Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar. Förhållandevis få studier har undersökt hur kuratorer som är verksamma på ungdomsmottagningar upplever arbetet med killar samt orsaker till att så få killar söker stöd. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka kuratorers erfarenheter av killars inställning till att söka samtalsstöd på ungdomsmottagningar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio kuratorer som arbetar på ungdomsmottagningar runt om i Sverige. Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Vidare har socialkonstruktivsm, genusteori och Scheffs teori om skam applicerats på materialet för att få en djupare förståelse. Studiens resultat visar att det framför allt är samhällsnormer som påverkar killars inställning till att söka samtalsstöd. Resultatet skildrar även informanternas gemensamma tankar om att killars känslospråk inte är lika utvecklat som hos tjejer. De har från ung ålder lärt sig att hålla känslor inom sig och blivit uppmuntrade till självständighet. Informanterna är eniga om att normerna måste ändras för att en förändring ska kunna ske. Resultatet framhåller även att ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete är viktigt för att kunna nå ungdomar och i synnerhet killar.

The aim of this study is to deepen the understanding of how upper secondary school counselors work with cyber bullying, both proactive and reactive, among upper secondary school students. Cyber bullying became a phenomenon in the early 21st century due to the growth of social medias during the past few years. The growth of social medias have generated an increased number of people being bullied through pictures and videos. Cyber bullying has become a challenge to manage for the school and the school's counselors. This study is based on a qualitative approach, we used semi-structured interviews and made seven interviews with upper secondary school counselors to obtain our empirical material. The material from the interviews is analyzed by using social constructivism, role theory, Goffmans stigma and Cooleys “Looking glass self”. The results showed that the upper secondary school counselors have different opinions about the responsibility regarding cyber bullying. Some counselors think it is the school's problem when the bullying continues in the classroom whilst some think it is their responsibility as soon as they find out about the bullying. To prevent cyber bullying we think upper secondary school counselors should work more proactive. They could also bennefit from initiate a discussions with the students regarding what suitable behaviour is while on the Internet and what cyber bullying can result in.

Syftet är att undersöka hur kuratorer beskriver sin yrkesroll samt det interprofessionella arbetet på en psykiatrisk klinik. Mer ingående undersöks hur kuratorerna upplever sin arbetssituation, hur det interprofessionella arbetet fungerar på arbetsplatsen samt vilken inställning de har till en yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Fyra kuratorer som alla arbetare på olika mottagningar inom en och samma psykiatriska klinik medverkade i var sin kvalitativ intervju. Resultatet visar att kunskapen om riktlinjer för kuratorers arbetsuppdrag är vag både hos kuratorerna själva och på ledningsnivå. Trots det finns det en säkerhet i kuratorernas eget arbetsutförande. Kuratorerna upplever sig bidra med en helhetssyn utanför diagnoser och det medicinska arbetet och samtliga kuratorer arbetar dagligen i team med andra yrkesprofessioner. Resultatet visar att för ett gott samarbete krävs tydlighet i professionernas olika ansvarsområden och avgränsning i deras arbetsuppgifter. Kuratorerna har en önskan att förtydliga sina ansvarsområden samt stärka sin yrkesroll, vilket de tror att en legitimation skulle bidra till.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar. Resultatet visade även på att kuratorerna anser att det är lättare att kunna prata om psykisk ohälsa idag. Att det är mera tillåtande att berätta att man inte mår bra. Påverkansfaktorer till att unga tjejer mår dåligt idag menar kuratorena är beroende på sociala medier, stress över skolprestationer och sociala faktorer.

