Kurs: Examensarbete i logistik och controller för Civilekonomprogrammet, 30 hp. 4FE18E & 4FE19E, VT17 Författare: Viktor Lööf och Rasmus Tandrup Handledare: Hana Hultén Examinator: Helena Forslund Titel: Tvärorganisatoriska förbättringsmöjligheter – En fallstudie om kvalitetsbrister inom order-till-leveransprocessen Bakgrund: Leverantörer har fått en allt viktigare roll i försörjningskedjan och order-till leveransprocessen har därför beskrivits som en av företagets viktigaste processer. Genom att identifiera kvalitetsbrister inom E-handelsföretagets order-till-leveransprocess och utveckla förbättringsåtgärder för att minimera dessa kan en mer välfungerande process uppnås. För att säkerställa resultatet av en genomförd kvalitetsförbättring måste företag även utveckla styrning för den berörda processen, där det inom order-till- leveransprocessen kan finnas hinder vid utformningen av prestationsmätning mellan leverantör och köpare. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera kvalitetsbrister inom E-handelsföretagets order-till-leveransprocess samt att utveckla förbättringsåtgärder som reducerar de förekommande bristerna. Vidare är syftet att identifiera de hinder som finns vid utformning av prestationsmätning mellan köpare och leverantör inom order-till- leveransprocessen. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ ansats. I linje med studiens syfte har en fallstudie gjorts hos E-handelsföretaget. Empiri har insamlats genom observationer, intervjuer och en fokusgrupp. Slutsats: Merparten av de kvalitetsbrister som identifierats inom E-handelsföretagets order-till-leveransprocess härleds till aspekten informationskvalitet. För att reducera dessa kvalitetsbrister presenteras en EDI-lösning mellan köpare och leverantör som en möjlig förbättringsåtgärd, vilket ger förutsättningar för att skapa och kommunicera information vid rätt tillfälle. Majoriteten av de hinder som identifierats vid utformning av prestationsmätning inom order-till-leveransprocessen kan kopplas till vem och hur själva mätningen genomförs mellan köpare och leverantör. Studiens resultat sammanställs i tabell 8 och figur 30, se avsnitt 6.1. / Course: Thesis in logistics and controller for the MBA program, 30 hp. 4FE18E & 4FE19E, VT17 Authors: Viktor Lööf and Rasmus Tandrup Supervisor: Hana Hultén Examiner: Helena Forslund Title: Interorganizational improvements - A case study of quality deficiencies within the order-to-delivery process Background: Due to the increased role of suppliers within the supply chain the order-to- delivery process has been described as one of the most important processes in a company. By identifying quality deficiencies within the order-to-delivery process and developing measures addressing how these can be minimized the overall quality of the process can be improved. To ensure the results of quality improvements companies also need to manage the performance of the process. Managing performance is however connected to obstacles when integrating performance measurement between buyer and supplier within the order-to-delivery process. Purpose: The purpose of this study is to identify quality deficiencies within the case company’s order-to-delivery process and develop improvement measures addressed to reduce the identified deficiencies. Furthermore, the purpose is to create an understanding of obstacles to integrating performance measurement between buyer and supplier within the order-to-delivery process. Method: This study is based on a qualitative approach. In line with the purpose of the study a case study has been conducted at an E-commerce company. The empirical data has been collected through observations, interviews and a focus group. Conclusions: The majority of quality deficiencies found within the studied order-to- delivery process are related to the dimension information quality. To reduce these deficiencies an EDI-solution between buyer and supplier is proposed, providing conditions to create and communicate accurate information at the right time. Most of the obstacles to integrating performance measurement within the order-to-delivery process identified were connected to how the actual measurement is performed. The results of the study are summarized in table 8 and figure 30.

