Barn och ungdomar med sammansatta behov, det vill säga både psykiatriska och sociala, kräver ofta insatser från både socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Detta ställer i sin tur krav på dessa organisationer att samverka för att patienten ska få de samordnade insatser hen är i behov av. Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur kuratorer på BUP ser på samverkan med socialtjänsten och vilken inverkan samverkan kan ha för patienter med sammansatta behov. Uppsatsen avser även att svara på vilka faktorer som kuratorerna upplever påverkar hur samverkan med socialtjänsten fungerar samt vilka förbättringsområden som finns. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fyra verksamma kuratorer på BUP. En kvalitativ innehållsanalys av det transkriberade materialet resulterade i ett övergripande tema vilket var: patientens bästa är i fokus men frustration uppstår när samverkan brister. Utöver temat utmynnade analysen i tre huvudkategorier; samverkans effekter, faktorer som påverkar samverkan och förbättringsområden. Resultatet av analys och diskussion visade att kuratorerna på olika sätt uttryckte att patientens bästa står i fokus beträffande varför samverkan med socialtjänsten är viktig. Samtliga kuratorer ansåg att samverkan hade möjligheten att ge patienten en hjälp som de inte kunnat få om organisationerna arbetat på separata håll. Samtidigt framgick att det hos kuratorerna fanns känslor av maktlöshet och frustration över att samverkan inte alltid fungerade så väl som de önskade. Faktorerna som kuratorerna upplevde påverkar huruvida samverkan fungerar bra eller inte var dels på organisatorisk nivå men även på individ- och gruppnivå. Resultatet av analysen kan tolkas som att även om det finns lagar och riktlinjer ligger ett stort ansvar på de yrkesverksamma som utför det praktiska arbetet i samverkan. Denna omständighet ställer i sin tur krav på både lagstiftare, kommun och landsting. Detta då de är ytterst ansvariga för att ge kuratorerna, och socialarbetarna, förutsättningar för att ha en god samverkan med varandra. En välfungerande samverkan möjliggör att barn och ungdomar, med sammansatta behov, får de bästa förutsättningarna att utvecklas i en positiv riktning.

Social media is today a part of daily life for adolescents, at the same time the mental illness is increasing among young people. The aim of this study is to examine high school students' experiences of how social media affects their self-esteem and mental health, the purpose is also to examine how counselors help adolescents who feel bad as a result of social media. A qualitative method was chosen where four adolescents aged 18-19 and two counselors were interviewed. The three theoretical starting points applied in the studies are the glass-self theory, dramaturgical analysis and social comparison theory. The results of the study showed that adolescents' comparisons with others on social media can affect self-esteem negatively, connected to adolescents' self-confidence and mood. The results also showed that adolescents' mental health was affected both positively and negatively by social   media. Contacts, communication and unity such as social media was considered to have a positive effect on the mental health of young people. As young people's comparisons with people on social media that they thought were prettier, more fun or had a better lifestyle compared to themselves contributed to mental illness. The young people's dependence on and constant connection to social media as well as the demands that the young people experience on social media also had a negative effect on mental health. The results also showed that the counselors work a lot with conversations and in more serious cases the involvement of the principal, parents or the police may be needed. / Sociala medier är idag en del av vardagen för ungdomar, samtidigt ökar den psykiska ohälsan hos unga. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars upplevelser av hur sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa samt vilka arbetssätt kuratorer använder för att hjälpa ungdomar som mår dåligt till följd av sociala medier. En kvalitativ ansats valdes där fyra ungdomar 18-19 år och två kuratorer intervjuades. De tre teoretiska utgångspunkter som tillämpats i studien är spegeljaget, det dramaturgiska synsättet, och social comparsion theory. Studiens resultat visade att ungdomars jämförelser med andra på sociala medier kan påverka självkänslan negativt kopplat till ungdomens säkerhet i sig själv och mående. Resultatet visade dessutom att ungdomars psykiska hälsa påverkades både positivt och negativt av sociala medier. Kontakter, kommunikation och sammanhållning som sociala medier ger upphov till ansågs påverka den psykiska hälsan positivt bland ungdomarna. Medan ungdomarnas jämförelser med människor på sociala medier som de upplevde var finare, roligare eller hade en bättre livsstil i jämförelse med dem själva bidrog till psykisk ohälsa. Ungdomarnas beroende av och ständiga uppkoppling till sociala medier samt de krav som ungdomarna upplever på sociala medier påverkade också den psykiska hälsan negativt. Resultatet visade också att kuratorerna arbetar mycket med samtal och i allvarligare fall kan det behövas inblandning av rektor, föräldrar eller polis.

