<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om ”fysikens karaktär” kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ”fysikens karaktär” åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ”fysikens karaktär” i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor. I vilken form presenteras historiken i ett antal fysikböcker avsedda för grundskolans senare del? Hur förankras de historiska texterna i fysikböckerna till historien? Belyser de historiska texterna i fysikböckerna utveckling och framväxt av kunskap? Undersökningen utfördes genom en textanalys. I denna användes en checklista som historiken i läroböckerna systematiserades och kategoriserades efter. Ur undersökningsmaterialet framkom att läroböckerna använde ett likartat sätt att presentera historiken. Denna var oftast förankrad via ett årtal, medan en koppling i en vidare kontext som exempelvis till samhälle eller kultur var liten. Drivkrafterna bakom den historiska utvecklingen har ofta varit nytta och för vetenskapen självt. Läroböckerna fokuserade på resultatet av vetenskapen och inte på dess processer. I arbetet konstaterades att fysikböckerna inte illustrerar vad vetenskap är och hur denna praktiseras.</p>

<p>Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning.</p><p>Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål. Trots att författarna ska utgå ifrån de kursmål som är uppsatta för kursen när de skriver läroboken, så är det ändå inte samtliga läroböcker som uppfyller kursmålen. Används läroboken som primär kunskapskälla finns det därför risk att alla kursmål inte uppfylls. Läroböckerna måste därför kompletteras med andra läromedel, till exempel tv eller internet.</p>

<p>Det här examensarbetet är en textstudie som handlar om filmens plats i svenskämnets lärome-del för gymnasieskolan. Målsättningen med uppsatsen är att beskriva och analysera hur filminslag används i läromedel som utkommit under de senaste åren, i relation till vad som står i läroplan, kursplan och i andra artiklar från skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptäckas i de undersökta läromedlen.</p><p>Kursplanen, och andra publikationer från skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad användning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen är i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen måste förhålla sig till ”literacybegreppet” och i viss mån till den moderna receptionsforskningen. Christina Olin-Schellers doktorsavhandling Mellan Dante och Big Brother har varit en viktig källa för teoretiska utgångspunkter och inspiration.</p><p>Resultaten visar att samtliga läroböcker, som omfattas av undersökningen, tar film på allvar och att de också, i varierande utsträckning, anammat det vidgade textbegreppet. Emel-lertid finns det betydande skillnader när det gäller mängden av filminslag i böckerna och hur dessa inslag framställs och används. Likaså finns det skillnader när det handlar om hur man ska handskas med det vidgade textbegreppet. Det finns tecken som tyder på att vissa läroboks-författare omhuldar ett visst motstånd mot de kulturella förändringarna, medan andra försöker profilera sig med hjälp av det nya, för att framstå som moderna och nyskapande.</p>

<p>The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?  </p><p>This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships.</p><p>What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ”the misogynist” and ” the critic of society” and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments.</p><p>When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students. It is mainly two works that are mentioned, <em>Röda Rummet</em> and <em>Hemsöborna</em>, and these two novels gets to symbolize the author's revolts in the first case and his greatness as an author in the last mentioned case.</p><p>Main focus in these eight textbooks lies on the prose, but also Strindberg’s drama gets a lot of attention with titles such as <em>Fröken Julie</em> and <em>Ett drömspel</em> most frequently mentioned. Strindberg’s greatness as a playwright is also mentioned, often together with longer extracts, but the geniality of his work is never explained or justified in a pedagogic way.</p><p>Strindberg is already seen as an icon in Swedish literature, an image that is only strengthen by the telling of his versatile artistry such as painting, photographing and guitar playing. Moreover, it is mentioned in connection with that one recurs to the author's permanent outcomes and attacks on the establishment. It is in other word the image of the great artist that is presented. The artist who’s ability admittedly passes the common people, but at the same time permanent is misinterpreted and is being forced to fight for his right.</p><p>This myth around the author is however a relatively late invention. In the textbooks that were used during the early 1900´s for example a lot of criticism was aimed at Strindberg both for lack of correctness in his historical works and in connection with his society critical attitudes.</p><h1> </h1>

Syftet med detta arbete är att undersöka om ”fysikens karaktär” kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ”fysikens karaktär” åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ”fysikens karaktär” i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor. I vilken form presenteras historiken i ett antal fysikböcker avsedda för grundskolans senare del? Hur förankras de historiska texterna i fysikböckerna till historien? Belyser de historiska texterna i fysikböckerna utveckling och framväxt av kunskap? Undersökningen utfördes genom en textanalys. I denna användes en checklista som historiken i läroböckerna systematiserades och kategoriserades efter. Ur undersökningsmaterialet framkom att läroböckerna använde ett likartat sätt att presentera historiken. Denna var oftast förankrad via ett årtal, medan en koppling i en vidare kontext som exempelvis till samhälle eller kultur var liten. Drivkrafterna bakom den historiska utvecklingen har ofta varit nytta och för vetenskapen självt. Läroböckerna fokuserade på resultatet av vetenskapen och inte på dess processer. I arbetet konstaterades att fysikböckerna inte illustrerar vad vetenskap är och hur denna praktiseras.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.

Det här examensarbetet är en textstudie som handlar om filmens plats i svenskämnets lärome-del för gymnasieskolan. Målsättningen med uppsatsen är att beskriva och analysera hur filminslag används i läromedel som utkommit under de senaste åren, i relation till vad som står i läroplan, kursplan och i andra artiklar från skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptäckas i de undersökta läromedlen. Kursplanen, och andra publikationer från skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad användning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen är i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen måste förhålla sig till ”literacybegreppet” och i viss mån till den moderna receptionsforskningen. Christina Olin-Schellers doktorsavhandling Mellan Dante och Big Brother har varit en viktig källa för teoretiska utgångspunkter och inspiration. Resultaten visar att samtliga läroböcker, som omfattas av undersökningen, tar film på allvar och att de också, i varierande utsträckning, anammat det vidgade textbegreppet. Emel-lertid finns det betydande skillnader när det gäller mängden av filminslag i böckerna och hur dessa inslag framställs och används. Likaså finns det skillnader när det handlar om hur man ska handskas med det vidgade textbegreppet. Det finns tecken som tyder på att vissa läroboks-författare omhuldar ett visst motstånd mot de kulturella förändringarna, medan andra försöker profilera sig med hjälp av det nya, för att framstå som moderna och nyskapande.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal. Böckerna skiljs främst åt i synen på statens storlek och individens eget ansvar.

Detta examensarbete granskar framställningarna av Selma Lagerlöf i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk utifrån ett feministiskt litteraturteorietiskt perspektiv för att blottlägga ifall det förekommer skevheter i beskrivningarna av hennes författarskap som grundas i hennes könstillhörighet. Undersökningen utgår ifrån ett idékritisk närläsningsstudium av sexton stycken gymnasiala litteraturhistorier. Källmaterialet besitter ett tidsspann som sträcker sig över 118 år från den fjärde omarbetade upplagan av Karl Warburgs Svensk litteraturhistoria i sammandrag: lärobok för skolor och själfstudium tryckt år 1894 till och med tredje reviderade utgåvan av Hans-Eric Ekengren &amp; Brita Lorentzson-Ekengrens Ekengrens svenska. Litteraturbok 2 från år 2012. Resultatet i studien visar att läroböckerna traderar en dualistisk bild över Lagerlöfs författarskap. Där de både hyllar henne som en populär författare med stor inbillningskraft, men också framställer henne som en passiv och omedveten konstnär. Studiens rön visar att genussystemets underordnande av det kvinnliga könet även gör sig gällande i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk.