Denna uppsats syftar till att ge en insikt i hur svenska forskare påverkade forskningspolitiken genom sin syn på vetenskapen och dess möjligheter under 1950-talet. Genom att analysera prominenta forskares tal under den till viss del forskningspolitiska konferensen Tekniken och morgondagens samhälle har en bild kunnat tecknas upp där forskarna aktivt presenterade och definierade forskningen på ett sådant sätt att den skulle vara oumbärlig för framtidens samhälle samtidigt som forskarna de presenterade vad som var önskvärd vetenskap. Genom gränsdragningsarbete och med hjälp av sociotechnical imaginaries utreds hur vetenskapens företrädare hade tolkningsföreträde när det gällde att definiera och presentera vad framtidens vetenskap skulle innehålla samt hur man passade in den i dåtidens politiska narrativ.

No description available.

No description available.

I den här uppsatsen anläggs ett mediehistoriskt perspektiv på opinionsundersökningen i syfte att historisera denna medieform. Fokus ligger på dess förändringar mellan 1957 och 1976. Under början av perioden användes opinionsundersökningarna framför allt för att mediera publiker, det vill säga olika grupper av läsare, utifrån frågor om deras egenskaper och åsikter. Ofta kunde medieringen av publikerna fungera som ett sätt att åskådliggöra historisk förändring och resonera om politiska processer. Från och med slutet av 1960-talet blev dock opinionsundersökningar om partisympatier allt mer dominerande. Dessa fungerade oftast som valprognoser, och det som medierades i dem var partier och partiledare snarare än publiker. De tidiga undersökningarnas ambition att vitalisera demokratin genom skapandet av säkrare kunskap om folkets åsikter verkar ha ersatts med prognosticerande av valutgången i nästa riksdagsval som främsta syfte. Samtidigt som de politiska ambitionerna ifråga om demokratins befordrande minskade så tilltog debatten om opinionsundersökningarna, och deras politiska betydelse tycktes öka. Men trots att kritiken mot opinionsundersökningarnas pålitlighet och farlighet intensifierades i takt med att valprognosfunktionen blev allt mer dominerande, så minskade inte opinionsundersökningens betydelse. Snarare än att utmana opinionsundersökningens ställning verkar både kritiken och legitimeringen ha blivit integrerade delar i opinionsundersökningens protokoll. Den gängse historieskrivningen om opinionsundersökningen i Sverige har utgått ifrån ett tämligen teleologiskt synsätt på dess historia, där varken de förändringar som ledde till valprognosfunktionens dominans eller de funktioner den kunde ha innan dessa förändringar skedde har uppmärksammats.

Denna uppsats visar hur vissa klubbägare i Major League Baseball började se det geografiskt obundna supporterskapet som en lukrativ möjlighet i 30-talets USA vilket indikerar att denna form av supporterskap växte fram under decenniet. Detta tycks främst ha varit en effekt av att matcherna direktsändes på radio, men idéen om att publiken kunde vara emotionellt investerat kan vara något som klubbägarna fick från det supporterskap som fanns inom college-fotbollen.Pionjärerna för detta var klubbägare i mellanvästern, och deras drivkrafter för att försöka hjälpa supporterskapets utveckling med radiosändningar var strikt ekonomiska. Det finns också stöd för att det var ägare till sämre lag som såg mest att vinna på denna utveckling genom att få en publik som skulle stödja laget oavsett spelkvalitén på planen.

<p>Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut. Och källmaterialet består av artikelsamlingar som har utgivits i bokform, sedan biografier och egna skrivna verk som används till uppsatsen. Metoden som används i uppsatsen är en komparativ undersökning mellan Segerstedt och Fogelqvist. Uppsatsen avser att analysera och få fram deras uppfattning särskilt när det gäller deras kristna perspektiv. Resultatet över undersökningsperioden var både Segerstedt och Fogelqvist med sina liknande bakgrunder och uppväxter påverkade av sina religiösa bakgrunder i sina texter och skrifter, fast på två olika sätt. Segerstedt skrev med och om bibliska uttryck samtidigt som han hämtade inspiration från sin religion, medan den andra opinionsbildaren Fogelqvist valde ett tema att skriva och det blev om religionen eller kulturer som han fick observera med tanke på sin religiösa bakgrund.</p>

Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut. Och källmaterialet består av artikelsamlingar som har utgivits i bokform, sedan biografier och egna skrivna verk som används till uppsatsen. Metoden som används i uppsatsen är en komparativ undersökning mellan Segerstedt och Fogelqvist. Uppsatsen avser att analysera och få fram deras uppfattning särskilt när det gäller deras kristna perspektiv. Resultatet över undersökningsperioden var både Segerstedt och Fogelqvist med sina liknande bakgrunder och uppväxter påverkade av sina religiösa bakgrunder i sina texter och skrifter, fast på två olika sätt. Segerstedt skrev med och om bibliska uttryck samtidigt som han hämtade inspiration från sin religion, medan den andra opinionsbildaren Fogelqvist valde ett tema att skriva och det blev om religionen eller kulturer som han fick observera med tanke på sin religiösa bakgrund.

This essay examines Aaron Stalnakers,” Overcoming Our Evil: Human Nature and Spiritual Exercises in Xunzi and Augustine”; with respect to how he manages to avoid misinterpretations and anachronism in the face of handling two separate traditions of thought, as is required in comparative studies.

No description available.

This essay explores Operation Cobra based on a social constructivist perspective, according to social constructivist Ian Hacking. To do this, I examined newspaper articles from that event. The purpose of this paper was to examine how the border between extortioners and terrorists was constructed during the Swedish 80's and to examine why the perpetrator was constructed as a extortion and not a terrorist. I also examined how a terrorist from the eighties differs from the present-day terrorist. My result shows that the limits of what the perpetrator is being constructed depends on the newspaper articles and how the journalists have described him. He was designed as a terrorist, extortionist, correct, pedant, and also a madman. Operation Cobra took place in Sweden in 1983-1985 and has been described as Sweden's biggest extortion event.