Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Studien syftar till att belysa lärares förutsättningar för att bedriva undervisning inom de naturorienterande ämnena i elevgrupper med en eller flera nyanlända elever. Bakgrunden inleds med denna studies definition av lärares inre och yttre förutsättningar. Fortsättningsvis definieras vad det innebär att vara nyanländ elev. Sedan presenteras tidigare forskning och litteratur gällande nyanlända elevers organiserade mottagande i skolan, flerspråkigt lärande och naturvetenskapsundervisning i grundskolan. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin. Det är en kvalitativ intervjustudie, datainsamlingen består av intervjuer med sju lärare som är verksamma på fyra olika skolor. På samtliga fyra skolor mottages nyanlända elever genom direktintegrering. Resultatet visar på att direktintegrering leder till en hög arbetsbelastning hos lärare. Det framkommer även att nyanlända elevers bristande andraspråkkunskaper utgör en svårighet för lärares möjligheter att bedriva en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning med eleverna. I lärarnas svar visade det sig att de är i behov av stöd för att kunna bedriva undervisning som leder till nyanlända elevers kunskapsutveckling inom ämnet. Studiehandledning och kollegialt samarbete är två former av stöd som lärarna lyfter fram som viktiga. Lärares behov av kompetensutveckling inom språkutvecklande undervisningsmetoder är, tillsammans med de ovan nämnda, de mest framträdande resultaten denna studie.

The aim of this study was to highlight teachers awareness of children who are exposed to violence and to create an understanding of the teachers role in finding children living with domestic violence. We chose a qualitative method because our intention was to get the interviewees unique experience about children living with domestic violence and their prerequisites to find those children. Semi-structured interviews provided access to an understanding of how individuals perceived themselves and their experiences and provided a wide range of material. The studys result was based on nine semi-structured interviews with teachers in grades 0-3. An interview guide containing prepared questions created space for the interviewees to respond freely and to openly express their thoughts and experiences. Our result showed that teachers described violence as physical violence, in the form of strokes, shuffles, bruises and hair that have been pulled off and psychological violence, in the form of mines, verbal abuse and exploitation, and sexual violence in the form of sexual assault. The result also showed that the interviewees found it hard to determine whether the pupil felt bad or had difficulties in concentration that depended on circumstances such as sick or divorced parents, violence or any kind of diagnosis. The interviewees lacked a template or tool to help detect a child who was maltreated at home. There was also a lack of education in violence among the interviewees.

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.