Antalet kvinnliga styrelseledamöter i bolag har ökat de senaste åren och studier visar att bolag med könsdiversifierade styrelser redovisar högre lönsamhet än andra företag. Flera av dessa studier är baserade på data från små, medelstora och stora börsnoterade bolag. Regeringen föreslog nyligen en kvoteringslag där kvinnor skall utgöra 40 procent av antalet styrelseledamöter i bolag med syfte att få mer jämlika styrelser. Intressant är då att studera om fördelarna med könsdiversifierade styrelser beaktas av investerare och hur marknadsaktörer agerar. I studien visas att när nominering av kvinnliga styrelseledamöter offentliggörs har det en negativ påverkan på företagets marknadsvärde, men denna påverkan är inte statistiskt signifikant. Vidare påverkas inte nomineringens inverkan på aktiekursförändringen av ett bolags branschtillhörighet. / The number of female directors of companies has increased in recent years and studies show that companies with diverse boards report higher profitability than other companies. Several of these studies are based on data from small, medium and large listed companies. The government recently proposed a quota law where women will constitute 40 per cent of the directors of companies to push for more equal boards. Hence, studying the benefits of diverse boards and its investor reactions and how the market is moving is of interest. The study shows that when the nomination of female board members is published, it has a negative impact on the company's market, but this effect is not statistically significant. Furthermore, the nomination affect does not have an impact on the stock price change regarding the company's industry affiliation.

Titel: Hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet:Aggressiv skatteplanering och CSR -  En kvantitativ studie på 883 globala företag Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Katarina Nordin & Sofie Onsgård Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019-Januari Syfte: Det finns ett ökat krav på att företagen ska CSR- rapportera och det har därmed blivit viktigt för företagen att investera inom CSR (corporate social responsibility). Det finns tidigare studier som pekar på att företag som utför aggressiv skatteplanering går emot det CSR står för, då skattepengarna går till företagen istället för att gå till samhällsutveckling och att det därmed skulle föreligga ett negativt samband mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Generellt finns det få kvinnor i företagens styrelser trots att kvinnor har andra egenskaper än män, som kan påverka styrelsens beslut och vad de väljer att investera i, bland annat anses kvinnor kunna påverka företagets CSR-prestation. Syftet med studien är att förklara hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Metod: Studien har en positivistisk vetenskaplig utgångspunkt där en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters datastream. Vid insamling av datan har en longitudinell design använts för åren 2008–2017. Studiens urval omfattar 883 globala och publika företag, som därefter har analyserats i programmet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studien finner ett negativt signifikant samband mellan företags CSR-prestation och skattebetalning, företag med bra CSR-prestation utför således aggressiv skatteplanering. Vidare visar resultatet inget signifikant samband för interaktionseffekten (andelen kvinnor*CSR) och skattebetalning, det finns således ingen moderation som kan påverka effekten av CSR-prestation på den aggressiva skatteplaneringen. Kvinnor har därmed ingen påverkan på CSR-prestationens effekt på aggressiv skatteplanering. Studien finner inte heller något signifikant samband mellan interaktionsvariabeln och aggressiv skatteplanering för företag med färre än tre kvinnor i styrelsen samt företag med tre kvinnor eller fler i styrelsen. Resultatet visar därmed att kritisk massa-teorin inte har någon effekt, att antalet kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydelse.   Examensarbetets bidrag: Genom denna studie tillkommer ny kunskap inom det företagsekonomiska ämnet då vi fyller ett forskningsgap genom att undersöka hur andelen kvinnliga styrelseledamöter kan påverka sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Studien ger värdefull kunskap till företagsledningen och företagets intressenter gällande kvinnliga styrelseledamöter, CSR och aggressiv skatteplanering.     Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har använt ett sammanslaget mått på företags CSR-prestation har inte alla olika dimensioner kunnat studerats. Ett förslag till vidare forskning är därmed att studera sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna för att se hur de påverkar bland annat aggressiv skatteplanering. Vidare forskning kan även använda andra mått än ETR för att mäta aggressiv skatteplanering och studera industri- och landstillhörighet mer ingående för att se skillnader i dessa faktorer. Nyckelord: CSR (Corporate social responsibility), aggressiv skatteplanering, kvinnliga styrelseledamöter, kritisk massa