Forskningen visar att den psykiska ohälsan hos unga ökar. Ökningen är störst bland unga flickor och en av förklaringarna till detta är användandet av sociala medier. Syftet med studien var att undersöka kuratorers kunskaper och erfarenheter om unga flickors psykiska hälsa och användandet av sociala medier, samt dess påverkan på unga flickor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som ligger i grunden. En bearbetning av all data har skett genom tematisk analys för att tydligt beskriva resultaten. Resultaten visar kuratorers beskrivningar av att flickor uttrycker kroppsmissnöje, vikts hets och en osund jämförelse med andra på sociala medier som är väldigt förekommande bland unga flickor. Vilket kan orsaka psykisk ohälsa i form av ångest, nedstämdhet och depression. Vidare visar resultaten av undersökningen att självförtroende och självkänsla hos flickor har påverkats negativt och resulterat till att den psykisk ohälsa har ökat med användningen av sociala medier. / Research shows that mental illness in young people is increasing, especially in young girls. This study´s aim was to investigate counsellor’s-'knowledge and experiences about young girls' mental health and the use of social media, as well as its impact on young girls. The method in the survey has been qualitative, semi-structured interviews with goal-oriented selection that is fundamental. All the data were processed through thematic analysis to clearly describe the results. The results of the study have shown that body dissatisfaction, weight gain and comparison with others on social media are very occurring among young girls, which can cause mental illness in the form of anxiety, depression, and performance anxiety. In addition, cyberbullying is common among young girls on social media. The results also show that selfconfidence and self-esteem in girls have been negatively affected and resulted in mental illness increasing with the use of social media.

<h1>Abstract</h1><p>Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier. Vårt resultat visar att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som leder till förändringarna eftersom de ser sig som en del av helheten. Resultatet visar vidare att kuratorerna med olika metoder kan öka begripligheten och meningsfullheten hos eleverna/patienterna, för att de ska få en bättre känsla av sammanhang, och därmed lättare att hantera sin vardag. Inom psykiatrin fokuseras det mycket på ett patogent synsätt medan skolan och ungdomsmottagningen mer använder ett salutogent synsätt. Den punktuella positionen visar sig vara viktig i utredningsfasen av eleverna/patienterna men kuratorerna själva lyfter även fram vikten av en relationell position. Kuratorerna kan genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleverna/patienterna ska kunna bevara dem. Det här genom att eleverna/patienterna på ett bättre sätt kan hantera sina skam- och stolthetskänslor.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The aim of our study is to investigate witch role the counselor has for the psychosocial health. For this purpose we have made ten qualitative interviews with counselors at schools, in one youth center, and at a child-youth and adult psychiatry. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats.We have used a hermeneutic approach. Resultatet analyserades utifrån Aaron Antonovsky, Thomas J. Scheff, samt Moria von Wright.We`ve based our result in Aaron Antonovsky´s, Thomas J. Scheff´s, and Moria von Wright´s theories.Vårt resultat visade att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Our result showes that the counselor has got an impact in the psychosocial health of the student / patient within their network. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som ledde till förändringarna eftersom de såg sig som en del av helheten. However, it was sometimes difficult for the counselor to clarify exactly what leeds to the changes as they see themselves as one part of the whole. The Result further showes that the counselor using different methods could increase the comprehensible and meaningfulness to the students/patients, so that they could get a better sense of context, and thus easier to manage their everyday. In psychiatry the approach is pathogenic and at schools and the youth clinic it is salutogenic. The punctate location prove to be important in the investigation phase of the students / patients, but the counselors themselves even highlight the importance of a relational position. Kuratorerna kunde genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleven/klienten skulle kunna bevara de sociala banden genom att de på ett bättre sätt kunde hantera sina skam- och stolthetskänslor.Counselors can, through conversations, rise attention to the social ties, highlighting its importance so that the students / patients is able to maintain them. This is made through that the students/patients, in a better way, is able to deal with their shame and feelings of pride.<strong></strong></p>

