Abstract The aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning. The teacher had done his part so the students were responsibel for there own learning. Of the four interviewed students only two achieved the teachers aim for the lesson. The other two didn´t take responsibility for there own learning. The big difference between the four students was that the ones who achieved the aims were more active during the lesson and more interested in the subject. The teachers duty is to help students to achieve his aim troughout the lesson and make the students take own responsibility for learning. What the aims are can vary but the teachers duty stand still. Keywords: School, teachers plan, aims, learning. / Sammandrag Syftet med arbetet är att undersöka processen från lärarens planering till vad eleven lärde sig i ämnet historia under ett lektionspass. För att kunna besvara det har jag intervjuat en lärare och fyra elever samt observerat ett lektionspass. Dessa har sedan analyserats i relation till tidigare forskning. De frågor studien bygger på är: Hur ser lärarens planering ut? Hur genomfördes lektionen, lärare och elev perspektivet? Har eleven uppnått de mål som läraren ställt upp inför lektionen? Genom sin planering, genomförandet av lektionen och sin relation till eleverna hade läraren gett eleverna förutsättningar att lära sig. Ansvaret att inlärningen skulle bli verklighet låg därför hos eleverna. Av de fyra elever som intervjuades var det två som inte tog sitt ansvar och det blev tydligt att de inte nådde lärarens mål för lektionen. De två som nådde lärarens mål var mer aktiva och mer intresserade under lektionspasset vilket gav resultat vid intervjuerna. Lärarens uppgift är att leda sina elever till att uppfylla de mål han har genom att få elever att ta sitt ansvar för inlärningen. Vad målen är kan variera men lärarens uppgift kvarstår.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten.

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt. Eleverna anser att elev – lärarrelationen är betydelsefull medan Lpf 94 inte explicit nämner det. Studiens resultat visar vidare att mycket av lärarens praktiska arbete både skiljer sig från elevernas föreställningar och Lpf 94:s direktiv. Detta ger indikationer på att problematiken ligger vid implementeringen av Lpf 94. För vidare forskning hade det varit intressant att undersöka implementeringsprocessen.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån intressen och idéer. Om eleverna får ett ökat inflytande beror på den enskilda läraren. Resultatet visar att lärarna i studien är mer inriktade på att mål och kriterier i styrdokumenten ska uppnås än att elever ska få ett ökat inflytande.

I de tidiga skolåren är högläsning ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att åskådliggöra hur lärares högläsning kan användas som metod för att främja elevers läsförståelse i årskurs F–3. Litteraturstudiens resultat grundar sig i 14 vetenskapliga artiklar, vars resultat delades in under följande områden; högläsning, lärarens roll, läsförståelsestrategier och läsförståelse. Litteraturstudien resulterade i att lärarens planering, genomförande och engagemang har en betydande roll för högläsningen. Framgångsrik högläsning innebär att läraren modellerar läsförståelsestrategier för eleverna under högläsningens gång. Med hjälp av de modellerade strategierna kan elevernas läsförståelse utvecklas, eleverna kan även använda dem i sin självständiga läsning.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare på högstadiet ser på elever i matematiksvårigheter och sin roll i arbetet med dessa elever.  Frågeställningar:        - Hur ser några lärare på högstadiet på elever i matematiksvårigheter?         - Hur säger lärare på högstadiet att de arbetar med elever i matematiksvårigheter?        - Vad grundar lärare på högstadiet sitt arbete med elever i matematiksvårigheter på?  Metod: En kvalitativ studie där det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Studien visar att lärare har ett kategoriskt perspektiv i synen på vem eleven i svårigheter är. Varför eleven är i matematiksvårighetersvårigheter, sågs som någon annans fel. Där även lösningen var någon annan än dem själv, i form av mer resurser. Resultatet visar även att eleverna i matematiksvårigheter fick förenklad matematik, vilket riskerar att bli exkluderande. I studien redogjorde inte lärarna för hur de grundar sin undervisning för elever i svårigheter utifrån evidensbaserad kunskap, eller beprövad erfarenhet om matematiksvårigheter. De använder sin egen erfarenhet och utbildning om diverse diagnoser, vilket är ett kategoriskt perspektiv. Studien visar att lärarna finner det obekvämt att titta på sin egen roll i förhållande till eleven i matematiksvårigheter.