De senaste åren har en ökning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsnoterade företag kunnat urskiljas. I takt med denna ökning är det intressant att undersöka huruvida en mer könsdiversifierad styrelse har en påverkan på diverse bolagsbeslut, exempelvis beslut om utdelning. Tidigare studier har funnit att andelen kvinnliga styrelseledamöter, samt dessa styrelseledamöters aktieinnehav, har ett signifikant positivt samband med olika mått på utdelning. Detta ligger i linje med agentteorin och tidigare forskning gällande kvinnor och mäns riskpreferenser. Tre regressionsmodeller används i studien för att undersöka huruvida samma samband går att finna i svenska börsnoterade företag mellan åren 2014-2017. Utdelning mäts på tre olika sätt: huruvida företag genomför utdelning eller inte, aktiens direktavkastning och utdelningen per aktie. Resultaten visar att det inte föreligger ett samband mellan något av måtten på utdelning och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Studien finner inte heller stöd för att ett samband skulle föreligga mellan de kvinnliga styrelseledamöternas aktieinnehav och något av de olika måtten på utdelning.

Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.

Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.

Bakgrund: Offentlig information som finns tillgänglig visar att det är en stark majoritet män i bolagsstyrelser. I takt med att mångfald diskuteras i samhället och allt fler yrken blir mer jämställda, har styrelserummens könsdiversifiering inte omvandlats på samma sätt jämfört med andra yrken. Vissa skandinaviska länder har vidtagit åtgärder för att öka jämställdheten i företagens styrelser. Det kan berika att veta om de vidtagna åtgärderna ger det förväntade resultatet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan avkastningen och könsfördelningen bland styrelseledamöterna i nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsens, Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med multipel regressionsanalys för olika oberoende variabler för att undersöka korrelationen mellan lönsamhet och könsdiversifiering inom bolagsstyrelser på kort sikt samt lång sikt. Därtill utfördes t-tester för att pröva om skillnader mellan genomsnittlig avkastning finns. Slutsats: Resultaten från denna studie finner inga evidens på statistiska samband mellan könsdiversifiering i styrelsen och lönsamhet i avkastning över durationen på ett år från att börsnotering skett. / Background: Public information that is available indicates that there is a strong majority of males ruling in the board rooms. As diversity is becoming widely debated in society and different occupations are becoming more gender equal, the boardrooms do not convert in the same past as other occupations. Some Scandinavian countries have gone to long measures to increase gender diversity in the corporate boardrooms. Furthermore, it can enrich to know if the measures taken give the anticipated outcome.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is any relationship between the profitability and the gender distribution among the board members of newly listed companies on the Stockholm Stock Exchange, Large Cap, Mid Cap and Small Cap. Methodology: The study approaches a quantitative method with multiple regressions analyses with separate control variables to examine the correlation between profitability and gender diversity in corporate boards on short-term and long-term. In addition, t-tests were performed to investigate differences between average returns. Conclusion: The results of this study indicate that there is no statistically determined relationship between the gender diversity of the board and the stock return over the duration of a year from going public.

Hållbarhet är ett ämne som de senaste åren blivit allt mer viktigt i samhället, där allt fler krav ställs på företag att ta sitt ansvar. Tidigare studier visar på ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestation. Forskning kopplat till åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation är däremot bristfällig och resultaten är varierande. Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om mångfalden i styrelsen har någon påverkan på CSR-prestationen i svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomförs med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att mäta hållbarhetsprestation används Refinitivs ESG-poäng, vilket delas upp i tre olika faktorer: miljö, sociala och bolagsstyrning. Studiens resultat tyder på att det finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestationen. Det återfinns inte någon signifikant betydelse för åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation, förutom en aspekt av ESG-poängen, bolagsstyrning, där det dokumenteras ett negativ samband. Slutligen återfinns inga fler signifikanta samband mellan åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation.

