1 |
De svenska nationella minoriteternas förekomst i läroböcker. : En analys av läroböcker i svenska, samhällskunskap och historia för årskurs 4-6.Forslund, Elin January 2015 (has links)
År 2000 erkändes de fem svenska nationella minoriteterna (samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar) i och med att Sverige skrev under Europarådets ramkonvention om skydd förnationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk. Med erkännandettillkom attskolorna blev skyldiga attundervisa om minoriteter. I denna analys har jag först klarlagt vilka skillnader som gjordes i läroplanen efter erkännandetav minoriteterna för att sedan analysera läroböcker i ämnen där minoriteter på något vis behandlas.Analysens syfte var att undersöka om läroböcker i samhällskunskap,svenska och historia från 1990-talet till 2014 implementerat kursplanernas målangående vad som ska ingå i undervisningen om de nationella minoriteterna.I 13 analyserade läroböcker återkommer en skillnad i texterna när det handlar om minoriteternas omfattning, samer får mest utrymme i samtliga läroböcker. De övriga minoriteterna får lite utrymme iläroböckernaochav dessa fårromer tillsammans med judar allra minst. Analysen visar också att nyare böcker i samhällskunskap inte svarar upp till ämnets kursmål.
|
2 |
Grammatiska svårigheter i engelska för elever med arabiska som modersmål : En engelsk-arabisk kontrastiv analys och hur de grammatiska svårigheterna behandlas i svenska läromedel i engelska / An English-Arabic contrastive analysis of students with Arabic as their native language’s grammatical difficulties in English : A Swedish perspectiveVikström, Sanna January 2016 (has links)
In Swedish schools English grammar is generally taught in a Swedish-English contrastive perspective. The amount of students with a different native language than Swedish is increasing and Arabic is now one of the most spoken languages in Sweden. This creates a need for a “multi-contrastive“ perspective when teaching grammar. The purpose of this study is to make a contrastive analysis of English and Arabic in order to examine which grammatical elements may be difficult for students with Arabic as the native language. The findings of the contrastive analysis is uses as a basis for an analysis of teaching materials, to discover whether the grammatical elements that were deemed to be difficult are taught in Swedish teaching materials. The results of the study show that there are some grammatical elements that students with Arabic as their native language find difficult which the Swedish teaching materials do not teach. Some of the grammatical elements that are difficult for students with Arabic as their native language are also difficult for Swedish students, mainly because they are typical for the English language. However, they may have different difficulties within those elements.
|
3 |
Kristendomen i läromedel : En studie om kristendomen i högstadiets läromedelPääkkönen, Mikael January 2011 (has links)
Studien undersöker hur kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik.
|
4 |
Genetik i pedagogisk text : Analys av tre läroböcker för biologikurs ALiljeroos, Tom January 2010 (has links)
<p>Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.</p><p>Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi?</p>
|
5 |
Med öppna ögon : En litteraturstudie om hur islam behandlas och framställs i skolan / With Open Eyes : A Study of Academic Literature Concerning how Islam is Treated and Presented in SchoolJensen, Emelie January 2013 (has links)
Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen? Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner? Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans. Den undersöker vad tidigare forskning säger om hur läromedlen framställer islam, hur muslimska ungdomar upplever sin skolsituation samt hur läraren kan skapa en god religionsundervisning. Aktuell forskning visar att framställningen av islam i läromedlen är vinklad, saknar objektivitet och är, ibland även, felaktig. Tillsammans med en undervisning som inte är kontextualiserad eller mångdimensionell gör detta att flertalet muslimska elever inte känner igen sig själva och sin religion när de läser om islam i skolan. Risken blir stor att undervisningen, istället för att minska fördomarna, ökar dem och gör att islam ses som en bakåtsträvande religion som inte är öppen för förändring. De sammanfattande slutsatserna av litteraturstudien blir att det som lärare är av stor vikt att vara medveten om att läromedlen inte är objektiva, utan ofta innefattar ett vinklat innehåll eller ett innehåll som är lätt att misstolka. Läraren behöver här lyfta in andra perspektiv på islam i klassrummet och våga problematisera religionen. Undervisningen bör bygga på öppenhet, kritiskt granskande och diskussion.
