Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

Barns inflytande i den planerade undervisningen på förskolan är det ämne som studien syftade till att undersöka. Studien riktade sig mot att ta del av både barns och förskollärares perspektiv på detta ämne, då det kan tolkas vara en viktig aspekt för förskollärares arbetssätt att synliggöra barns perspektiv. Studien genomfördes med intervju som metod där barn intervjuades i grupp och förskollärare enskilt. Samtliga barn och förskollärare som deltagit är verksamma på samma förskola. Analysen och bearbetningen av den insamlade empirin genomfördes utifrån en kvalitativ bearbetningsmetod. Empirin kategoriserades och analyserades utifrån utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom det att förskollärarna ställde sig positiva till barns inflytande i planerad undervisning samt att förskollärarna använde sig av flera arbetssätt för att möjliggöra detta. Barnens perspektiv på deras inflytande framkom i mer varierande svar i resultatet, men det gick att urskilja att majoriteten av barnen var medvetna om deras möjlighet till delaktighet. Resultatet visade en medvetenhet hos förskollärarna i studien gällande arbetssätt för att möjliggöra barns inflytande. En implikation för pedagogisk verksamhet skulle därför kunna vara att bidra till inspiration för andra verksamma inom förskolan.