Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar. Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna. I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan. Vi upplever att de kvinnliga journalisterna på Svenska Dagbladet tar något större plats på redaktionerna än kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. De kvinnliga journalisterna upplever sina arbetsplatser som jämställda, vilket också vi gjort. Däremot kan kvinnorna ibland känna sig särbehandlade i kontakten med intervjupersoner och till exempel få kommentarer som ”lilla gumman”. Den upplevelsen har visat sig vara vanligast hos kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. Vidare visar vår uppsats att den traditionella ämnesfördelningen mellan manliga och kvinnliga reportrar lever kvar till viss del, särskilt på Eskilstuna-Kuriren. I studien av reportrarnas källanvändning visar det dock sig att män och kvinnor i stor utsträckning låter lika många kvinnor som män komma till tals i sina artiklar.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats. Genom att analysera 7 texter från 1988–1994 och 7 texter från 2008–2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten. Med hjälp av diskursanalys och teorier från bland andra Norman Fairclough, Laclau och Mouffe samt Stuart Hall försöker att klargöra hur invandrare representeras i SD-Kuriren och ifall denna representation har förändrats och i så fall, hur denna förändring ser ut. Stuart Hall har deltagit i en serie böcker med fokus på kultur och representation där hans kapitel om ”de andra” utgör en viktig del för denna text. Med grunden i socialkonstruktionistisk teori – alltså att världen inte är objektiv utan ständigt skapas och återskapas genom språket – talar Hall om hur representationen av ”de andra” till skillnad från ”oss” leder till en betydelsereduktion. Det är denna betydelsereduktion som framkommer i min uppsats då jag försöker att visa hur Sverigedemokraterna och författarna till olika texter i SD- Kuriren reducerar invandrare till kriminella i ett försök till att skrämma svenskarna och skapa en rädsla för ”de andra”. I min analys kommer jag fram till att språket i tidningen har förändrats genom åren. Man säger egentligen samma sak som i slutet av 1980-talet: att invandrare är kriminella. Men man säger det på ett annorlunda vis. I äldre texter presenteras ofta åsikter och språket är i högre grad extremt, det förekommer också en högre grad av biologiskt förankrade slutsatser som sedan byts till kulturellt förankrade diton. I nyare texter förekommer ofta statistik och forskning som underlag för författarnas slutsatser. Avslutningsvis försöker jag titta på denna fenomen inte endast lokalt utan även globalt och sätta det i perspektiv tillsammans med de politiska förändringar som äger rum i Europa idag – det finns många främlingsfientliga partier representerade i olika europeiska länders parlament. Dessa partier vinner ständigt ny mark och söker alla att bli ”rumsrena” för att kunna verka i det politiska ”finrummet”. Rasism och främlingsfientlighet utgörs idag inte av skinnskallar i kängor utan istället av välartikulerade politiker i kostym. Vägen mot rumsren rasism kantas av ett flertal strategiska val som många av dessa partier måste göra. Denna uppsats tittar således närmare på ett av dessa val, nämligen reformeringen av språket.

Katrineholms-Kuriren är en lokaltidning med redaktioner i de södermanländska kommunerna Katrineholm och Vingåker. Centralt i detta arbete är en undersökning av hur mängden lokala och regionala artiklar har förändrats under en tioårsperiod, 2005 till 2015, då samarbetet expanderat i EK-koncernen som Katrineholms-Kuriren ingår i. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av 399 artiklar, publicerade i Katrineholms-Kuriren vecka 41 år 2005 och vecka 41 år 2015. Till stöd för undersökningens resultat finns också en kompletterande intervju med Henrik Wising, som under den aktuella perioden arbetat som nyhetschef och reporter på Katrineholms-Kuriren. En tydlig tendens som framkommer i undersökningens resultat är att tidningens rapportering tycks ha genomgått en centralisering till huvudorten Katrineholm, samtidigt som rapporteringen om Vingåker, Södermanland och bevakningsområdets mindre orter har minskat. Även bevakningen av kommunpolitik har minskat, liksom mängden lokala ledare och debattartiklar. Gemensamt för de lokala och de regionala artiklarna är de totalt sett har minskat, om än i olika grad. De teoretiska utgångspunkter som lyfts i uppsatsen är tre demokratimodeller (konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), teorier om lokal identitet och lokal demokrati, det nyhetsekologiska systemet, samt omstruktureringar i mediebranschen som påverkar den lokala dagspressen och de journalister som är verksamma inom journalistiken. I Diskussion och slutsats diskuteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, samt vilken betydelse samarbetet inom EK-koncernen har haft för utvecklingen i Katrineholms-Kuriren. Uppsatsens avslutande del behandlar också vad förändringarna i tidningen kan innebära för den lokala demokratin.

