51 |
Gustav Vasa och Dackefejden : En textanalys av läromedel för mellanstadietSchück, Daniel January 2016 (has links)
No description available.
|
52 |
Hur komplicerat är egentligen språket i matematikböcker? : - En läromedelsanalys om språklig komplexitet i tio matematikböcker för årskurs ett.Göransson, Lisa, Pettersson, Martina January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.
|
53 |
Analys av läromedel i matematik för årskurs 4 - med fokus på kritiska aspekter vid bråkräkning. : / Analysis of grade 4 mathematics textbooks with focus on representations and critical aspects in work on fractions.Kronstedt, Caroline, Ribbestam, Louise January 2017 (has links)
Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter vid bråkräkning genom tidigare forskning och analysera hur de kritiska aspekterna begrepp, likvärdighet och storleksordna synliggörs i två läroböcker i matematik. Läroböckerna vi kommer använda oss av är riktade till årskurs fyra och analysen fokuserar på avsnitten för bråkräkning. Läromedelsanalyserna kommer göras utifrån variationsteori och lägger stor vikt vid att granska vilka kritiska aspekter, variationsmönster och representationsformer som förekommer i boken. Resultatet visar att böckerna använder sig framför allt av representationer för att skapa variation. Via variationsmönster synliggörs kritiska aspekter i läroböckerna. Genom resultatet kan vi utläsa vad som bör kompletteras i undervisningen för att synliggöra våra valda kritiska aspekter. Genom en analys över böckernas uppbyggnad bidrar studiens resultat till en medvetenhet om hur kritiska aspekter kan synliggöras i läroböcker samt eventuella brister som bör kompletteras i undervisningen.
|
54 |
Läroboken – en tillgång för paradigmskifte? : En kvalitativ diskursanalys av läroböcker i idrott & hälsaLessner, Jonas, Karlsson, Tomas January 2017 (has links)
Sammanfattning Forskning visar att frågor kring vad, hur och vilken kunskap som ska läras ut i ämnet idrott och hälsa framstår som otydligt i praktiken. Diskurser som tidigare identifierats i ämnets praktik är inte alltid kompatibla med kunskapsuppdraget. Syftet med denna studie är att analysera vilka ämnesdiskurser som går att identifiera i läroböcker för ämnet Idrott och Hälsa 1 och 2, den diskursiva praktikens diskursordning samt vilken möjlig kunskapsutveckling diskurserna erbjuder. Tillsammans ger det oss en möjlighet att diskutera om läroböckerna är ett lämpligt verktyg för att åstadkomma förändring eller om de reproducerar traditionella föreställningar om ämnets karaktär. För att precisera syftet utgår undersökningen från följande tre frågeställningar: Vilka ämnesdiskurser uttrycks i läroböckerna? Hur ser diskursordningen ut bland de olika ämnesdiskurserna i läroböckerna? Vilka utbildningsfilosofiska traditioner kan kopplas till ämnesdiskurserna? Metodvalet i studien är kritisk diskursanalys. Det empiriska underlaget i studien består av de två läroböcker som finns publicerade för idrott och hälsa 1 & 2. Ett analysschema utformades för att kategorisera de ämnesdiskurser som uttrycks i böckerna. Den initiala bearbetningen av materialet gjordes separat för att sedan komma fram till en gemensam tolkningsram av identifierade diskurser. Ämnesdiskurserna som finns representerade i böckerna analyserades därefter utifrån regelbundenhet och dominansförhållande. Slutligen placerades de identifierade diskurserna in i utbildningsfilosofiska traditioner för att vidga förståelsen för vilken syn på kunskap som läroböckerna möjliggör. Resultatet visar att nio olika ämnesdiskurser identifierats. Dessa är: aktivitetsdiskursen, (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen, riskdiskursen, naturmötesdiskursen, moraliserande fostransdiskursen, sociokulturella diskursen, egenmaktsdiskursen samt könsuppdelningsdiskursen. De diskurser som får mest utrymme i båda böckerna är de vi benämner som (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen och riskdiskursen. Dessa placeras in i den essentialistiska utbildningsfilosofin, vilket inte stämmer överens med den konstruktionistiska läroplanen. Resultatet visar att fysiologidiskursen och riskdiskursen har hög status i böckerna. De är de mest förekommande ämnesdiskurserna och de figurerar både som överordnade och underordnade beroende på kontexten samt är väl kompatibla med varandra. Däremot så kan den konstruktionistiska egenmaktsdiskursen också tolkas som överordnad ämnesdiskurs i böckerna, vilket ger böckerna viss legitimitet i förhållande till läroplanen. Den konstruktionistiska sociokulturella diskursen är helt marginaliserad till ett fåtal partier av det empiriska underlaget. Slutsatsen är att de analyserade läroböckerna i mångt och mycket reproducera den verklighet som mer praktiknära studier visar. Läroböckerna som