Denna uppsats syftar till att ge en insikt i hur svenska forskare påverkade forskningspolitiken genom sin syn på vetenskapen och dess möjligheter under 1950-talet. Genom att analysera prominenta forskares tal under den till viss del forskningspolitiska konferensen Tekniken och morgondagens samhälle har en bild kunnat tecknas upp där forskarna aktivt presenterade och definierade forskningen på ett sådant sätt att den skulle vara oumbärlig för framtidens samhälle samtidigt som forskarna de presenterade vad som var önskvärd vetenskap. Genom gränsdragningsarbete och med hjälp av sociotechnical imaginaries utreds hur vetenskapens företrädare hade tolkningsföreträde när det gällde att definiera och presentera vad framtidens vetenskap skulle innehålla samt hur man passade in den i dåtidens politiska narrativ.

<p>Sverige är ett framstående land inom medicinteknik, och har genom åren producerat flera viktiga innovationer, såsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bättre och effektivare vård. Många av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen är att studera och analysera vilka problem som kan föreligga då teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affärskontext.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrån ett sociotekniskt perspektiv, och bygger på teorier hämtade från STS- och IMP-fältet.</p><p>Studien bekräftar svårigheten att inpassa något nytt i ett befintligt affärssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan på vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik påverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare påverkar möjligheten att inbädda tekniken i en affärskontext.</p>

Sverige är ett framstående land inom medicinteknik, och har genom åren producerat flera viktiga innovationer, såsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bättre och effektivare vård. Många av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen är att studera och analysera vilka problem som kan föreligga då teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affärskontext. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrån ett sociotekniskt perspektiv, och bygger på teorier hämtade från STS- och IMP-fältet. Studien bekräftar svårigheten att inpassa något nytt i ett befintligt affärssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan på vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik påverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare påverkar möjligheten att inbädda tekniken i en affärskontext.

