This is a study of two English textbooks for the courses English 5 and English 6 for the Swedish Upper Secondary School. The main aim of this study was to determine whether men or women are over-represented in textbooks and whether or not the men and women in the textbooks convey harmful or otherwise negative stereotypes in breach of the curriculum’s standards. The results show that men are over-represented in both textbooks. The results also show that men are featured more frequently than women in both text and in pictures and that men are more frequently portrayed in a stereotypical way in pictures than in text. However, the study has also found that women, while given less room in the textbooks, are not portrayed stereotypically neither in text nor in pictures.

<p>Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker</p><p>som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största</p><p>förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig</p><p>inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp</p><p>samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska</p><p>stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos</p><p>de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har</p><p>fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller</p><p>endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.</p>

<p>Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. </p><p>I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk – men även skillnader i hur atomens byggnad framställs. Endast en av läroböckerna kopplar tydligt samman begreppet modell med dess beskrivning av hur elektronerna förhåller sig till atomkärnan. Likaså framkommer i studien i vilken utsträckning de olika läroboksförfattarna använder sig av språkliga strategier för att öka läsarvänligheten hos texterna.</p>

Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk – men även skillnader i hur atomens byggnad framställs. Endast en av läroböckerna kopplar tydligt samman begreppet modell med dess beskrivning av hur elektronerna förhåller sig till atomkärnan. Likaså framkommer i studien i vilken utsträckning de olika läroboksförfattarna använder sig av språkliga strategier för att öka läsarvänligheten hos texterna.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S. Dryzeks miljöproblematiksdiskurser. Genom att undersöka förekomsten av diskursernas grundbeståndsdelar i läroböckerna har fem stycken diskurser påträffats. Dessa är administrativ pragmatism, grön medvetenhet, prometheanism, survivalism och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är den vanligast förekommande diskursen och utgör den främsta diskursen i fyra av sex läromedel. Survivalism är den näst vanligaste och förekommer i tre stycken läroböcker. Diskursordningen är relativt stor då flera olika diskurser återfinns i läroböckerna och varierar mellan en och tre stycken diskurser per lärobok. I Lpf94 hittades enbart diskursen hållbar utveckling. Studien tolkar hållbar utveckling som en officiell miljöproblematiksdiskurs vilken i läromedlen möter de övriga inofficiella miljöproblematiksdiskurserna.

Syftet med denna studie är att utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning synliggöra hur läromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. På ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och läsning. Fyra läromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjälp av analysfrågor konstruerade utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning. Frågorna handlar om texturval och frågeuppgifter i läroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplägg med kronologiska epokstudier. Det finns dock läroböcker som avviker från denna tradition. Resultatet visar också på en blandad uppgiftskultur, där bl a kontrollfrågor är ett återkommande inslag. Slutsatsen blir att i det undersökta materialet förekommer läromedel som i större utsträckning än andra kan sägas ha ett innehåll som överensstämmer med nyare forskning om ungas meningsskapande läsning.

One of the purposes of this work was to find out what it means to have a conceptual understanding of geometry. It describes how the geometry evolved from history and the geometry that is taught in grade one to nine and collage. The area examined was based on fundamental geometric objects for example two- and three- dimensional objects and its characteristics and especially focusing on the areas of perimeter, area and volume. The literature- review showed that the conceptual understanding was primary to developing a good knowledge of geometry. The second purpose of his study examined whether pupils achieved the goals in geometry by working with a Mathematics Book. It was the newest Mathematics-book that gave the best conditions for this, while the oldest was missing key parts.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används. Dessa konceptioner definieras och operationaliseras för att sedan användas som analysverktyg i jakten på lärobokstexternas tänkbara meningserbjudande. Studien tar avstamp i läroplansteorin, studien motiveras bland annat genom att GY11 är en ny reform. Forskare menar sedan tidigare att medborgarperspektivet försvagas för de elever som går på yrkesförberedande program. Alla tre utbildningskonceptionerna återfanns i de läroböcker som undersöktes, men de var i olika grad framträdande. Den mest framträdande var den demokratiska utbildningskonceptionen, den näst mest framträdande var den patriarkala utbildningskonceptionen och den minst framträdande var den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Den demokratiska utbildningskonceptionen kan ge meningserbjudandet att eleverna är demokratiska medborgare som förväntas delta utifrån lika villkor i samhället genom de kunskaper och värderingar de själva skapar. Eleverna kan dessutom få meningserbjudandet att de ska ifrågasätta, reflektera över och diskutera olika samhällsfrågor men ha respekt för oliktänkande. Det fanns ingen skillnad mellan de olika inriktningarnas läroböcker med avseende på utbildningskonceptionerna. Snarare visade sig skillnaden finnas mellan de olika läroböckerna med avseende på författare.

Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor. Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning. Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning. Jag använde dels kvantitativ textanalys och dels kvalitativ textanalys i den komperativa studien. Dessutom använde jag kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys. Mitt resultat visade att det finns betydande skillnader mellan de böcker som skrevs av män och de böcker som skrevs av kvinnor. Utmärkande skillnader är synen på kunskap, språkanvändningen, anknytningen till matematikens historia och elevens vardag samt övningsuppgifternas utformning. Böckerna som skrevs av kvinnorna bygger på en kunskpassyn där eleven ska vara aktiv och där eleven sätts i centrum. Vidare finns mer anknytning till matematikens historia respektive elevens vardag och övningsuppgifterna i böckerna skrivna av kvinnor lämnar mer utrymme för eleven att vara aktiv. Dessutom ger böckerna skrivna av kvinnorna ett vidare matematiskt perspektiv och ett större hellhetstänkande än böckerna skrivna av de två männen.