helhet är inte en tillgång för det paradigmskifte som vi efterfrågar, men beroende på hur böckerna används kan lärare ha nytta av delar av innehållet. / Abstract Research shows that questions about what, how and which knowledge should be taught in physical education appears unclear in practice. Previously identified discourses in the subject's practice is not always compatible with the knowledge of the mission. The purpose of this study is to analyze which discourses can be identified in the textbooks for the subject Physical Education, how the order of discourses manifests and the possible development of knowledge these discourses offer. Together it gives us an opportunity to discuss whether these textbooks are an appropriate tool to achieve change or if they reproduce traditional beliefs about the subject's character. To define the aim of this study we point out three questions to examine: Which subject discourses are expressed in the textbooks? How does the order of discourses in the textbooks looks like? What educational philosophical traditions can be linked to the identified discourses? The methodology of the study is discourse analysis. The empirical basis of the study consists of two textbooks which are published for 'idrott och hälsa 1 & 2'. An analyze scheme was designed to categorize the discourses expressed in the books. The initial processing of the material was made separately and then we came to a common interpretation framework of identified discourses. The subject discourses that are represented in the books were then analyzed based on regularity and relative dominance. Finally, the identified discourses were placed into education philosophical traditions to broaden the understanding of what type of knowledge the textbooks offer. The result shows that nine different subject discourses identified. These are: Activity discourse, (elite)sports discourse, physiology discourse, risk discourse, nature meeting discourse, the moralizing discipline discourse, socio-cultural discourse, empowerment discourse and gender divisions discourse. The discourses that get the most space in both books are those we term as the (elite)sports discourse, physiology discourse and risk discourse. These are placed into the essentialist philosophy of education, which is not consistent with the constructionist curriculum. The result shows that physiology discourse and risk discourse has high status in the books. They are the most occurring discourses and figures both as superior and secondary discourses and are also well compatible with each other. However, the constructionist empowerment discourse is interpreted as a superior discourse in the books, giving the textbooks some legitimacy in relation to the curriculum. The constructionist socio-cultural discourse is completely marginalized to some minority parties of the empirical data. The conclusion is that the analyzed textbooks largely reproduce the reality that more practice-oriented studies shows. The textbooks are not an asset to the paradigm shift that we request, but depending on how the textbooks are used, teachers might have benefit of some of the content.
|
55 |
Kan Gustav Vasa hjälpa elever i mellanstadiet att utveckla ett historiemedvetande? : en läromedelsanalys i historiaGiaré, Alexandra, Maisto, Jessica January 2019 (has links)
Ett syfte med historieundervisning för elever i årskurs 4–6 är att utveckla ett historiemedvetande vilket ligger till grund för denna undersökning. Studien utgår från Karl-Ernst Jeismanns definition av begreppet historiemedvetande som beskriver hur ett historiemedvetande aktiveras och utvecklas genom multikronologi, vilket innebär att de tre tidsdimensionerna, dåtid, nutid och framtid synliggörs. Undersökningen är gjord i form av en läromedelsanalys som granskar hur ett historiemedvetande förmedlas med hjälp av exemplet Gustav Vasa. Att vi valt att analysera kapitlen om Gustav Vasa är bara ett exempel och analysen skulle kunna utföras på vilken tidsepok eller historisk person som helst. Syftet med studien är att undersöka hur ett historiemedvetande förmedlas i kapitlen om Gustav Vasa i fyra vanligt förekommande läromedel i historia för årskurs 4–6, samt huruvida texten är korrekt i sakuppgifter och konkret nog vad gäller Gustav Vasas betydelse för Sverige. Metoden som använts är en kombination av en värderande analys och en läsbarhetsanalys. Resultaten visar att de analyserade läromedlen har olika förutsättningar för att kunna hjälpa eleverna att aktivera och utveckla ett historiemedvetande. Ett av de fyra analyserade läromedlen har utmärkt sig markant i alla de analyserade aspekterna, så som faktakorrekthet och närhet till källa. Betydande händelser är konkretiserade och ett tydligt tidsperspektiv förmedlas i detta läromedel.