Denna studie syftar till att utforska effekterna av digitala och analoga skönlitterära texter påelevers läsutveckling, samt svensklärarnas och elevernas uppfattningar om dessa format. Dehuvudsakliga målen är att förstå varför deltagarna tror att analoga eller digitala texterförbättrar elevers läsutveckling och att identifiera likheter och skillnader i deras erfarenheter.Studien syftar till att diskutera de upplevda fördelarna och nackdelarna med varje format, ochdärigenom bidrar arbetet till en djupare förståelse för hur man effektivt främjar eleversläsutveckling. Den teoretiska ramen grundar sig i självbestämmandeteorin och metakognition. Studien använde kvalitativa tvärsnittsmetoder, främst intervjuer för att samla in data från tresvensklärare och tre elever. Intervjuerna bestod av öppna frågor och spelades inför senare transkribering och analys. För att stödja analysen och dra slutsatser har relevantlitteratur granskats. Åtgärder vidtogs för att säkerställa studiens tillförlitlighet och validitet,inklusive att få samtycke från deltagarna och skydda deras integritet. Analysen innefattar attidentifiera teman och mönster i intervjudata, och slutligen besvara forskningsfrågor relateradetill fördelarna och nackdelarna med analoga och digitala skönlitterära texter, samt derasinverkan på elevers läsutveckling. Resultatet visar att lärare spelar en avgörande roll för att främja elevernas läsning ochläsutveckling. Genom att kombinera både digital och analog läsning och skapa en meningsfullläsmiljö baserad på elevernas intressen och erfarenheter kan lärare effektivt stödja elevernaslärande. Att anpassa undervisningen efter individuella skillnader och preferenser är viktigt föratt skapa en inkluderande läsmiljö som stimulerar läsfärdigheter och engagemang hos allaelever. Resultatet visade på att det analoga formatet var det alla informanter föredrog.Eleverna upplevde att deras läsutveckling utvecklades bäst när de läste analog skönlitteratur.Lärarna föredrog också det analoga men upplevde att det som spelar roll för elevernasläsutveckling är att de faktiskt läser och inte vilket format som används.

This qualitative study deals with Chinese middle school teachers' and Swedish upper secondary school teachers' beliefs and practices regarding the use of L1 in the EFL classroom. Through semi-structured interview questions, data were collected from five Chinese teachers and five Swedish teachers. The interviews with the Chinese teachers were conducted by the researcher on a one-to-one basis, while five Swedish teachers were asked to answer the same questions via email. The results of this study showed that there were both differences and similarities between the two groups of teachers. The Swedish teachers had a fairly negative view regarding the usage of L1 in the EFL classroom and most of them claimed that the only time they codeswitched was when giving individual feedback, when making direct comparisons to the Swedish language or when the class got out of hand. Most of the five Chinese teachers deemed target language exclusivity not logically feasible and codeswitched mostly with the students' comprehension in mind. The findings mostly agreed with previous research. / Denna kvalitativa studie handlar om kinesiska högstadielärares och svenska gymnasielärares åsikter och bruk när det gäller användningen av moderspråket i engelskundervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem kinesiska lärare. Intervjuerna med de kinesiska lärarna genomfördes, en i taget. Fem svenska engelsklärare ombads att svara på samma frågor via epost. Resultaten av denna studie visade både skillnader och likheter i åsikter och bruk hos de tio lärarna. De svenska engelsklärarna hade en ganska negativ syn på användningen av modersmålet i engelskunderviningen och kodväxlade mestadels när de gav individuell feedback, när de gjorde direkta jämförelser med det svenska språket och när de förlorade kontrollen över klassen. De flesta av de fem kinesiska lärarna ansåg att exklusiv användning av målspråket inte var logiskt rimligt med tanke på elevernas förståelse. Resultaten stämde mestadels överens med tidigare forskning.

Grunden till denna kunskapsöversikt är vad tidigare forskning säger om problemlösning i matematik genom grupparbeten. Kunskapsöversikten har utgått från två större frågor som genom arbetet försökt att besvaras. Den första frågan har varit hur elevers problemlösningsförmåga och engagemang gynnats eller missgynnats genom grupparbeten. Den andra frågan har handlat om vilken roll läraren haft i grupparbeten med problemlösning i matematik samt vilken påverkan läraren haft på grupparbeten. Metoder för denna kunskapsöversikt har varit relevanta sökningar för arbetet i olika databaser. Databaserna har erbjudit forskning kring områdena denna kunskapsöversikt kräver. Resultatet från den tidigare forskningen som valts ut efter relevans har visat på mer gynnade fall av grupparbeten med problemlösning i matematik än missgynnade. Forskningen har även visat på att lärarens roll och lärarens påverkan varit viktiga aspekter i grupparbeten för elevernas gynnande respektive missgynnande i problemlösningsförmågan och engagemang.  Slutsatser som har kunnat dras utifrån forskningen är att grupparbeten gynnat elevernas problemlösningsförmåga och engagemang vid längre perioder av användning av grupparbeten med problemlösning i matematik. Några fall visade på att elever missgynnats av grupparbeten med problemlösning i matematik. Dessa fall handlade om att eleverna inte var vana vid arbetet med problemlösning genom grupparbeten eller att lärarens roll påverkat grupparbetet negativt. Att lärarens roll och lärarens påverkan visat sig vara viktiga aspekter i grupparbetet med problemlösning i matematik, är även en slutsats som kunnat dras genom denna kunskapsöversikt.

Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har behandlat lärarens roller idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i vår analys om hur lärare ser på sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi fått gå tillbaka till skolans historia och använt oss av relevant forskning kring ämnet idag. Historiskt sett har läraren haft en central roll i samhället som kunskapsförmedlare men har ändrats till ett allt mer komplexet yrke, där ständig övervakning och styrning bidrar till lärarens utsatta roll. Detta bidrar till att lärarens rättigheter inte är tillgodosedda. Det måste ske en förändring och kanske skall man börja med utbildningen då den, som vi anser, inte motsvarar verkligheten.