser det, som generell kunskap, vilken är relativt hårt styrd av lagar och regler. Individerna arbetar trots det mot ett förvärvande av kunskap som gör att det leder till ett fördjupat lärande.</p><p>Slutligen kommer jag till slutsatsen att banken med sitt arbetssätt fokuserar på ett lärande och förskaffande av kunskap som resulterar i ett lärande där det inte finns utrymme för utveckling av fördjupad kunskap. Individerna i organisationen arbetar samtidigt för att deras lärande ska fördjupas genom att utbyta erfarenheter och arbeta interagerande i skapandet av kunskap.</p>

<p>Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan <em>på vilket sätt</em> de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, <em>vad </em>pedagoger anser är <em>fördelen </em>med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka <em>faktorer </em>som <em>styr</em> de estetiska läroprocessernas <em>utrymme</em> i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.</p>

<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. </p><p>Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.</p><p>Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns. Ett väl fungerande individuellt och gruppbaserat lärande är tillräckligt för att tekniska konsultföretag skall nå kommersiell framgång.</p>

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag. Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns. Ett väl fungerande individuellt och gruppbaserat lärande är tillräckligt för att tekniska konsultföretag skall nå kommersiell framgång.

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ”ny ekonomi”. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ”stark kunskapsinriktning” ökat. Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder; Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer? Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer. Syftet med den empiriska undersökningen är att söka förståelse för hur kunskapsöverföring praktiskt går till. Teorin inleds med en orientering i kunskapsbegreppets mångfacetterade betydelse och dess relation till andra begrepp. Fokus i teorin ligger på hur skapande av kunskap och lärande sker och förutsättningar för kunskapsöverföring. I analysen av det empiriska materialet kommer jag fram till att den undersökta bankens sätt att hantera kunskap fokuseras på information, även kallad kodifierad kunskap. Banken satsar på individuell interaktiv kunskapsutveckling, främst via dator och webföreläsningar via bankens interna nätverk. Detta visar på en stark tekniktro från bankens håll. Den kunskap de anställda har definieras, som banken ser det, som generell kunskap, vilken är relativt hårt styrd av lagar och regler. Individerna arbetar trots det mot ett förvärvande av kunskap som gör att det leder till ett fördjupat lärande. Slutligen kommer jag till slutsatsen att banken med sitt arbetssätt fokuserar på ett lärande och förskaffande av kunskap som resulterar i ett lärande där det inte finns utrymme för utveckling av fördjupad kunskap. Individerna i organisationen arbetar samtidigt för att deras lärande ska fördjupas genom att utbyta erfarenheter och arbeta interagerande i skapandet av kunskap.

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elevereller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag irelation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarenstankar om vald pedagogik och metodik ut?De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande:- Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande?- Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten?- I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess?För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät ochintervju. Jag har under arbetets gång försökt hålla mig konsekvent till Middle Rangemetoden,där jag utifrån vald teori har byggt upp mina frågeställningar ochproblemformuleringar. Det är utifrån denna valda teorigenomgång byggt frågorna i intervjuoch enkäten på.De svar som jag fått genom min empiriska undersökning visar både en bild av hur lärareidag är medvetna om det positiva i att ha ett dialogiskt klassrum. Medan kunskapen kring hurman som lärare ska bemöta de mindre motiverade eleverna i klassen har varit sämre. Minuppsats uppmanar därför till vidare diskussion och öppenhet kring hanteringen vid olikamotiverade elever samt att arbeta utifrån det istället för att enbart ge mindre motiverade eleverenklare undervisning. En undervisning som inte sällan glömmer bort att lärande bygger påförståelse såväl som nyfikenhet.

En litteraturstudie i form av en scoping review genomfördes för att ta reda på vilka strategier skolan behöver utveckla för att stötta elever med selektiv mutism på organisations-, grupp- och individnivå. Selektiv mutism (SM) är en funktionsnedsättning som yttrar sig i en talångest. Det är även en diagnos enligt DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) som karaktäriseras av en oförmåga att tala i vissa situationer där tal förväntas, t.ex. i skolan, medan individen talar obehindrat i andra miljöer, t.ex. i hemmet. Elever med selektiv mutism är i behov av stöd i skolan, både för att nå målen med sin utbildning och i sociala sammanhang. Forskning visar att skolan behöver mer kunskap om och förståelse för SM för att stötta dessa elever. Därför är den här studien viktig. I studien identifierades fem forskningsartiklar - och tre huvudteman med vardera tre underteman växte fram. Det första temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på organisationsnivå” med undertemana ”lärarnas behov av utbildning kring SM”, ”lärarnas relationskompetens” och ”hälsa och lärande”. Det andra temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på gruppnivå” med undertemana ”systematiskt arbete med anpassningar i klassrummet”, ”socialt samspel” och ”delaktighet och inflytande”. Det tredje temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på individnivå” med undertemana ”individuella anpassningar och stödstrukturer”, ”tal, språk och kommunikation”, ”rätten till kunskapande, vänskapande och välbefinnande”. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om och förståelse för SM. De behöver förmåga att bygga trygga relationer till elever med SM och deras vårdnadshavare, och förmåga att skapa kommunikationsvänliga klassrumsmiljöer, samt acceptera alternativa kommunikationsmetoder. Skolan behöver arbeta med såväl individuella som generella anpassningar och stödstrukturer, samt ge lärare förutsättningar att kunna ge elever med SM möjligheter till kunskapande, vänskapande och välbefinnande i skolan. / A literature review in the shape of a scoping review was performed to identify which strategies schools need to develop to support students with selective mutism on organizational, group and individual level. Selective mutism (SM) is a disability that manifest itself as a speech anxiety. It is also a diagnosis according to DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) characterized by an inability to speak in certain situations in which speaking is expected, e.g., at school, while the individual speaks freely in other environments, e.g., at home. Students with selective mutism need support both to achieve the goals in their education and in social development. Research shows that school needs more knowledge and a shared understanding about SM to support these students. Therefore, this study is important. The study identified five research articles and three main themes with three subthemes each emerged. The first theme was “Strategies in school to support students with SM at organizational level” with the sub-themes “teachers' need for knowledge about SM”, “teachers' relational skills”, “health and learning”. The second theme was “Strategies in school to support students with SM at group level” with the sub-themes “systematic work with adaptation in the classroom”, “social interaction”, “participation and influence”. The third theme was “Strategies in school to support students with SM on an individual level” with sub-themes “individual adaptations and support structures”, “speech, language and communication”, “the student’s right to active learning, doing friendship, and well-being”. The results show that teachers need more knowledge about SM to develop an understanding. They need to be able to build stable relationships with students with SM and their guardians, to create communication-friendly classroom environments, and to accept alternative communication methods. Schools need to work with both individual and general adaptations and support structures. Schools also need to provide teachers with the necessary framework for them to be able to give students with SM opportunities to student active learning, doing friendship and well-being at school.