|
56 |
Bildens betydelse för elevers inlärning : En läromedelsanalys av fyra läromedel i historia från Lgr 69 till Lgr 11 / The meaning of the image for students' learning : An analysis of four educational books in history from year 1969 to 2011Östangård, Tilda, Smedberg, Stina January 2019 (has links)
Bilder har sedan en lång tid tillbaka använts i syfte att underlätta elevers inlärning. Redan under 1850-talet diskuterades vikten av bildanvändning, och om läroböcker skulle jämföras över tid skulle en ökning av antal bilder vara markant. Innebär det att nyare läromedel, med fler bilder, fungerar bättre för elevers inlärning? För att ta reda på detta har vi i denna studie därför valt att undersöka bildens roll i fyra läromedel, för att ta reda på hur bilden förhåller sig till elevers inlärning. För att uppnå syftet undersöks läroplaner och en läromedelsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa delar, genomförs. Undersökningens resultat, som analyserats utifrån tidigare forskning, visade att det har skett en förändring, både i läroplanerna och i läromedlen. Det har gått från att den egna historien har legat i fokus, till att perspektivet lyfts och istället visar en större bild av vad som hänt samt hur de olika händelserna påverkar varandra. Detta speglas i bilderna. Resultatet visade också att de flesta bilder i läromedlen är bra, eftersom de ofta har en koppling till texten. Däremot är de nyare läromedlen mer effektiva när det kommer till inlärning, då tillhörande bildtexter är kortare och inte behandlar ny information.
|
57 |
Area och omkrets : En läromedelsanalys av hur undervisningsmaterial framställer area och omkrets.Karlsson, Victor, Ödlund, Joakim January 2019 (has links)
Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur läromedel och lärarhandledningar framställer area och omkrets. Den här kvalitativa forskningsrapport fokuserade på analys av läromedel och tillhörande lärarhandledning, där fem olika läromedelsböcker från två läromedelsserie analyserades. Analysen har genomförts utifrån innehållsanalysens, där begrepp från variationsteorin har varit bärande för kategorisering av uppgifter i matematikböckerna. Studiens resultat visade att läromedlen synliggör kritiska aspekter av området area och omkrets med möjlighet till generalisering och fusion, där ett större antal uppgifter gav möjlighet till generalisering.
|
58 |
The Future Is Robots : En läromedelsanalys om begrepp inom programmering i matematikböcker för årskurs 1-3Karlsson, Emil, Sköld, Hanna January 2019 (has links)
No description available.
|
59 |
Semiotiska modaliteter, spelar det någon roll? : En analys av samspelet mellan textens olika delar i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 / Semiotic modalities, does it matter? : An analysis of the interaction between different parts of the text in Swedish 1 and Swedish as a second language 1Forsberg, Viktor January 2019 (has links)
This study examines the representation of semiotic modalities and the interaction between illustrations and semiotic modalities in one similar chapter in two textbooks for the upper secondary school. The study takes on a comparative approach between the subject of Swedish and the subject of Swedish as a second language. The comprehensive method used in this study is that of critical discourse analysis, primarily, employing the first dimension of Fairclough’s (1995) three-dimensional model. However, the study uses both a qualitative and a quantitative method to answer the research questions. The results show that both textbooks had the same kind of semiotic modalities. However, the book used in the subject of Swedish had a higher count of semiotic modalities in most cases except for word count, subheadings and depicting pictures based on pictures per page. Both books show an interaction between different semiotic modalities throughout the chapters, although used in a more efficient way in the book used for the subject of Swedish. Nevertheless, the book used for the subject of Swedish as a second language had a higher interaction between pictures and text. The conclusions drawn, point to the importance of educating students in the complex relationship of multimodal text, pictures and semiotic modalities.
|
60 |
Hur löser vi det med bråk? : En läromedelsanalys med syfte att analysera två läromedels uppbyggnad och struktur med avseende på hur de väljer att framställa bråk i årskurs tre / How do we solve it with fractions? : a teaching aids analysis with the purpose of analyzing the structure of two teaching materials with regard to how they choose to produce fractions in grade threeAmanda, Axelsson, Bengtsson, Malin January 2019 (has links)
I många klassrum används läromedel dagligen, men vad innebär det egentligen att använda ett läromedel och vilka krav ställer det på elever och lärare? Syftet med denna studie är att analysera två olika läromedels uppbyggnad och struktur med avseende på hur de väljer att framställa bråk i årskurs tre. För att skapa en förståelse för hur olika händelser och fenomen hänger samman har studien använt sig av ett teoretiskt perspektiv, variationsteorin. Användandet av variationsteorin har på så vis bidragit till att huvudfokus har legat på vikten av en varierad undervisning. De båda läromedlen har därför analyserats med avseende på vilka typer av uppgifter som förekommer, vilka geometriska figurer som används samt vad eleverna faktiskt får öva på i relation till Lgr11. Att välja ett läromedel är ett moment som bör göras med såväl efter-, som omtanke. Studiens resultat påvisar att de båda läromedlen är lämpliga att använda i matematikundervisningen i årskurs tre, men att de förbereder eleverna på olika sätt. De båda läromedlen behöver kompletteras på olika sätt, med allt från minilektioner, genomgångar och extra uppgifter, vilket i sin tur bidrar till att undervisningen inte enbart kan förlita sig på att läromedlet ska förmedla allt.
|
Page generated in 0.0793 seconds