I barnkonventionen, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning framgår det att barn har rätt till att vara delaktiga i frågor som rör barnet. Konventionerna och lagstiftningen anger även att barns bästa ska värnas om. Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet har ökat sedan 1990-talet men att denna utveckling inte inkluderar barn med olika former av funktionsnedsättningar i samma grad. Syftet med denna studie är att urskilja och visa på olika uppfattningar bland habiliteringens barnkuratorer kring vad barn med funktionsnedsättningars delaktighet innebär i praktiken. Studiens empiriska material har samlats in genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med kuratorer från olika enheter inom en habilitering i en region i Mellansverige. Studien utgår från en fenomenografisk vetenskapsansats och det framtagna materialet har bearbetats genom en fenomenografisk analys som betonar betydelsen av olika uppfattningar om ett fenomen. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån barndomssociologins teorier om konstruktionen av barn och barndomen samt Harry Shiers delaktighetsmodell Pathway to Participation. Resultatet av studien visar att kuratorerna definierar att delaktighet handlar om att barn ska: informeras om sin situation, uppmuntras till att kommunicera, komplettera vuxnas kunskaper och få uttrycka sina åsikter. Habiliteringens familjecentrerade organisering i kombination med att kuratorerna arbetar utifrån ett beskyddande omsorgsperspektiv resulterar i att vuxnas åsikter får ett stort utrymme på bekostnad av barnens egen vilja. Kuratorerna påpekar att deras arbetsgivare, habiliteringen, är otydlig med vad som avses med direktiven om att patienterna ska vara delaktiga vilket gör att definitionsansvaret hamnar på varje anställd. Det innebär att det finns en variation av hur delaktigheten tolkas och implementeras i praktiken.

Föreliggande studie syftar till att med utgångspunkt i intervjuer undersöka hur kuratorer inomolika verksamhetsfält arbetar med ungdomar som har suicidtankar. Vidare är syftet attundersöka vad som möjliggör, respektive hindrar kuratorers arbete med ungdomar som harsuicidtankar. Totalt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med kuratorer som ärverksamma inom skola, barn- och ungdomspsykiatrin, vårdcentral, ungdomsmottagning ochöppenvården. Utöver det har två kuratorer som arbetar på en förebyggande enhet, medungdomar som målgrupp, besvarat intervjufrågorna via e-post. Resultatet visar på attkuratorerna har olika ansvarsområden och arbetar på olika sätt; skolkuratorerna har enstödjande funktion medan kuratorerna inom primärvården samt inom öppenvården arbetarbehandlande. Samtliga kuratorer framför att det är barn- och ungdomspsykiatrin som har dettydligaste ansvaret över ungdomar som mår psykiskt dåligt och/eller har suicidtankar, varförmånga av kuratorerna hänvisar dessa ungdomar dit. Några faktorer som hindrar arbetet är attdet är långa vårdköer, att det saknas riktlinjer inom vissa verksamhetsfält samt att det föreliggerhög arbetsbelastning. Det som möjliggör arbetet är att ha stöd runtomkring sig, att fåhandledning i sitt arbete samt att få vidareutbildning inom området.

No description available.

Abstrakt Motivation är det centrala i allt pedagogiskt arbete och har enligt Jenner (2004) en särskild plats när det gäller elever med svårigheter. Syftet med föreliggande studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger och kuratorer arbetar för att öka motivationen hos elever med adhd på gymnasiet för att på så sätt öka kunskapen och möjliggöra rätt stöd för elever med adhd. Specialpedagoger och kuratorer arbetar med både elever och pedagoger och utgör därför en viktig del i motivationsarbetet. Den kvalitativa metoden tillämpades och åtta intervjuer med specialpedagoger och kuratorer på fyra olika gymnasieskolor genomfördes. I studien har resultaten analyserats utifrån McClellands (1987) behovsteori som handlar om prestationsbehovet och samhörighetsbehovet. Studiens resultat visar att motivationsarbetet som utförs av specialpedagoger och kuratorer skiljer sig åt i vissa avseenden. Båda yrkeskategorierna arbetar med samtal och relationen i fokus, specialpedagogernas arbete genomsyras av pedagogiska insatser medan kuratorerna arbetar med elevernas grundläggande behov som handlar om att eleven får hjälp och stöd med sina rutiner. Både specialpedagoger och kuratorer arbetar med att ge elever med adhd stöd för att motverka tidigare misslyckanden samt erbjuda feedback som är elevspecifik och positiv för att öka elevers motivation. Med tidigare forskning och motivationsteorier i fokus samt specialpedagogernas och kuratorernas erfarenhet, visar studien att respons i form av positiv, processinriktad kontinuerlig och elevspecifik feedback samt beröm och bekräftelse är viktiga redskap i arbetet med att öka motivation hos elever med adhd. Slutligen anser båda yrkesgrupperna att arbetet med motivation och elever med adhd är ett gemensamt ansvar vilket kan påverkas på både organisations-, grupp- och individnivå och efterfrågar ett tydligare samarbete mellan andra yrkesgrupper som arbetar med elever i gymnasiet.

