No description available.

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd. Faktainsamlingen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med företrädare för de olika nivåerna och materialet har analyserats och ställts mot olika ledarskapsteorier. Uppsatsens slutsatser är att skillnaden i synen på ledarskap mellan företrädare för vigningstjänsten, i detta fall präster, och arbetsgivare/lekmän, alltså förtroendevalda i församlingen, finns där.  Skillnaden består främst i att de förtroendevalda har en syn på ledarskap som överensstämmer med den ledarskapssyn som var vanlig under första hälften av 1900-talet, där det kan utläsas att de tänker sig ledaregenskaper som något medfött och som kan och bör utövas av en ensam ledare på toppen av pyramiden. Kyrkoråden använder både i intervjuer och i platsannonser ord som är teologiskt färgade. Dessa ords innebörder är svårdefinierade för de flesta informanter ur gruppen förtroendevalda. Inte oväntat har de intervjuade prästerna, både på församlingsnivå och på stiftsnivå, lättare att förklara de teologiska uttrycken, och har också reflekterat omkring dess betydelse för kyrkoherdens arbete. Prästerna värderar det tjänande ledarskapet och det symboliska perspektivet på ledarskap högt. Likheten mellan företrädare för vigningstjänsten och de förtroendevalda är att de båda betonar vikten av att kyrkoherden är chef helt och hållet med befogenheter och mandat att utföra sitt uppdrag. De förtroendevalda ser den teologiska kunskapen som en hantverksskicklighet som minskar i betydelse ju högre upp i organisationen prästen kommer. Prästerna ser sin teologiska kunskap som en tillgång och ser att den snarare ökar i betydelse ju mer ledarskapsansvar de får.

The decision to investigate the relations between the Church of Sweden and the Swedish state was taken in 1956 and the decision was built on the law of religious freedom from 1951. The historical close relation needs to be revised. That affects the vicar’s duty and tasks in three areas: Education, leadership and administration and also pastoral care and church discipline.  The purpose of the essay is to investigate how the vicar's leadership and duties have changed in relation to the change in the community, with a focus on the relationship between the Church of Sweden and the Swedish state. It is examined in records of the Swedish General Synod and the social changes is the following problem definition defined in relation to the three areas that Tegborg has formulated in his book: Kyrkoherden – ämbetsmannen 1809-1930. Ett drama i tre akter, according to the vicar’s duty.  ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of education during the period between 1956-2021? ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of leadership and administration during the period between 1956-2021? ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of pastoral care and church discipline during the period between 1956-2021? These areas are analysed by four indicators to point out the changing process: The official position of the religion in the society, the development within the Church of Sweden, the religious activity and also religion and culture. The method that is used is content analysis, where records of the Swedish General Synod are analysed as primary sources during the period of 1956-2021. Also secondary sources are used to analyse the vicars duty and tasks during the period when the relation between the church of Sweden church and the Swedish state was examined and also what has happened to the vicar´s duty after the relation has changed.  From the reformation the Swedish church and the Swedish state were nearly connected but it changed successively during the 19´th century and the first step is Kommunallagsreformen 1862. During the period 1956-2021, by studying records of the Swedish General Synod and the decision taken haven resulted in a development in which it is obvious that the vicar’s duties are more less the teacher of the congregation and official. Instead, the vicar is a leader that have responsibility for goalkeeping, questions about the organisations and the responsibility of the employees. The vicar´s duty in relation to the society, the Swedish National Church, the internal activity and the culture is rejected more and more during the period to build relations with different partners. The relation to the society builds on a dialogue where the vicar is not the obvious authority neither external or internal as in the middle of the 20´s century. But at the same time their expectations of the Swedish church are to be a part of the civil society. / Beslutet om att utreda relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kom 1956 och byggde på Lagen om religionsfrihet från 1951. Den historiskt nära relationen som funnits mellan Svenska kyrkan och staten behövde ses över. Detta påverkar även kyrkoherdens funktion och dennes ledarskap inom tre områden som länge varit självklart för Svenska kyrkan att agera inom. Dessa områden är undervisning, ledning och förvaltning samt själavård och kyrkotukt.  Uppsatsens syfte är att och är att undersöka hur kyrkoherdens ledningsfunktion förändrats i relation till samhällets förändring med ett fokus på relationen mellan Svenska kyrkan och svenska staten. För att undersöka kyrkoherdens ledningsfunktion utifrån primärkällor i Kyrkomötesprotokoll och de förändringar som skett ställs följande frågor utifrån en modell anlagd i Tegborgs bok: Kyrkoherden – ämbetsmannen 1809–1930. Ett drama i tre akter: ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller undervisning under perioden 1956–2021? ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller förvaltning och ledning under perioden 1956–2021? ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller själavård och kyrkotukt under perioden 1956–2021? Dessa områden analyseras med hjälp av fyra indikatorer för att belysa förändringsprocessen: Religionens officiella ställning i samhället, Folkkyrkans utveckling, Den religiösa verksamhetens betydelse samt Religion och kultur. Metoden som används är innehållsanalys där kyrkomötesprotokoll analyseras under perioden 1956–2021. Dessa är uppsatsens primärkällor. Även sekundärkällor används för att belysa kyrkoherdens funktion under perioden då relationsfrågan mellan Svenska kyrkan och staten utreddes samt under de 21 år som relationsförändringen hade skett. Från reformation är Svenska kyrkan och svenska staten nära sammankopplad men det luckras successivt upp under 1800-talet genom 1862 års kommunallagsreform. Under perioden 1956–2021 går det att se genom studiet av kyrkomötesprotokoll från motsvarande tid och forskning inom området att kyrkoherdens funktion blir mindre av församlingens lärare och ämbetsman till att bli en ledare som arbetar mot mål och har ansvar för en organisation med flera anställda.  Kyrkoherden funktion i relation till samhället, folkkyrkan, den interna verksamheten och kulturen förskjuts mer och mer under perioden till att bli en relationsbyggare. Relationen till samhället bygger på en dialog och kyrkoherden har inte den självklara auktoriteten vare sig externt eller internt som i mitten på 1900-talet. Samtidigt som det finns förväntningar på Svenska kyrkan att fortfarande vara en del av civilsamhället.