Syfte: I takt med att konsumenter och övriga intressenters medvetenhet ökar ställs det högre krav på företagens sociala prestation (CSP) för att de ska förbli framgångsrika. Dessa ökade krav har bidragit till nya restriktioner och lagar om rapportering av icke-finansiell information, för vilken företagens styrelse är ansvariga. De ökade kraven på rapportering innebär även att vissa större företag ska rapportera om mångfald. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och CSP samt huruvida nationella kulturella särdrag har en modererande effektpå sambandet. Metod: Studien tillämpar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell forskningsdesign som genomförts med data för sexårsperioden 2012-2017 för 673 publika europeiska företag. Studien bygger på sekundärdata som hämtats från databasen Thomson Reuters Datastream, som sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP, samt att nationella kulturella särdrag har en modererande effekt på detta samband. Resultatet indikerar att kvinnors påverkan i styrelsen när det kommer till CSR-aktiviteter påverkas av nationella kulturella särdrag. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar ur ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka nationella kulturella särdrags effekt på sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP och därmed öka kunskapen kring ämnet. Denna studie bidrar med praktiskt viktig information för företag som vill förbättra sin sociala prestation. Förslag till vidare forskning: Vi har i denna studie endast undersökt kulturens modererande effekt på sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och total CSP. Det vore intressant att se effekten på respektive dimension av CSP för att kunna avgöra om det är någon skillnad mellan dem. Det finns även möjlighet att genomföra en liknande studie men där länder från fler världsdelar inkluderas. / Aim: As the awareness of consumers and other stakeholders increases, higher demands on Corporate Social Performance (CSP) are required to keep the companies successful. These increased requirements have contributed to new restrictions and law on reporting non-financial information, for which corporate governance is responsible. The increased reporting requirement also mean that some major companies should report on their diversity. This study aims at investigating the relationship between female board members and CSP as well as whether national cultural features have a moderating effect on the relationship. Method: The study applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The study has a quantitative research strategy and a longitudinal research design carried out with data for the six-year period 2012-2017 for 673 public European companies. The study is based on secondary data retrieved from the Thomson Reuters Datastream, which is then analyzed in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusion: The studys results show that there is a positive link between female board members and CSP, and that national cultural features have a moderating effect on this relationship. The result indicates that women's power in the board when it comes to CSR activities is influenced by national cultural features. Contribution of the thesis: This study contributes from a theoretical perspective to business research by examining the impact of national cultural features on the relationship between female board members and CSP, thereby increasing knowledge about the subject. This study provides practically important information for companies that want to improve their social performance. Suggestion for future research: In this study, we have studied only the moderating effect of cultural on the relationship between female board members and total CSP. It would be interesting to see the effect on the respective dimension of CSP in order to determine if there is any difference between them. There is also the possibility of conducting a similar study but including countries from more continents.

