<p>Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.</p>

<p>Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.</p><p>De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål. (II) Strukturinriktat kvalitetsarbete som innebär arbete med att skapa rutiner för att systematiskt kunna utveckla skolans verksamhet eller att arbeta med kvalitet i enlighet med strukturerade arbetssätt. (III) Reflekterande kvalitetsarbete som innebär arbete med att utveckla skolans kvalitet med hjälp av reflektion och samtal.</p><p>Kvalitetsarbete enligt TQM har introducerats to-down i de studerade skolorna och är kopplat till en stor tilltro till expertutvärderingar. Studien pekar på att lärare är kluvna mellan sitt engagemang i kvalitetsarbeteenligt TQM och sin egen erfarenhet av att deras sätt att tänka om skolan förändras i samtal och reflektion tillsammans med andra lärare. Kvalitetsarbete ses från rektorernas sida dels som ett sätt att utveckla skolan, dels som ett instrument att legitimera verksamheten gentemot omvärlden. Rektorerna gör skilda tolkningar av tillämpbarheten av TQM:s begrepp i skolan beroende på hur och om de analyserar begreppen.</p>

Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.

Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Våra frågeställningar är följande: - Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete? - Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten? - Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor? - Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete? För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål. Utvärdering görs muntligt samt skriftligt genom enkäter en gång om året. Fritidspedagogerna kvalitetsutvecklar verksamheterna på liknande sätt. Skillnader kan vara mål och fokus vid utvärderingar samt hur de synliggör arbetet för dem själva och för föräldrarna. Fritidspedagogerna upplever att de har stöd till kvalitetsredovisningen men saknar stöd i den dagliga verksamheten av rektorn. Nästan alla fritidspedagoger anser att de inte har tillräckligt med tid till utvärderingar. En del fritidspedagoger upplever att skolverksamhet utvärderas i högre grad än fritidsverksamhet.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM. Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete. De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål. (II) Strukturinriktat kvalitetsarbete som innebär arbete med att skapa rutiner för att systematiskt kunna utveckla skolans verksamhet eller att arbeta med kvalitet i enlighet med strukturerade arbetssätt. (III) Reflekterande kvalitetsarbete som innebär arbete med att utveckla skolans kvalitet med hjälp av reflektion och samtal. Kvalitetsarbete enligt TQM har introducerats to-down i de studerade skolorna och är kopplat till en stor tilltro till expertutvärderingar. Studien pekar på att lärare är kluvna mellan sitt engagemang i kvalitetsarbeteenligt TQM och sin egen erfarenhet av att deras sätt att tänka om skolan förändras i samtal och reflektion tillsammans med andra lärare. Kvalitetsarbete ses från rektorernas sida dels som ett sätt att utveckla skolan, dels som ett instrument att legitimera verksamheten gentemot omvärlden. Rektorerna gör skilda tolkningar av tillämpbarheten av TQM:s begrepp i skolan beroende på hur och om de analyserar begreppen.

ABSTRACT Titel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommun Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anja Ljungh Handledare: Pär Vilhelmson Datum: 2011-Januari Syfte:   Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ”mikroetnografi”. Jag ”skuggade” mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer. Empiri ledde till fler frågor än frågeställningen räckte till, så resultatet delades in i två analyser där den första avhandlar min frågeställning och den andra öppnar för fler frågor som under arbetets gång visade sig ha tänkbar betydelse, jag tar här stöd i ny teori och ny teoribildning. Resultat &amp; slutsats: Inställningen till kvalitetsarbetet som bedrivs med hjälp av Incito i Färila skola och Stenhamreskolan varierar. Detta kan ha flera förklaringar där jag bedömer organisationens kultur och rektorns ledarskap som betydande. Ytterligare en förklaring som dök upp var ett resultat av de förutsättningar som råder för utvecklingsarbete i skola och att olika aktörer har olika syn på detta arbete. En tänkbar benämning och förklaring på detta problem är ”brustna styrkedjor”, tillika mitt förslag på teoribildning. Förslag till fortsatt forskning: Brustna styrkedjor är ett mycket intressant fält för teoribildning som förtjänar mer forskning än vad jag hade utrymme för. Uppsatsens bidrag: Jag tror min uppsats kan bidra till vetenskapen genom att lyfta fram den komplexitet som finns för kvalitetsarbete i skolan, vilket är viktigt för alla dess intressenter. Nyckelord: Kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, målstyrning, lärande organisationer och brustna styrkedjor

<p>Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p>- Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?</p><p>- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?</p><p>- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?</p><p>- Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?</p><p>För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.</p><p>Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål. Utvärdering görs muntligt samt skriftligt genom enkäter en gång om året. Fritidspedagogerna kvalitetsutvecklar verksamheterna på liknande sätt. Skillnader kan vara mål och fokus vid utvärderingar samt hur de synliggör arbetet för dem själva och för föräldrarna. Fritidspedagogerna upplever att de har stöd till kvalitetsredovisningen men saknar stöd i den dagliga verksamheten av rektorn. Nästan alla fritidspedagoger anser att de inte har tillräckligt med tid till utvärderingar. En del fritidspedagoger upplever att skolverksamhet utvärderas i högre grad än fritidsverksamhet.</p>

Abstract Det systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts. Studien visar att lärarna arbetar hårt med att få de yttre förutsättningarna att fungera, så att det blir möjligt att sitta tillsammans som arbetslag och reflektera, utvärdera och analysera och på så sätt utveckla sin verksamhet. Resultatet visar också på att kvalitet för lärare i förskolan innebär i första hand, trygghet för barnen, att stärka barns självkänsla, men också att kunna utmana barnen i sitt tänkande, så att lärande sker. Engagemanget på förskolorna i studien är stort när det gäller att förbättra verksamheten och att anpassa sin yrkesroll. Föräldrarna är en mycket viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, säger lärarna. I den utvalda kommunen används s.k. uppdragspedagoger för att stötta förskolorna i sitt kvalitetsarbete. Uppdragspedagogerna anses, av de intervjuade lärarna, som ett mycket viktigt stöd i arbetet. Studien visar hur små förskolor kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete trots svårigheter i de yttre förutsättningarna. Nyckelord: Systematiskt kvalitetsarbete, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, yrkesroll, organisation.

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen? Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Det har passat undersökning bäst att ha en blandning av struktrerade/semisttrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett med nio fritidspedagoger som arbetar på fritidshem i södra Sverige. Efter intervjuerna har den insamlade datan analyserats med hjälp av två teorier; ramfaktorteorin samt struktureringsteorin. Tidigare forskning och rådande styrdokument har även använts i analysen. Undersökningen har visat att det inte är många fritidspedagoger som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och att det till stor grad beror på okunskap, tidsbrist och bristande stöd från rektorerna. Sammanfattningsvis kan vi se att det behövs mer kunskap, stöd från rektorn, tid och delaktighet av alla i arbetslaget för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera fullt ut på fritidshemmen.