Bakgrund: Inom vården hanteras dagligen stora mängder material och det är av stor vikt att rätt material är på rätt plats, i rätt tid, i rätt mängd och med rätt kvalitet för att en så god vård som möjligt ska kunna erbjudas. För att säkerställa effektiva och välfungerande gods- och informationsflöden med hög servicenivå inom vården, krävs det förståelse för hur flödena fungerar, hur dessa är relaterade till varandra samt hur de samverkar. Det är en stor fördel för en organisation att kartlägga sina flöden då man genom en kartläggning kan identifiera kvalitetsbrister samt orsakerna till dessa och därefter vidta förbättringsåtgärder som resulterar i kvalitetsökningar. Syfte: Detta examensarbete avser att göra en nulägesbeskrivning med hjälp av flödekartläggningar av regionservice godsflöde och informationsflöde av förbrukningsmaterial. Syftet är att identifiera de nuvarande kvalitetsbristerna och orsakerna till dessa samt föreslå åtgärder som ska leda till förbättringar. Metod: Denna fallstudie har utgått från en kvalitativ undersökningsdesign där data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. För att möjliggöra identifieringar av kvalitetsbrister och de bakomliggande orsakerna till dessa upprättades flödeskartläggningar respektive orsak-verkandiagram som har legat till grund för förbättringsåtgärderna. Slutsatser: I studien framgår det att majoriteten av kvalitetsbristerna som uppstår i flödet av förbrukningsmaterial beror på att det saknas ett aktivt informationsutbyte mellan aktörerna, att rätt förutsättningar och utrustningar för spårning av godset inte finns tillgängligt samt att kvalitetskontroller inte genomförs. Utifrån dessa bakomliggande orsaker har tre åtgärder som tillsammans utgör grunden till ett bra logistikflöde och skapar förutsättningar för mer3 (106)effektiva och välfungerande gods- och informationsflöden föreslagits. För att regionservice ska kunna ha kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och erhålla en högre kvalitet krävs det att de implementerar ett godsspårningssystem som kommer kunna säkerställa denna kvalitet genom att felen som uppstår i flödet snabbt kan spåras och åtgärdas. Godsspårningssystemet bör sedan kompletteras av ett informationssystem som skapar förutsättningar för en god kommunikation och informationstillgänglighet som på så sätt kan effektivisera informationsflödet och stärka samarbetet mellan de involverade aktörerna. Genom att kvalitetskontroller genomförs regelbundet i hela flödet kan även fel och brister upptäckas och minimeras. / Background: A large amounts of material is handled on a daily basis in health care and it is of great importance that the right material is at the right place at the right time, in the right quantity and the right quality in order to be able to offer as good care as possible. In order to ensure efficient and functional flows of goods and flows of information with a high level of service, it requires an understanding of how the flows operate, how they are related to each other and how they interact. It is beneficial for an organization to map their flows since it can help identify quality deficiencies and their causes and thereafter take improvement measures that increases the quality. Purpose: This thesis intends to describe the present situation through a flow mapping of the flow of materials of consumption in Regionservice. The aim is to identify existing quality deficiencies and their causes to thereafter be able to recommend measures that will result in improvements. Method: This case study is based on a qualitative research design where data were collected through unstructured interviews, semi-structured interviews and participating observations. In order to enable identifications of quality deficiencies and the underlying causes of these, flow mappings and cause-effect diagrams were established and have been the basis of the improvement measures. Conclusions: This study indicates that the majority of the quality defeiciencies that occur in the flow of materials of consumption is due to the lack of an active exchange of information between the actors, the right conditions and equipments for tracking the goods and that quality controls are not implemented. Based on these underlying causes there are three measures that have been suggested that together form the foundation for an optimal logistics 5 (106) and creates conditions for more efficient and functional flows of goods and information. In order for Regionservice to be able to control the flow of materials of consumption and obtain a higher quality, they are required to implement a tracking system that will ensure this quality since the deficincies that occur in the flow can be tracked and fixed. The tracking system should be complemented by an information system that creates oppurtunites for good communication and information accessibility which will enhance the cooperation between the actors involved. By conducting quality controls regularly throughout the flow, faults and deficiencies can be discovered and minimized.