<p><p>Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.</p></p>

Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.

Denna uppsats är en undersökning om hur det politiska partiet Sverigedemokraterna använder ett religiöst språk för att föra fram en agenda som kan beskrivas som främlingsfientlig med inslag av orientalism och islamofobi. Sverigedemokraterna är sprungna ur en rasistisk och nationalistiskt mylla men beskriver sig numer som ett parti som tar avstånd från alla former av rasism och som anser att alla människor har samma värde.   Genom att läsa partiets principprogram och alla artiklar som rör kristendom, kristna, kyrkan, islam, muslimer och moskéer som finns i nätupplagan av partiorganet SD-Kurirens blottläggs dock en diskurs där islam och muslimer i stort sett uteslutande sätts samman med negativa företeelser och kristendom med positiva. Genom att i sina texter välja att ständigt förknippa islam och muslimer med negativa företeelser som våld, kvinnoförtryck, hot mot yttrandefriheten och så vidare, och låta kristendom och den svenska kyrkan alltid förekomma i positiva sammanhang som handlar om tradition, vackra byggnader och trygghet för SD fram en bild där islam och muslimer framstår som de Andra och kristendomen som en kraft för ett konservativt bevarande av det svenska och västerländska.   Att detta inte är någonting nytt i den västerländska traditionen utan en del av vad som brukar kallas orientalism förklaras också.   Undersökningen visar också att SD, av materialet att döma, i sin religiositet inte drivs främst av någon andlig eller teologisk längtan utan ser religion främst som en social- och/eller politisk konstruktion som har sitt berättigande som kulturbärare. Religionen ses också som något essentialistiskt som inte kan eller bör förändas över tid.

In recent years, Sweden together with big parts of Europe have become more political right-oriented than before. Compared to previous years, the support for the Swedish Democrats increased significantly in the parliamentary election in 2018, and there were major regional differences. In this essay we examine how the construction of "immigration" and "immigrants" appears in the local newspapers in the areas where the Swedish Democrats received the highest and lowest electoral support. Using critical discourse analysis, it also examines if there are any differences between the areas. Previous research shows that media plays a significant role when it comes to affect people's perception and attitude towards immigration and immigrants. This study, which is based on articles from the Swedish newspapers Västerbottens-Kuriren and Ystads Allehanda in a period of May-September 2018, shows that "immigration" is more often constructed negatively, while the construction of "immigrants" are generally more positive. It also appears that there are regional differences in the construction of immigration and immigrants when comparing the two newspapers. In Västerbottens-Kuriren the construction of the concepts is more often positive while in Ystads Allehanda the negative aspects of immigration and immigrants are more often in focus.

<p>Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva. Detta undersöks genom en redaktionsstudie vilken består av sex samtalsintervjuer samt fem direktobservationer på Folkets redaktion.Undersökningen visar att redaktionskulturen på Folket är familjär och präglas av en stark vi och dom-attityd där Eskilstuna Kuriren som tidning får materialisera Dom andra. De strategier Folket använder sig av för att överleva är organisatoriska, men även innehållsmässiga. Folket vill satsa på något de kallar superlokala nyheter samt på Sporten. Folkets avsikt är också att vara ett komplement till Eskilstuna Kuriren samtidigt som de vill konkurrera gällande de raka nyheterna.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter. Det som främst kommer fram i tidningarnas utveckling är att kvinnor har gått från att nämnas genom instruktioner kring politiska frågor på 1920-talet till att få komma fram i typiska kvinnoämnen på 1950-talet. Man kan även se att på 1980-talet började kvinnor få en större plats i tidningarna och att det blir vanligt att de förekommer i nya ämnen såsom sport och ekonomi. Däremot så är normen fortfarande att kvinnor benämns utifrån sina egenskaper som just kvinna och vanligtvis utifrån rollen som moder.