|
6 |
Inlärning av skriftspråkssystem i andraspråksundervisning : - en studie i hur japanskt skriftspråk hanteras i engelska och svenska läromedelPettersson, Anna January 2012 (has links)
Denna studie ämnar undersöka läromedel i japanska, ett relativt nytt ämne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt på särskilt inlärning av nya skriftspråkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lärobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftspråksystemet. Detta görs utifrån bakgrunden att skriftspråket får en allt större roll i alla människors liv i och med ett utbrett internetanvändande men också eftersom att japanska och andra asiatiska språk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom använder ett skriftspråkssystem som är mycket annorlunda i jämförelse med det svenska krävs att man som pedagog tittar extra på detta. Av relevans för undersökningen är hur de olika skriftspråkssystemens struktur påverkar och/eller används i dessa läromedel men även forskning inom tillägnande av nya skriftspråk i allmänhet och det japanska skriftspråket i synnerhet beaktas. Detta gäller aspekter så som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet. Även forskning relaterat till memorering av Kanji behandlas. Studien visar att båda böckerna tenderar närma sig det japanska skriftspråkssystemet på liknande sätt och att de delar som behandlas närmast rör japanskans tre skript (Hiragana, Katakana och Kanji) och hur dessa transkriberas men att man inte explicit behandlar andra aspekter av skriftspråkssystemet. Inte heller de olika språkens relation i inlärningsprocessen hanteras explicit, även om undervisningsspråkens struktur troligen kan användas för att förklara hur författarna till läroböckerna valt att behandla olika aspekter av det japanska skriftspråkssystemet.
|
7 |
Variation i läromedel : En analys av sinnespreferenser i läroböcker i spanskaPeltonen, Maria January 2012 (has links)
De perceptuella preferenserna utgör en del av Dunns lärstilsmodell. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av kvantitativ innehållsanalys undersöka den procentuella andelen visuella, auditiva, kinestetiska och taktila övningar i läroböcker i spanska för årskurs 6. I samband med detta lyfts olika exempel på kinestetiska och taktila övningar fram. Övningarna undersöks även utgående från om de är multisensoriska eller stimulerar ett sinne. Utgående från resultaten ur undersökningen kan konstateras att de visuella övningarna är överrepresenterade i samtliga undersökta läroböcker. Samtidigt är de kinestetiska och taktila övningarna underrepresenterade.
|
8 |
Förintelsen i historieböckerna : En jämförande läromedelsstudieJönsson, Rebecca January 2012 (has links)
This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust. In my study I discover that there are differences between the books and that many times the books that are more recently written presents The Holocaust in a more balanced way. But I also discover that to come to any further conclusions about if more recently written textbooks are better than older because of these differences, a much more extensive study is needed.
|
9 |
En Historia i förändring : En läromedelsanalys av historieläromedel med fokus på det första världskrigetEriksson, Jesper January 2010 (has links)
Denna uppsats undersöker bilden av Tyskland under det första världskriget utifrån tre aspekter: objektivitetskravet, läroböckernas forskningsanknytning och problematisering och hur läromedelsgranskning och styrdokument har påverkat den bild som förmedlas. Den undersökta litteraturen är huvudsakligen ämnad för gymnasiet och studien sträcker sig mellan åren 1920 och 2009. Huvudsyftet är att undersöka hur och om bilden, i läroböcker, av Tyskland förändras under de år som studien fokuserar på och vad som har varit de bidragande orsakerna till denna förändring.
|
10 |
Autentiska frågor i läromedel i engelska : En studie av fördelningen mellan autentiska och icke-autentiska frågor i läromedel i engelska for skolår 9Ländell, Chrisman January 2012 (has links)
Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor – frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet – även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen. Därmed är det intressant att undersöka vilken typ av frågor som läromedel ställer. I denna studie undersöker jag fördelningen mellan autentiska och icke-autentiska frågor i tre olika läromedel i engelska for skolår 9. Resultatet av analysen visar att alla de undersökta läromedlen klart domineras av icke-autentiska frågor.
|
Page generated in 0.0628 seconds