Enligt TIMSS–studien 2015 presterar elever inom matematikämnet sämre i kategorintaluppfattning och aritmetik än i de övriga kategorierna. Med det som utgångspunkt är syftet med vår litteraturstudie att beskriva hur huvudräkningsstrategin talsortsräkning behandlas inom matematikdidaktisk forskning. Frågeställningarna ”vilka fördelar/nackdelar har strategin talsortsräkning?”, ”när väljer elever talsortsräkning?” och ”vad bör en lärare tänka på när undervisning om strategin planeras och genomförs?”utformades utifrån syftet. För att vidare besvara frågeställningar har vi analyserat ett flertal publikationer. Det analyserade materialet omfattar 9 vetenskapliga tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag. Samtliga publikationer är studier som utförts inom matematikdidaktik och berör huvudräkning. Forskning visar att talsortsräkning kan vara användbar i ett flertal situationer. Det kan vara en god ide att låta elever påbörja undervisning om huvudräkning med strategin talsortsräkning. Strategin används främst av elever med lägre taluppfattning och vid enkla uppgifter och har visat sig mer effektiv att använda vid additionsuppgifter jämfört mot subtraktionsuppgifter. Resultatet visar på ett antal olika nackdelar gällande talsortsräkning. Vid beräkning av subtraktionsuppgifter kan det exempelvis bli nödvändigt att behöva byta räknesätt samt att det finns en risk för att negativa tal kan uppstå. Det har visat sig att en lärares roll och förhållningssätt vid undervisningssammanhang har en stor betydelse för elevers syn och användning av strategier.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i år 1–3 planerade och genomförde en problemlösningslektion samt få en uppfattning om vilka olika frågetyper som användes under lektionen. Hur förberedde läraren lektionen och vilken roll ansåg läraren att den hade, vilket belystes utifrån det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes genom dels semistrukturerade intervjuer i vilka lärarna beskrev hur de såg på problemlösning och sin roll under lektionen. Dessutom användes observationer av problemlösningslektioner där lärarnas frågetyper bokfördes. Analys av frågorna kategoriserades utifrån ett framtaget analysverktyg. Detta genomfördes vid sju lektionstillfällen med olika lärare. Resultatet visade att lärare ledde lektionen, där arbetssättet och lektionens genomförande var i fokus. Lärarna ställde fler faktafrågor och färre reflekterande frågor.  Studiens slutsats blir att lärare bör utmana eleverna under problemlösningslektioner genom att ställa fler reflekterande frågor vilka behöver förberedas utifrån problemets matematiska innehåll.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.</p><p>Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.</p>

<p>I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp till</p><p>kunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på elever</p><p>och lärare idag.</p><p>Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt ta</p><p>reda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens.</p><p>För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör har</p><p>någon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig.</p><p>Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och istället</p><p>underkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnat</p><p>oss.</p><p>De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvar</p><p>vilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar.</p><p>Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta elevers</p><p>ansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.</p><p>Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av de</p><p>nationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra. Genom en</p><p>reformering av målen, i form av konkretisering i ämnet matematik, tydliggörs kraven på både</p><p>lärare och elever vilket bidrar till ett ökat ansvarstagande.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.</p>

<p>Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.</p><p>Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden. Grupparbeten, gruppaktiviteter och lekgrupper kan pedagogen använda sig av för att skapa bra sammanhållning och gemenskap i klassen eller gruppen.</p><p>Val av metod i detta arbete är fyra intervjuer. Två med lärare i årskurs 1-3, en förskolepedagog och en gruppintervju på tre pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet blev bland annat att lärarna arbetar olika beroende på om det är verbal-, fysisk- eller tyst mobbning, medan förskolepedagogerna får den vardagliga kontakten med föräldrar. Arbetet utvärderas av skribenten i metoddiskussionen.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor. Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda på hur eleverna ser på sitt ansvar att nå upp till kunskapsmålen i matematik. Vi studerar även vilken betydelse och effekt målen har på elever och lärare idag. Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkätundersökning har vi försökt ta reda på hur lärare och elever ser på sitt eget ansvar och motpartens. För att man ska ta ett personligt ansvar är det av stor vikt att man känner att det man gör har någon betydelse. Med andra ord måste eleverna förstå att det är för de själva de lär sig. Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till någon annan och istället underkuva sig auktoritära bestämmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillägnat oss. De resultat vi kom fram till pekar på att eleverna är medvetna om att de har ett stort ansvar vilket även lärarna håller med om, men att vissa elever väljer att inte ta detta ansvar. Det finns många svårigheter med att ta ansvar i ämnet matematik och för att underlätta elevers ansvarstagande så har läraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns. Undersökningen visar även på stora brister när det gäller förklaringen och förståelsen av de nationella målen. Målen verkar inte idag som det är tänkt att de ska göra. Genom en reformering av målen, i form av konkretisering i ämnet matematik, tydliggörs kraven på både lärare och elever vilket bidrar till ett ökat ansvarstagande.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang. Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden. Grupparbeten, gruppaktiviteter och lekgrupper kan pedagogen använda sig av för att skapa bra sammanhållning och gemenskap i klassen eller gruppen. Val av metod i detta arbete är fyra intervjuer. Två med lärare i årskurs 1-3, en förskolepedagog och en gruppintervju på tre pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet blev bland annat att lärarna arbetar olika beroende på om det är verbal-, fysisk- eller tyst mobbning, medan förskolepedagogerna får den vardagliga kontakten med föräldrar. Arbetet utvärderas av skribenten i metoddiskussionen.