Syftet med examensarbetet är att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskämnet utifrån förändringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jämfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgångspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskämneskonceptioner. Det resultatet visar är att då inga större förändringar gällande stuktur är uppenbara i svenska 2 så ser vi förändringar i målen då vissa blivit mer specifika, några har försvunnit från föregående kursplan och grammatikmålet är helt nytt. Textanalysen enligt svenskämneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar på färdighetsträning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mål. Svenskämnet som litteraturhistoriskt ämne har däremot en mindre roll. Lärarnas svenskämneskonceptioner stämmer överens med kursplanerna. Textanalysen kompletterar därmed intervjuerna och ger stöd till analysen av dem. Utifrån intervjuerna kan vi se att det råder delade meningar om grammatikens nytta i svenskämnet, medan samtliga lärare ändå i någon form berör allt det som grammatikbegreppet innefattar. Tre av åtta lärare tror att de inte kommer förändra sin undervisning i och med det nya grammatikmålet. En slutsats vi drar från undersökningen är att grammatikmålet är tolkningsbart vilket kan leda till icke likvärdig undervisning.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet.

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.

No description available.

<p>Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.</p><p>Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.</p><p>I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska. Slutsatsen är att läraren får ett stöd till sin undervisning i studieplanen från Chile medan läraren i Sverige får ta hjälp av andra instrument såsom nationella prov och läroböcker. En annan följd av detta arbete är att studien visar att om en elev skulle byta från ett chilenskt till ett svenskt gymnasium, eller vice versa, så skulle uppgifterna i elementär sannolikhetslära inte vara främmande för denne.</p>

The teaching of Chinese in Sweden is a relatively new phenomenon. This essay investigates teachers of Chinese in Sweden and their attitudes and approach to the syllabus. A web based questionnaire was sent to teachers of Chinese throughout Sweden. The questionnaire was sent to 21 teachers, with a total of 13 teachers completing the questionnaire. This investigation contributes to the field of teaching Chinese by describing how teachers use the syllabus. The results indicate that the teachers use the subject aims and the core content in the syllabus when planning their lessons. The teachers also use the knowledge requirements to inform their students what they are required to do in order to obtain a certain grade. However, the teachers use the knowledge requirements in different ways and they do not consider them to be easily understood. As Chinese has recently become an established school subject throughout the country, further research is needed in order to improve the subject. / <p>Kinesiska</p>

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 åren har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. Utifrån dettafaktum kan det sägas vara relevant att titta på hur kursplanerna har utformats gällande ettspecifikt matematiskt område, nämligen aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehåll och metoder gällandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingår också att ta reda på en verksam lärares minnen avinnehållet och metoderna under tiden då de olika läroplanerna varit rådande.Metod: Textanalys som redskap och då genom en komparativ undersökning är detarbetssätt som används i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras är: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingår även en intervju med en lärare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier såsom innehåll,metod, språk, likheter och skillnader. Lgr 62 och Lgr 69 är mycket detaljerade i sinabeskrivningar av matematiskt innehållet och metoder generellt sett. Lpo 94 är sparsam meddetaljbeskrivningar beträffande det valda matematiska området. Lgr 69 skiljer sig markantfrån övriga kursplaner när det gäller matematiskt språk genom att metoden mängdlärangenomsyrar hela kursplanen. Lgr 80 är i motsats till Lgr 69 mer praktisk och vardagsnära isitt språk. I Lgr 80 hävdas att de olika räknesätten bygger på varandra. Resultatet av enlärares minnen av innehåll och metod presenteras också här.

<p>Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.</p>

<p>The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course. The last part studies the history of physics courses in Sweden. Here the syllabus from year 1561 to year 2000 are very important. The method I have used in this piece of work is therefore text analyses.</p><p>Some major results are difficult to achieve in this type of essay. The main goal with this project is to give the reader a better historical view of the physics courses in school. This project can also give teachers and teacher students a wider perspective, both a time perspective and a perspective on physics as a subject.</p><p>Keywords: the physics subject, upper secondary school, history, syllabus</p>

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.