Det här är en uppsats som undersöker den tidiga datoriseringen av Sverige (1950- 1980-talet) och mer specifikt hur tiden minns i form av olika narrativ. Undersökningens historiska empiri består i ett antal intervjuer av så kallade ”internetpionjärer” som utfördes mellan 2005 och 2008 i forskningsprojektet Från matematikmaskin till IT. Uppsatsen undersöker hur tekniksynen i dessa intervjuer framkommer och hur dessa fungerar som berättelser om datortekniken och argumenterar för att de förekommande narrativen vilar på en teknikdeterministisk grund. Datoriseringen och datortekniken beskrivs det historiska materialet i samband med idéer om utveckling och en extern, autonom teknik som kopplas ihop med förhoppningar och upplevelser av en effektivisering. Undersökningen visar även på hur dessa förhoppningar och berättelser verkar tillsammans med sammankopplingar av datortekniken med ideal om kunskap och vetenskaplighet. Slutligen visar undersökningen hur idén om en teknologisk utveckling också framkommer i materialet genom att tekniken används som en tidsmarkör. Där datortekniken kom att förknippas med en vision och en förhoppning på framtiden.

En undersökning av Active Measurs Working Groups arbete under det kalla krigets slutskede, med fokus på en av deras rapporter som handlar om sovjetisk desinformation, propaganda och förfalskningar. Undersökningen innehåller även teorin kring misskreditering och trovärdighet. Även hur trovärdighet kan byggas upp och hur den kan förloras. Trovärdighet är svårt att bygga upp samtidigt som det är också är lätt att förlora. En stor del av uppsatsen ägnas åt Operation INFEKTION, som var en sovjetisk desinformationskampanj om var och hur AIDS uppstod. Enligt kampanjen skapades aids artificiellt i ett amerikanskt laboratorium. Active Measurs Working Group var en grupp vars uppdrag var att avslöja sovjetisk desinformation och att samtidigt förminska trovärdighet hos de aktörerna som spred desinformation och propaganda, som exempelvis Jakob Segal kunde ha, i hans påstådda maktställning inom den vetenskapliga arenan när det gällde aids ursprung. Undersökningen tar också upp hur Sovjetunionen använde sig av båda religiösa grupper samt fredsgrupper för att föra fram sin doktrin i skydd av dessa grupper. Avslutningsvis tas förfalskningar upp där Active Measures Working Group avslöjar cirka fyra förfalskningar, och hur de kom fram till att dessa var just förfalskningar.

The purpose of this study is to investigate modernity as a phenomenon in the history of ideas, and specifically to problematize its strict delimitation between the categories of philosophy and poetry. The foundation of the study consists of a comparative analysis of the fragments of pre-Socratic philosopher Heraclitus and of the Swedish poet Lars Norén, functioning as examples of these respective categories. This is achieved with the help of the theoretical abutments offered by Plato, Sven-Eric Liedman and Iain McGilchrist. The conclusion of the study is that there has been a cultural shift in the Western world since antiquity pertaining to a certain form of philosophizing activity, and that 'the old way' of exploring physics in many ways is the same as 'the new way' of creating poetry.

I början av 1900-talet ansågs radium vara ett försäljningsargument för olika hushållsartiklar. Föreliggande studies syfte var att undersöka hur förhållandet till radium i hushållsnära varor såg ut i Sverige under tidsperioden 1900–1930. Syftet var även att undersöka vilka argument, om helbrägdagörande och vetenskapliga, som gavs för att sälja dessa produkter. Ur detta syfte skapades följande frågeställningar. 1. Hur skildrades radiumets olika aspekter i artiklar och annonser? 2. Vilka psykologiska- och medicinska tillstånd beskrevs dessa produkter vara bra för? 3. Vilka anspråk på medicinsk och vetenskaplig kunskap legitimerade användandet av dessa produkter? 4. På vilket sätt framkom det i annonser och artiklar hälsorisker med användandet? Som källmaterial användes artiklar och annonser ur två dagstidningar. Utöver dessa användes ett antal artiklar skrivna av kemisten John Landin. Materialet tolkades ur media- och medicinhistorisk synvinkel. Med tematisk analys skapades fem huvudkategorier: medicinska, skönhets-, psykologiska, vetenskapliga och strukturella argument för att använda radioaktiva hushållsprodukter. Resultatet pekade på att produkterna legitimeras genom bland annat medicinsk och vetenskaplig expertis. Radiumets nyttoaspekter framhölls, då radiumet sades bota allehanda sjukdomar. Inga risker framhölls med användandet. Därefter diskuteras studiens resultat kopplat till ställda frågeställningar och tidigare forskning samt samtidsrelevans. Slutligen diskuteras undersökningens styrkor och svagheter. / At the beginning of the 20th century, radium was considered a selling point for various household items. The purpose of the present study was to investigate how the relationship to radium in household goods looked like in Sweden during the period 1900-1930. The purpose was also to investigate what arguments, about healing and scientific, were given to sell these products. For this purpose, the following questions were created. 1. How is radium described in articles and advertisements? 2. What psychological and medical conditions are these products described to be good for? 3. What claims to medical and scientific knowledge legitimized the use of these products? 4. In what way do advertisements and articles presented any health risks with their use? As source material, articles-, and advertisements from two daily newspapers were used. In addition, several articles written by the chemist John Landin were used. The material was interpreted from media and medical historical point of view. With thematic analysis, five main categories were created: medical, beauty, psychological, scientific, and structural arguments for using radioactive products. The results indicated that the products were legitimized through, among other things, medical and scientific expertise. The usefulness of radium was emphasized when radium was said to cure all kinds of diseases. No risks were emphasized with the use. Then the results of the study are discussed in connection with questions asked and previous research as well as contemporary relevance. Finally, the strengths and weaknesses of the survey are discussed.

