Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar. Ett kodramverk har utvecklats för att bevisa att detta är möjligt. I grova drag har följande resultat kommit fram: Olika program kräver olika lösningar. SDI är den modell som fungerar i flest lägen. TDI är inte bara trendigt utan också väldigt omtyckt. MDI är oftast det sämsta valet av de tre, men står inte utan fördelar. Att utveckla en kodramverk som möjliggör för utvecklaren att effektivt skapa program där användaren kan välja mellan MDI, SDI och TDI är fullt möjligt.

Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck. Vårt resultat visar också att svårigheterna bland annat beror på att eleverna har brister i sina algebrakunskaper från grundskolan, de använder inte de metoder som lärarna visar och de övar inte tillräckligt.

I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige. Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen. / The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden. The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters. The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.

Práce se věnuje systému měnového výboru. První část práce je zaměřena na ortodoxní měnový výbor. V další části práce autor zasazuje měnový výbor mezi systémy pevných devizových kursů. Třetí část práce se zabývá moderními formami měnového výboru, zejména odlišnostmi od ortodoxního měnového výboru. Druhá polovina práce je zaměřena na konkrétní dvě ekonomiky mající zkušenosti se systémem měnového výboru. Estonsko využívá systém měnového výboru dodnes a i díky makroekonomickým výsledkům je jeho používání hodnoceno pozitivně. V Argentině naopak období praktikování měnového výboru skončilo hospodářskou krizí a měnový výbor byl v roce 2002 zrušen.

<p>I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige.</p><p>Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen.</p> / <p>The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden.</p><p>The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters.</p><p>The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.</p>

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i.  Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

<p>Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck. Vårt resultat visar också att svårigheterna bland annat beror på att eleverna har brister i sina algebrakunskaper från grundskolan, de använder inte de metoder som lärarna visar och de övar inte tillräckligt.</p><p> </p>