Sammanfattning   Titel: Effekten kvinnliga styrelseledamöter och ämbetstid i styrelsen har på CSR samt kulturella skillnaders inverkan på sambanden   Nivå: ​Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Celine Andersson och Louise Eriksson.   Handledare: ​Jan Svanberg.   Datum: ​2019 – Juni.   Syfte: ​På grund av påtryckningar från samhället har företagens intresse för CSR-aktiviteter på senare år ökat, och även skapat reglering och restriktioner kring detta. Ansvaret för att dessa regler och restriktioner efterföljs är styrelsens, där styrelsens agerande kan bero på dess sammansättning. Studien syftar till att undersöka om kvinnliga styrelseledamöter samt ämbetstiden i styrelsen kan ha en påverkan på företagens CSR genom ändrat intresse i dess CSR-aktiviteter, och även se om kulturella skillnader har en inverkan på ett eventuellt samband.   Metod: ​Studien har en positivistisk utgångspunkt med en hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin som studien utförs inom är kvantitativ, där data angående kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen och CSP hämtats från 598 respektive 704 företag från Europa respektive USA, vilket resulterat i 2990 respektive 3520 observationer under femårsperioden 2013-2017. För insamling av datan har vi använt databasen Thomson Reuters Datastream. Vi har även hämtat data angående nationers kulturella skillnader från Hofstede Insights, med hjälp av Country Comparison Tool. Sammanställning av datan har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: ​Det resultat studien kommer fram till är att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR. Vi ser att ämbetstiden i styrelsen har en liten effekt på CSR, men här behövs det ytterligare forskning. Kulturella skillnader kan vi fastställa har en modererande effekt på båda ovanstående samband.   Examensarbetets bidrag: Bidraget som studien ger är en ökad kunskap kring hur styrelsens ämbetstid påverkar företagets CSR, den ger även en påbörjad fyllnad av forskningsgapet som finns kring hur kulturella skillnader påverkar sambandet. Vidare har vi ökat ett säkerställande av det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR, samt fastslagit att kulturella skillnader påverkar kvinnliga styrelseledamöters makt gällande CSR, samt hur ämbetstiden i styrelsen påverkar beslut kring CSR.   Förslag till fortsatt forskning: ​För framtida forskning på ämnet efterfrågar vi studier för den optimala andelen kvinnliga styrelseledamöter och var gränsen går för att det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR blir svagare. Vidare forskning på ämnet kan även vara att djupare studera om ämbetstiden har en påverkan på företagets CSR.   Nyckelord: ​Kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen, kulturella skillnader, CSP, CSR, Hofstede och ESG. / Abstract   Title: The impact of female board members and board tenure have on CSR and cultural differences on these relationship   Level: ​Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: ​Celine Andersson and Louise Eriksson   Supervisor: ​Jan Svanberg   Date: ​2019 - June   Aim: ​Due to pressure from the society, companies interest in CSR activities has increased in recent years, and has also caused regulation and restrictions on this. The board is responsible for ensuring that these rules and restrictions are complied with, where the boards actions may depend on its composition. This study aims to investigate whether female board members and the board tenure can have an impact on the companies CSR through a changed interest in the the companies CSR-activities, and also see if cultural differences might have an impact on a possible relationship.   Method: ​The study has a positivistic starting point with a hypothetical-deductive approach. The research strategy in which the study is conducted is quantitative, where data on female board members, board tenure and CSP were obtained from 598 and 704 companies from Europe and the US, which resulted in 2990 and 3520 observations during the five-year period 2013-2017. For data collection, we have used the Thomson Reuters Datastream database. We have also collected data on nations' cultural differences from Hofstede Insights, using the Country Comparison Tool. Compilation of the data has been made using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: ​The result we found in the study is that there is a positive correlation between female board members and CSR. We can see that the board tenure has a small effect on CSR, but here further research is needed. Furthermore, we can determine that cultural differences have a moderating effect on both of the above relationships.   Contribution of the thesis: ​The contribution that the study provides is an increased knowledge of how board tenure affects the company's CSR, it also provides a commenced filling of the research gap that exists about how cultural differences affect the relationship. Furthermore, we have increased the assurance of the positive relationship between female board members and the CSR and has established that cultural differences affect the power of women board members regarding CSR, and how the board tenure affects decisions about CSR.   Suggestions for future research: ​For future research on the subject, we demand studies for the optimal proportion of female board members and where the limit goes for the positive relationship between female board members and CSR to be weaker. Further research on the subject can also be on whether the board tenure has an impact on the company's CSR.   Key words: ​Women on boards, board tenure, cultural features, CSP, CSR, Hofstede and ESG.

The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019. Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG-score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting. / Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande). Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.