Abstract Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier. Vårt resultat visar att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som leder till förändringarna eftersom de ser sig som en del av helheten. Resultatet visar vidare att kuratorerna med olika metoder kan öka begripligheten och meningsfullheten hos eleverna/patienterna, för att de ska få en bättre känsla av sammanhang, och därmed lättare att hantera sin vardag. Inom psykiatrin fokuseras det mycket på ett patogent synsätt medan skolan och ungdomsmottagningen mer använder ett salutogent synsätt. Den punktuella positionen visar sig vara viktig i utredningsfasen av eleverna/patienterna men kuratorerna själva lyfter även fram vikten av en relationell position. Kuratorerna kan genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleverna/patienterna ska kunna bevara dem. Det här genom att eleverna/patienterna på ett bättre sätt kan hantera sina skam- och stolthetskänslor. / Abstract The aim of our study is to investigate witch role the counselor has for the psychosocial health. For this purpose we have made ten qualitative interviews with counselors at schools, in one youth center, and at a child-youth and adult psychiatry. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats.We have used a hermeneutic approach. Resultatet analyserades utifrån Aaron Antonovsky, Thomas J. Scheff, samt Moria von Wright.We`ve based our result in Aaron Antonovsky´s, Thomas J. Scheff´s, and Moria von Wright´s theories.Vårt resultat visade att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Our result showes that the counselor has got an impact in the psychosocial health of the student / patient within their network. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som ledde till förändringarna eftersom de såg sig som en del av helheten. However, it was sometimes difficult for the counselor to clarify exactly what leeds to the changes as they see themselves as one part of the whole. The Result further showes that the counselor using different methods could increase the comprehensible and meaningfulness to the students/patients, so that they could get a better sense of context, and thus easier to manage their everyday. In psychiatry the approach is pathogenic and at schools and the youth clinic it is salutogenic. The punctate location prove to be important in the investigation phase of the students / patients, but the counselors themselves even highlight the importance of a relational position. Kuratorerna kunde genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleven/klienten skulle kunna bevara de sociala banden genom att de på ett bättre sätt kunde hantera sina skam- och stolthetskänslor.Counselors can, through conversations, rise attention to the social ties, highlighting its importance so that the students / patients is able to maintain them. This is made through that the students/patients, in a better way, is able to deal with their shame and feelings of pride.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos kuratorer som arbetar med kvinnor utsatta för partnervåld kring vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Deltagarna bestod av sex kuratorer som arbetar på uppdrag från socialtjänsten och på kvinnojourer i mellersta Sverige med våldsutsatta kvinnor. I studiens resultat hittades fyra huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Rädsla och bestod av två subteman: rädsla för sin egen säkerhet och rädsla för barnens säkerhet. Det andra temat var Kontroll och bestod av två subteman: mannens kontroll och kvinnans kontroll. Det tredje temat bestod av Psykologiska dilemman som i sin tur bestod av fem subteman: skuld och skam, sympati och medlidande, underskattning av våld, kvinnan ej redo, och hopp om förbättring. Det sista huvudtemat var Praktiska svårigheter och bestod av subteman: gemensamma barn, kvinnans tillgång till hjälp, och ekonomi. Dessa teman förklarar faktorer till vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. Teorin om normaliseringsprocessen har använts för att förklara potentiella faktorer till varför kvinnor stannar kvar hos en våldsam partner. / The aim of this study was to examine the experiences of counselors, who work with woman who have been victims of intimate partner violence, about why woman decide to stay with an abusive partner. A qualitative approach with semi-structured interviews was conducted. The participants consisted of six counselors working within the social services and at women´s shelters in central Sweden with abused women. Four main themes with associated subthemes were found in the study's result. The first main theme was Fear and consisted of two subthemes: fear for their own safety and fear for children's safety. The second theme was Control and consisted of two sub-themes: the man's control and the woman's control. The third theme was Psychological dilemmas, which in turn consisted of five subthemes: guilt and shame, sympathy and compassion, underestimation of violence, the woman not ready, and hope for improvement. The last main theme was Practical Difficulties and this the meconsisted of subthemes: common children, women's access to help, and finances. These themes explained factors that affected women's choices to remain with a violent partner. The theory of the normalization process has been used to explain potential factors as to why women remain with a violent partner.