No description available.

The aim for this master’s thesis is to explore and explain how vicars and chairmen of church councils understand the role and tasks of the vicar in large and middle-sized multi-parish benefices in these new and bigger organizations that took shape after the organizational change 2014 in Church of Sweden. The study is based on interviews with six vicars and four chairmen in four large and two middle sized multi-parish benefices in four different dioceses. For the theoretical framework, Mintzberg’s configurations have been used with a special emphasis on the divisionalized/diversified configuration. The result of the study shows that both vicars and chairmen think the role of the vicar is obvious and indistinct at the same time. It is distinct in that way that there is “Kyrkoordningen” which is Church of Sweden’s official legal framework which is about Church of Sweden’s faith, confession and creed. It also states what a parish has to do; celebrate worship, carry out education, exercise social welfare work and mission, but it doesn’t say how much or how. The vicar needs a driving force, a wish to move the organization into the future and should have visions without forgetting what the mission, the core, is. Most of the informants also consider the vicar to be a spiritual leader. A strength as well as a weakness is the size of the organization. Some of the strengths are about having all the resources an organization has need of as well as a deficit of vulnerability. The new organizational form makes it possible for the vicar to become the organization’s face outward as well as the unifying force for the inward. The weakness is about the inertia in the organization with decision-making procedures that can be long and unnecessary complex. There is a complexity in the relationship with the diocese that also has its root in the size. The organizational structure about governing och leading, how does it affect the vicars and chairmen? Almost all the informants think there is a distinct line between governing and leading and it is the duty of the vicar to lead and the duty of the church council to govern under the leadership of the chairman. All the vicars have a good or even a very good relationship with the chairmen and vice versa. Some of them have worked together for many years, three of four chairmen have recruited “their” vicar. Mutual respect and trust are two words that shone through and form a basis for the cooperation. Each multi-parish benefice has a number of parishes, from three to eight and all of them are led by a middle-manager called “församlingsherde”, middle-vicar and each of them is fully responsible for their parish. Three of the vicars also have a deputy vicar. The preparatory work before the organizational change has been made in each benefice and it seems that the more essential and active the work the better outcome. Time seems to be an important factor. About half of the benefices consider that the organization has consolidated since 2014. / Syftet med uppsatsen är undersöka och förklara hur kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden i Svenska kyrkan uppfattar kyrkoherdens roll och uppgifter i de nya och större pastoraten som bildades efter 2014. Studien bygger på sex intervjuer med kyrkoherdar och fyra kyrkorådsordföranden från stora och mellanstora pastorat i Svenska kyrkan. Med hjälp av Mintzbergs konfigurationer med betoning på den divisionaliserade/diversifierade organisationen analyseras organisationens påverkan på ledarskapet och vice versa. Om kyrkoherdens roll och uppgifter anser de flesta att kyrkoherden ska leda arbetet i pastoratet, hålla ihop organisationen, vara pastoratets ansikte utåt och inspirera medarbetare, förtroendevalda och frivilliga i organisationen. Kyrkoherdens ska dessutom vara visionär, kunna delegera och ansvara för arbetsmiljön. Sedan anser de flesta också att kyrkoherden ska vara en andlig ledare men hur kyrkoherdarna ser på det andliga ledarskapet skiljer sig åt. De styrkor som finns i organisationen är storleken som möjliggör kompetenta stödfunktioner, minskad sårbarhet och resurskoncentration och en gemensam funktion i kyrkoherden som kan tala för hela pastoratet. De svagheter som uppmärksammas har också med storleken att göra. Storleken innebär fler beslutsled som leder till en tröghet i organisationen. Dessutom är det svårt att hitta fungerande samverkans- och kommunikationsformer. I relation till stiftet är storleken också problematisk. De flesta anser att det finns en klar skillnad mellan att styra och leda, kyrkoherden leder pastoratets verksamhet och kyrkorådet styr under ledning av kyrkorådets ordförande. Både kyrkoherdar och kyrkorådsordförande anser att de har en god eller mycket god relation till varandra. Respekt och tillit är ord som intervjuerna andas. De flesta kyrkoherdar och ordförande verkar anse att det har gjorts ett omfattande förarbete och några av pastoraten började innan samfälligheternas upphörande att fundera över framtiden och hur man på bästa sätt skulle organisera sig. Hälften av de tillfrågade anser att deras organisation har konsoliderat och de som svarar ja är också de som verkar ha arbetat mest aktivt inför organisationsförändringen. Det förefaller som om både aktivt arbete och tid är viktiga faktorer för att få en organisation att konsolidera.

No description available.