This essay explores the diagnosis and treatment of the patients living at Furunäsets Hospitaland Asylum from 1893-1914. This was the biggest mental hospital in the north of Sweden atthe time. By examining patient case books, inspection documents and a textbook aboutpsychiatry of the time, this essay explores what getting a diagnosis meant for the patients ofthe time, as well as what treatments they got after arriving to the hospital. To answer thequestion of how well the treatments went this essay also studies the annual reports from thehospital, with particular interest in staff as well as the number of patients. By studying thereports, it is possible to see how many patients were discharged each year, and for what reason.This will also show how they were classified when discharged, either as dead, unchanged,better, or back to full health. All together this will show that diagnosis and treatment during thetime between 1983-1914 could be very different depending on the symptoms present. Somediagnoses were very similar to each other, and even overlaps. Almost all patients wereencouraged to work while living in the hospital, and it was seen as a part of their treatment.The results show that diagnosis and treatment was seen as a necessity to allow those who werediagnosed to return to “normal” society.Keywords: Hospital, Piteå, psykiatrihistoria, medici

No description available.

The purpose of this essay is to distinguish different perceptions about reason in lutheran Sweden during the 18th century enlightenment. By analyzing the discourse in the newly established scientific academy in Stockholm, I examine how the scientist valued reason and its relation to faith and science. Further I examine during which sociopolitical and theological contexts these perceptions formed and if the discourse can be explained by Lutheranism and a religious enlightenment. The study found a generally positive attitude towards reason as it was perceived as a gift from God and an important trait inherent only to humans. Reason had its limits however but these were not expressed as negatively as Luther warned during the 16th century. While Luther expressed great skepticism towards reason, especially in the realm of theology, the scientist had a more positive attitude. With previous research, this study finds that this shift in attitude, together with utilism, could be contributed to a religious enlightenment, in which a more orthodox church embrace enlightenment ideals – such as reason – to defend their faith and find a more solid ground during pressed times when criticism against religion grew and Pietism took hold.

Den här uppsatsen handlar om hur den ideala folkhemsmedborgaren skapades och framställdes i sexualupplysningen under folkhemsbyggandets start. Undersökningen fokuserar på två olika sexualupplysningstidskrifter: Populär tidskrift för sexuell upplysning respektive Sexualfrågan, och går igenom vad de har publicerat under åren 1932–1938. Genom artiklar om könslivet, könsdriften, sexualmoral, födelsekontroll, uppfostran, äktenskap och skilsmässa mm. målas det upp en helhetsbild av en ideal medborgare. Undersökningen visar att det var tydligt utskrivet vilka personlighetsdrag och egenskaper den ideala folkhemsinvånaren skulle besitta. Bland dessa var sundhet, rationalitet, förnuft och ansvarsfullhet ständigt återkommande. Genom att hävda dessa drags “naturlighet”, och deras sammankoppling till socialism, legitimerades folkhemmets existens. Parallellt med detta framställs ett borgerligt samhälle, och borgerliga värden, som sjukliga och hycklande samtidigt som “borgerlighet” blir separerad från de eftersträvansvärda personlighetsdragen. Jag menar att forskningen inte har tagit sig an sexualupplysningen som en aktiv aktör i folkhemsbyggandet. Trots forskning kring den svenska sexualupplysningen i sig har sexualupplysningens roll i formandet av folkhemsmedborgaren förbisetts. Genom att analysera sexualupplysningen kommer jag att visa att den skapade och framställde ett ideal för hur folkhemsmedborgaren skulle se ut.

Denna uppsats analyserar efterkrigstidens debatt om jordbrukets framtid som pågick under 1945-1955 i syfte att ta reda på vilka värden som framkommer i diskussionen, och vilka framtidsutsikter som blir möjliga med dessa värden som grund. Det undersöks genom att ställa frågeställningar till tre olika typer av material som erbjuder olika perspektiv på frågan. Genom ett teoretiskt ramverk bestående av begreppen biopolitik, statsindividualism och framtidsvision visar undersökningen på att staten och politiken under tidsperioden värdesatte ekonomiska resultat och nationalekonomiska modeller högre än vad som i efterhand skulle betraktas som rationellt. Lantbrukarna och landsbygdens befolkning samt olika typer av experter ser olika på vilka värden som är viktiga, ändå lämnar det inget utrymme för alternativa framtidsutsikter eftersom rationaliseringen utformad efter politiken betraktas som oundviklig.

Under 2000-talet har digitaliseringen blivit alltmer påtaglig i samhället och befolkningen började i högre utsträckning använda de e-tjänster som erbjöds. E-legitimation blev ett exempel på vad nya teknologiska framsteg kan erbjuda allmänheten. Denna utveckling blev för många revolutionerande, men väckte samtidigt frågor kring vilka samhällsgrupper som blivit inkluderade i utvecklingen av teknologin. Denna uppsats undersöker synen staten haft på e-legitimationens roll i samhället genom att analysera vilka problem som identifieras, vilka samhällsgrupper som ansetts vara exkluderade och hur framtidsvisioner förmedlats i statliga utredningar av 24-timmarsdelegationen, E-delegationen och i Betalningsutredningen. Undersökningen visar att äldre, låginkomsttagare, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionshinder har identifierats som exkluderade i statliga utredningar under utvecklingen av e-legitimation i Sverige vilket påverkat deras möjlighet att delta i den digitala utvecklingen. Genom att belysa dessa aspekter av e-legitimationens utveckling bidrar uppsatsen till ytterligare förståelse för hur teknologiska framsteg kan leda till exkludering av samhällsgrupper, och hur statens synsätt på teknologi påverkar detta.