Signalprojekteringen konstruerar och skapar de förutsättningar som krävs för att en signalbygghandling ska färdigställas. Vid förändringar som exempelvis upprustningar, projekteras de signalställverk som finns placerade längs Sveriges järnvägar för att sedan byggas av entreprenader. Projekteringen är en grund för att skapa rätt förutsättningar för att genomföra ett kvalitativt bygge. Trafikverket har märkt av kvalitetsbrister inom signalprojekteringen, som har flertal orsaker men mycket pekar mot en brist på kompetens. Trafikverket har sedan 2019 infört nya kompetenskrav för sina upphandlingar med konsulter, som ska säkerställa att arbetet genomförs med rätt teknisk kompetens. Uppgiften är att undersöka om Trafikverkets nya kompetenskrav används, följs upp och om de åstadkommit en effekt samt om kravskrivningen bör justeras och åtgärder för främja kompetens, framföras. Examensarbetet genomförande bygger främst på datainsamling genom intervjuer och enkäter. Resultatet av detta projekt fastställde att kompetenskraven inte gett någon tydlig effekt i kvalitetsnivån. Mycket beror på att det är för tidigt för en utvärdering, då järnvägsprojekt har långa ledtider men också på andra faktorer. Kompetenskraven uppskattas men kravskrivning bör justeras för att bli tydligare. De åtgärder som ansågs mest lämpliga var återkoppling till projektör, eget forum för projektörer, anläggningsspecifika kurser och mentormöjligheter till oerfarna projektörer. En åtgärd som kan motverka mycket med kvalitetsbrister som nämns i projektet är mervärdesupphandlingar. Mervärdesupphandling medför möjligheter som att kravställa mjuka kriterier som exempelvis erfarenhet och utbildningar och motverkar de negativa effekter men den nuvarande upphandlingsformen på lägst pris. / Signal designing means construction and modelling of railway signal facilities. Changes within the railway leads to modelling being made where the adequate prerequisites for a functioning facility are drawn by using CAD or BIM. Trafikverket have noticed various of quality deficiencies within the modelling phase of their facilities. It is mainly due to a lack of technical competence for the signal designers. Since 2019, Trafikverket have implemented new requirements for competence during their negotiations with consulting firms that conduct the designs, as a countermeasure for these quality deficiencies within competence. However, the effect of these countermeasures is still unknown. The objective for this project is to examine if the new requirements are used in the projects, if they are followed-up and if there are any effects from them. Moreover, to conclude if the requirements should be adjusted and if there are valid measures to increase the development of competence for signal designers. The methodology of the project is mostly based on interviews with specialists and analyses of the results. The result concluded that there is no definite effect of the competence requirements, mostly due to the length (time) of railway related projects. Furthermore, the competence requirements are appreciated by Trafikverkets employees however, it should be adjusted to be more definite. The best countermeasures are feedback to signal designers and followed by other countermeasure such as an own forum, more specific facility courses (education) and mentors for signal designers. A new form of negotiation which is called the “More value negotiation” is also a method of countering quality deficiencies.

Byggindustrin har problem med stora kvalitetsbristkostnader, förutom att organisationer jobbar på ett reaktivt sätt gällande kvalitet identifieras sällan rotorsaken till uppkomna kvalitetsbristkostnader. Tillverkningsindustrin har under många år jobbat med att komma till bukt med kvalitetsbrister och har utvecklat metoder för att förebygga uppkomsten av kvalitetsbrister. Förbättringsmetoder som DMAIC och PDCA anses vara generella metoder som är lämpade för alla organisationer och industrier. Trots att dessa metoder påvisats ha positiv verkan för organisationers kvalitetsarbete finns det enligt akademiska skrifter brist på systematiska arbeten mot bättre kvalitet inom byggindustrin. För att undersöka och testa systematiskt förbättringsarbete inom byggindustrin utfördes en fallstudie på ett företag inom industriellt byggande. Fallföretaget för studien producerade prefabricerade betongelement. Genom att utföra ett DMAIC-projekt på Fallföretaget undersökte studien möjligheten att applicera metodiken och dess verktyg. Studien utgick från en kategorisering av Fallföretagets kvalitetsbristkostnader för att finna områden för förbättring. Syftet med studien var således att undersöka möjligheten att använda kategorisering av kvalitetsbristkostnader som avstamp för systematiskt förbättringsarbete inom industriellt byggande. Genom kategoriseringen av kvalitetsbristkostnader kunde studien använda paretodiagram för att finna de största kostnaderna för företaget. Utifrån de mest kostsamma kvalitetsbristerna undersöktes dess härkomst genom produktionsmätningar. Från produktionsmätningarna upprättades styrdiagram och en duglighetsanalys utfördes. Genom produktionsmätningarna konstaterades att de kvalitetsbristkostnader som kategoriserats hade delvis inte sin uppkomst i produktionen. Därav misstänktes bristfälliga processer innan produktion som eventuell orsak till kvalitetsbristkostnaderna. Utifrån studien presenterades olika rekommendationer som delades upp i produktionsförbättringar och organisationsförbättringar. Organisationsförbättringarna berörde de kringliggande processerna som inte är en del av produktionen. Förslagen var att investera i teknik för kvalitetssäkring av produkterna i produktion. Studien rekommenderade även förslag på förbättringar som inte krävde investering. Så som referensmätningar och formjusteringar samt visuell styrning och planering. På organisationsförbättringar rekommenderades att utveckla och strukturera projektledningsprocessen och konstruktionsprocessen, vilket var de processer som identifierats som potentiella källor till kvalitetsbristkostnaderna. Studien kunde genom insamlade data i form av intervjuer och observationer tillsammans med en litteraturstudie konstatera att byggindustrin idag arbetar på ett reaktivt sätt med kvalitet. Därav förespråkar studien att byggindustrin arbetar med ett mer förbyggande arbetssätt för att nå kvalitet. Studien kunde även konstatera att ett DMAIC-projekt med utgångspunkt att kategorisera kvalitetsbristkostnader bidrar till att finna förbättringsområden för en organisation inom industriellt byggande. Arbetet i sin helhet bidrar även till att skapa en bättre förståelse för hur kvalitetsarbete kan appliceras inom industriellt byggande.