This thesis investigates how a group of counsellors work in a preventive and supportive manner with youths suffering from mental ill-health, as well as the obstacles and difficulties that can arise from their work and the possibility for coaching available to them. The investigation is based on accounts from four informants on their experience working with youths, as well as scientific data on the subject. The study is based on a qualitative investigation and semi-structured interviews to collect empirical material. The forms of mental ill-health that have been the focus of this investigation are stress, worry and anxiety, at a time when they become an obstacle in daily life. Factors that are shown to affect the mental health of youths include pressure to perform in all parts of life and social networks. Parental shortcomings are also found to affect the mental health of youths. The difficulties and obstacles of counselling which are highlighted by the investigation include a lack of time and resources, as well as the difficulty for those working with youths to coordinate their work.  The results show the importance of preventive work with youths, and of coordination and the creation of alliances. The study also show that mental ill-health often stem from a lack of self-esteem among youths. / Denna uppsats undersöker hur en grupp kuratorer arbetar preventivt och stödjande kring ungdomar som upplever psykisk ohälsa, dessutom vilka hinder och svårigheter som kan uppkomma i arbetet samt möjligheten till handledning för dessa kuratorer. Undersökningen grundar sig på fyra infomanters berättelser om deras erfarenheter kring arbetet med ungdomar, samt vetenskaplig data kring ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, samt semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material. Den psykiska ohälsa som fokuserats på i undersökningen är stress, oro och ångest och när de blir till ett hinder i vardagen. De faktorer som visar sig påverka ungdomens psykiska hälsa är bland annat den egna pressen att man ska prestera i alla lägen i livet och sociala nätverk. Man kan även se att bister i föräldraskapet kan påverka ungdomens psykiska hälsa. De svårigheter och hinder i kuratorns arbetsuppgifter som framkommer i undersökningen är bland annat brist på tid och resurser samt svårigheten för yrkesverksamma inom målgruppen att samverka mellan varandra. Resultatet visar på betydelsen av preventivt arbete med ungdomar, samverkan och skapande av allianser. Studien visar även på att den psykiska ohälsan ofta grundas i en bristande självkänsla hos ungdomen.

Syftet med den aktuella studien var att beskriva kuratorerna inom Barn och Ungdomsenheterna (socialtjänsten i Örebro) uppfattning av Magnus Ringborgs modell Förändrande familjesamtal, FFS och hur användbar de upplever den vara. Sjutton av behandlingsenheternas tjugofem kuratorer deltog i utvärderingen. Kuratorerna intervjuades utifrån ett intervjuformulär med fasta frågor och möjlighet till kommentarer. Fokus för utvärderingen var metodens olika moment och hur viktiga dessa bedömts vara av kuratorerna. Därefter ställdes generella frågor om metodens användbarhet och effektivitet. De flesta kuratorer var positiva till metoden FFS. De ansåg att metoden var lättanvänd, underlättade familjearbetet, gav struktur och effektiviserade behandlingsarbetet. Dock uppfattade en del av kuratorer att metoden hade begränsad användbarhet i resurssvaga och omotiverade familjer. / The aim of the present study was to describe the professional counselors, in Children and Youth Units at Social services in Örebro, opinion on Magnus Ringborgs model Therapeutic family conversations (FFS), and how useful they perceive it to be. Seventeen of the Children and Youth Units twenty-five counselors participated in the evaluation. The counselors were interviewed based on an interview form with pre-defined questions and had opportunity to comment. The focus of the evaluation was the various steps of the method and how important the counselors considered them to be. They were then asked general questions about the method´s usefulness and effectiveness. Most counselors had a positive approach to FFS. They considered the method to be easy to apply, facilitated family work, gave structure and streamlined the processing work. Some of the counselors did however perceive the method to have limited use in resource poor- and unmotivated families.