Experiences, narratives and architecture are seemingly connected; therefor this thesis project attempts to explore the transformation of emotions and impressions from an ‘artwork’ into architectural components and sequences of spaces. Our “artwork” and generator for this thesis has been the film The Square by Ruben Östlund. It is not a “complete/regular” suggestion on a certain site with a solved program; we have instead chosen to see this project as an investigation and a sketching process, a fundamental research. Our starting point has been based in our common interest for the perception and we wanted to explore how we as architects could bring out rooms through intuitive feelings and methods. The interest around how architecture just like anything else is interpreted different between persons and how many variations it can create, how we as architects work with creating for other people and how our intention rarely ends up being the final result.   -How can the understanding and translation of experiences be made with architectural elements when only having the experience to generate from? -How can the narrative be transformed from one tale to another? -How can interpretations from two architects meet/unite in a creation for people to experience something new in? This thesis started with 10 methods where different subjects as for example: “direction, dramaturgy or spatiality” where analyzed and represented. These methods was for us a way to test what we could find in this movie to continue build something upon. These methods where made week after week and we had not set them out from the start, they came as the process begun. The building or series of rooms we now have created is what we would like to call the 12th method, also a test and part of the process of searching for translation. What we have chosen to work with in terms of film is the cutting. We have interpreted and translated the director Ruben Östlunds way of cutting into architectural means. We have assembled theses 14 rooms with: straight cuts, association cuts and juxta positioning. This project is two interpretations interwoven into one building, a monument of our so to say mental rooms generated from the same starting point/generator. The different scenes have evoked different feelings and impacts on us and have been translated into 14 rooms. / Upplevelser, berättelser och arkitektur är märkbart kopplade till varandra. Därför försöker detta examensarbete att omvandla känslor och intryck från ett ”konstverk” till arkitektoniska komponenter och rumsligheter. Vårt ”konstverk” och generator i detta examensarbete har varit filmen The Square av Ruben Östlund. Vi har valt att se detta projekt som en undersökande skissprocess. Vår utgångspunkt har varit baserat i vårt gemensamma intresse för tolkning och varseblivning och vi ville undersöka hur vi som arkitekter kunde ta fram rum genom intuitiva känslor och metoder. Intresset kring hur arkitektur precis som allt annat tolkas olika mellan personer och hur många variationer det kan skapa, hur vi som arkitekter arbetar med att skapa för andra människor och hur sällan vår första intuition blir slutresultatet.   - Hur kan förståelsen och översättningen av erfarenheter göras med arkitektoniska element när man endast har upplevelsen att generera från? - Hur kan ett narrativ bli transformerad från en berättelse till en annan? - Hur kan tolkningar från två arkitekter mötas rumsligt i något för andra människor att uppleva i?   Detta examensarbete började med 10 metoder där olika ämnen som t.ex. riktning, dramaturgi och rumslighet analyserades och representerades. Dessa metoder var för oss ett sätt att testa vad vi kunde hitta i den valda filmen och fortsätta bygga något på. De valda metoderna, som genererades vecka efter vecka var inte förutbestämda från start utan de formades intuitivt när processen påbörjats. Den byggnad eller serie av rum som vi skapat är vad vi valt att kalla den 12:e metoden, även detta ett test och en del av processen där vi sökt efter översättning. Det vi har valt att arbeta med när det kommer till film generellt är klippningen. Vi har analyserat och omtolkat regissören Ruben Östlunds sätt att klippa till arkitektoniska medel. De scener från filmen som påverkat oss främst har vi översatt till 14 rum, där dessa rum fogats samman genom: raka klipp, associations klipp och juxtapositionering. Detta projekt är två tolkningar sammanvävda till en byggnad, ett monument av våra så kallade mentala rum, genererade från samma utgångspunkt/generator.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi inriktad mot prövning och generering av teorier med inspiration av grounded theory. Studiens kunskapsfokus är riktad mot karakterisering av statistiska processer och begrepp där system av begreppsramverk om informell statistisk inferens och modellering utgör en central del av forskningen. För att erhålla adekvat empiri utformades en undervisningssituation där elever engagerades med att planera och genomföra en undersökning. Studien genomfördes i en normal klassrumssituation där undervisningen inriktades mot ett område inom sannolikhet och statistisk där bland annat lådagram och normalfördelning med tillhörande begrepp introduceras. Det empiriska materialet samlades in genom videoinspelning och skriftliga redovisningar. Materialet analyserades genom ett sammansatt ramverk om informell statistisk inferens och modellering. Resultatet av analysen visar exempel på hur elever kan förväntas uttrycka aspekter av informella statistisk inferens då de genomför statistiska undersökningar. Vidare utvecklades ett ramverk som teoretiskt beskriver informell statistisk inferens i modelleringssituationer. Studien pekar på att ISI-modellering har potential att användas för att analysera hur informell statistisk inferens kan komma till uttryck och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för studenter att utveckla sin förmåga att uttrycka informella statistisk slutledning och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för elever att utveckla sin förmåga att uttrycka informella inferenser. / The purpose of this study is to improve our knowledge about teaching and learning of informal statistical inference. A qualitative research strategy is used in the study that focuses on the testing and generation of theories inspired by grounded theory. The knowledge focus of the study is aimed at the characterisation of statistical processes and concepts where systems of concept frameworks about informal statistical inference and modelling represent an essential part of the research. In order to obtain adequate empirical data, a teaching situation was devised whereby students were involved in planning and implementing an investigation. The study was conducted in a normal classroom situation where the teaching was focused on an area in probability and statistics that included the introduction of box plots and normal distribution with related concepts. The empirical material was collected through video recordings and written reports. The material was analysed using a combined framework of informal statistical inference and modelling. The results of the analysis highlight examples of how students can be expected to express aspects of informal statistical inference within the context of statistical inquiry. A framework was also developed aimed to theoretically depict informal statistical inference in modelling situations. The study suggests that this framework has the potential to be used to analyse how informal statistical inference of students are expressed and to identify potential learning opportunities for students to develop their ability to express inferences.