The aim of this study was to investigate how counselors who work at youth clinics relate to the question of the integrity of adolescents who are under 18 years old in relation to the parents rights to information. The study was based on semi-structured interviews with eight counselors from youth clinics in the StockholmCounty. We have analyzed our empirical material by categorizing the statements from the counselors and by using two different theories. The first one is a consequential ethics theory and the second one is a cognitive theory. These two theories have helped us to understand the thoughts and actions of the counselors. The results show that the counselors try to protect the integrity of the adolescents and that they only consider breaking that trust if they are concerned about the young persons physical or mental health. Often it is only in these situations, when the counselor might have to report to the social services, that the parents are given right to receive information. This indicates that the counselors have a strong belief in letting the adolescents keep their integrity and this ethical dilemma is only present in situations where the counselor is concerned for the adolescent.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kuratorer inom skola och ungdomsmot- tagning arbetar med ungdomar och deras psykiska hälsa samt att utveckla förståelse för vad kuratorerna, utifrån deras möten med ungdomar, tror är orsakerna till psykisk ohälsa bland unga idag. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett induktivt förhållningssätt samt se- mistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av fem intervjupersoner där två av dessa arbetade som kuratorer inom skolor årskurs 7-9 och resterande tre arbetade som kura- torer inom ungdomsmottagningen. Resultatet i studien visar att den psykiska ohälsan bland de ungdomar respondenterna stöter på beror på en kompott av flera faktorer, att relations- skapandet en viktig del i kuratorernas arbete samt att det utåtriktade arbetet är en stor del av det förebyggande arbetet. / The aim of this study was to look into how counselors in schools and youth guidance centers works with young people and their mental health, and also to develop an understanding of what the counselors, based on their encounters with young people, think are the causes of mental illness among young people today. The study uses a qualitative and inductive appro- ach and semi-structured interviews as a method. The sample consisted of five interviewees where two of whom worked as counselors in schools, grades 7-9, and the remaining three worked as counselors at youth guidance centers. The results of the study shows that the men- tal illness among the young people that the respondents encounter is due to a compote of se- veral factors, that the building of a relationship is an important part of the counselors work, and that the outreaching work is a big part of the preventive work.

The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kuratorer inom hälso-och sjukvården ser på internetbaserad behandling med patienter med psykisk ohälsa, för att beskriva och förstå specifikt deras syn på möjligheter och begränsningar med sådana behandlingsmetoder. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma kuratorer på åtta olika primärvårdsenheter i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av den symboliska interaktionismen. Resultatet visade att kuratorernas inställning till det internetbaserade arbetet är ambivalent. Det internetbaserade behandlingsarbetet är komplicerat och det är tydligt att det finns både möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete. Vidare visade resultatet att de möjligheter som kuratorerna kunde se med internetbaserad behandling främst handlar om tillgänglighet och att dessa metoder skulle kunna vara ett värdefullt verktyg till de patienter som önskar sådana behandlingsmetoder. När det gäller begränsningar så kunde kuratorerna se att behandling via internet ställer stora krav på patienten och att interaktion via skrift är mindre nyansfull än vid det traditionella behandlingsarbetet. Det är tydligt att den främsta anledningen till kuratorernas tveksamhet inför dessa metoder handlar om förlusten av att inte kunna se patienten ansikte mot ansikte. Kuratorerna har även svårt att se hur det internetbaserade arbetet praktiskt skulle kunna fungera i det psykosociala arbetet. Det internetbaserade arbetet kan således inte enkelt jämföras med det traditionella psykosociala arbetet som sker ansikte mot ansikte, utan bör ses som ett komplement eller ett helt nytt sätt att arbeta på. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of how counsellors within health care view internet based treatment of patients who suffer from mental illnesses, to be able to describe and understand the possibilities and limitations with such forms of treatment. The study has been carried out through qualitative semi structured interviews with ten professional counsellors in eight different primary care units in Stockholm county. The transcripts of the interviews have been analysed by using the theory of symbolic interactionism. The result showed that the counsellors’ view of internet based treatment is ambivalent. The internet based treatment is complicated and the counsellors seeing both pros and cons indicates that there are both possibilities and limitations which such methods. The result also showed that the possibilities that the counsellors can identify in internet based treatment concerns availability and that such methods have the potential to be a valuable tool for those patient who desire such methods of treatment. When it comes to limitations the counsellors can see that treatment via internet make great demands on the patient’s own abilities and that written interaction is far less nuanced than the interactions of traditional treatment work. It is clear that the main reason for the counsellors’ hesitation about these methods is the lack of face-to-face interaction with the patient, as well as difficulties imagining the practical applications of the internet based treatment. Thus the internet based treatment work can not easily be compared with the traditional psychosocial work that occurs face-to-face, but should be considered as a potential complement to traditional treatments or even a complete new way of working.