Syfte – Studiens syfte är att utifrån en värdeflödesanalys kartlägga ett råmaterialflöde samt identifiera icke-värdeskapande aktiviteter och föreslå förbättringsförslag. För att besvara syftet har det brutits ned i tre följande frågeställningar: Vilka icke-värdeskapande aktiviteter kan identifieras i flödet? Vad finns det för argument till att åtgärda de upptäckta icke- värdeskapande aktiviteterna Hur kan de upptäckta icke-värdeskapande aktiviteterna åtgärdas för att höja effektiviteten? Metod - Den genomförda studien är en fallstudie vilken bygger på en induktiv ansats med kvantitativa inslag. Den använda metoden är av kvalitativ karaktär då studien grundar sig på intervjuer och tolkning utifrån observationer av den grundläggande datainsamlingen. Datainsamlingen har genomförts utifrån litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudier. För att nå en hög trovärdighet har det vid utformning av intervjufrågor varit viktigt att dessa kunnat kopplats till uppfyllnad av syftet. Detta arbete gjordes för att minimera risken för systematiska fel. Resultat – Studiens resultat bygger på en kartläggning av ett flöde där en nulägesanalys genomfördes för att sedan genomföra en värdeflödesanalys. Utifrån värdeflödesanalysen framgick det att en brist i flödet var höga nivåer av slöserier. Det största identifierade slöseriet var bristande kvalité, främst orsakat av produktion av defekta produkter. Denna brist påverkar vidare stora delar av flödet. De åtgärdsförslag vilka läggs fram i studien är att via en förändring av kulturen på företaget, genomföra standarder och vidare jobba med ständiga förbättringar. Implikationer – Resultatet visar vikten av att arbeta med effektivisering av slöserier vilket i studiens fall leder till bristande kvalitet främst i form av produktion av defekta produkter. Studien har ett praktiskt bidrag till tillverkande företag, genom att ta till sig de presenterade åtgärdsförslagen kan det generera en bättre samsyn på kvalitet i verksamheten. Även ett teoretiskt bidrag ges i form av att ämnet ständigt är under utveckling och behöver ny uppdaterad data. Vidare forskning skulle kunna se över hur man rent tekniskt och psykologiskt implementerar en förändring likt denna. Begränsningar – Resultatet kan vara svårt att generalisera eftersom detta är en studie genomförd som en enfallsdesign. Vidare är det även komplext att undersöka och utveckla en studie vilken visar på hur kvalitet är kopplat till företagskultur. / Purpose – The purpose with this study is to map a raw material value flow analysis and identify non-value-creating activities and propound suggestions for improvement. Method – The study is a case study based on an inductive approach with quantitative elements. The used methods is of a qualitative character since the study is based on interviews and interpretation based on observations of the basic data collection. The data collection has been done through literature studies, interviews, observations and document studies. In order to achieve high credibility, it has been important that the design of interview questions can be linked to fulfillment of the purpose. This work was done to minimize the risk of systematic errors. Findings – The study's results are based on a mapping of a flow where a current analysis was carried out to then later end in a value flow analysis. Based on the value flow analysis, it appeared that a shortage in the flow was high levels of waste. The largest identified waste was a lack of quality, mainly due to the production of defective products. This shortcoming also affects large parts of the flow. The measures proposed in the study are to implement standards through a change in the culture of the company, and to continue to work on continuous improvements. Implications – The result, which shows the importance of working with streamlining waste, which in this case leads to a lack of quality, mainly in the form of production of defective products. The study can be seen as a practical contribution to manufacturing companies, by embracing these proposals for action, it should generate a better consensus on the quality of the business. Also a theoretical contribution where further research could look at how to technically and psychologically implement a change like this. Limitations – It can be difficult to generalize the results as this is a study conducted as a one-case design. Furthermore, it is also complex to investigate and develop a study that shows how quality is linked to corporate culture.