• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 579
  • Tagged with
  • 579
  • 123
  • 99
  • 88
  • 88
  • 88
  • 87
  • 85
  • 78
  • 77
  • 69
  • 68
  • 64
  • 63
  • 61
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Kursmål och läroböcker : en jämförelse mellan kursmålen för BI1201 Biologi A och fyra läroböcker

Bergman, Anna January 2007 (has links)
Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning. Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål. Trots att författarna ska utgå ifrån de kursmål som är uppsatta för kursen när de skriver läroboken, så är det ändå inte samtliga läroböcker som uppfyller kursmålen. Används läroboken som primär kunskapskälla finns det därför risk att alla kursmål inte uppfylls. Läroböckerna måste därför kompletteras med andra läromedel, till exempel tv eller internet.
82

Strindbergsbilden idag : En analys av åtta litteraturhistorier för gymnasiet

Ringdahl, Erik January 2010 (has links)
The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?   This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships. What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ”the misogynist” and ” the critic of society” and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments. When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students. It is mainly two works that are mentioned, Röda Rummet and Hemsöborna, and these two novels gets to symbolize the author's revolts in the first case and his greatness as an author in the last mentioned case. Main focus in these eight textbooks lies on the prose, but also Strindberg’s drama gets a lot of attention with titles such as Fröken Julie and Ett drömspel most frequently mentioned. Strindberg’s greatness as a playwright is also mentioned, often together with longer extracts, but the geniality of his work is never explained or justified in a pedagogic way. Strindberg is already seen as an icon in Swedish literature, an image that is only strengthen by the telling of his versatile artistry such as painting, photographing and guitar playing. Moreover, it is mentioned in connection with that one recurs to the author's permanent outcomes and attacks on the establishment. It is in other word the image of the great artist that is presented. The artist who’s ability admittedly passes the common people, but at the same time permanent is misinterpreted and is being forced to fight for his right. This myth around the author is however a relatively late invention. In the textbooks that were used during the early 1900´s for example a lot of criticism was aimed at Strindberg both for lack of correctness in his historical works and in connection with his society critical attitudes.
83

Demokratisering i historieläromedel : En analys av historieläromedel för grundskolans senare år

Augustinsson, Martin, Gustavsson, Hampus January 2014 (has links)
I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit.
84

Nya läroplaner ger nya läromedel, eller? : En geografiläromedelsanalys

Lenart, Jessica, Stensson, Caroline January 2014 (has links)
Syftet med examensarbetet är att granska läromedel utifrån överensstämmelse med gällande nationella läroplaner, läroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frågor. I examensarbetet har samtliga läroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. Läromedelsanalysen bygger på tidigare forskning samt tidigare använda metoder gällande läromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att läroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstämmer till större del med kursplanerna, dock finns det några få brister i läroböckernas innehåll. Resultatet visar även att det finns likheter och skillnader i läroböckernas uppbyggnad samt hur läroböckerna behandlar komplexa geografiska frågor. Vi har även kommit fram till i undersökningen och av den tidigare forskningen att det viktigt att läroboken ska vara ett komplement till undervisningen och inte styra den.
85

"Den som inte lär av historien..." : En analys av läromedel i jämförelse med styrdokumenten i historia inom den svenska gymnasieskolan.

Sjöström, Thomas January 2014 (has links)
Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker.   De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa; Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål? Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten? Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna? Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel?   För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.   I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna, 2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten, 3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och 4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen.
86

Interkulturalitet i frågan om minoriteter? : En läromedelsanalys i historia för åk 7-9

Elmelid, Cornelia January 2015 (has links)
Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.
87

Kolonialismens spår i engelskaläroböcker : En läromedelsanalys av hur engelskspråkiga områden behandlas i tre engelska textboksserier för mellanstadiet

Jonsson, Matilda January 1984 (has links)
Traces of colonialismin English textbooks English is often considered an international language that facilitates meetings and understanding between different cultures. The reason that English is such a language is mainly Great Britain’s history of colonial and imperial expansion. Everything that is taught in the Swedish school should have a historic perspective and according to the syllabus, the subject of English is supposed to treat “everyday life, the way of living and social relations in English speaking areas”. This essay explores what traces of Colonialism and Postcolonialism can be found in English textbooks for Swedish. schools today. The questions asked are what areas are mentioned in the books, if it says why these are the chosen areas, and how those areas are described? As theory, the postcolonial concepts of Stereotyping, Othering and Ethnocentrism have been used to build an analysis model that explains the meaning of different occurrences in the textbooks. The results show that the books mainly include the same English-speaking countries, especially when it comes to the countries were most people speak English. The variation is larger when it comes to countries with smaller English-speaking populations. The majority of the analyzed books contain historical explanations about why English is spoken in these areas, but not all of them have facts or reflection as to what consequences that history has left with the indigenous people in these areas and on culture today.
88

En multimodal läromedelsanalys av läroböcker i historieämnet : En analys av sex läroböcker i årskurs 4-6

Hedlund, Karolina, Krause, Moa January 2018 (has links)
Läroböcker har en stark ställning och fyller viktiga funktioner i många ämnen i skolan. I och med decentraliseringen av skolan har ansvaret för läromedelsgranskning förflyttats från staten till de enskilda lärarna. Ansvaret ställer högre krav på lärarnas förmåga att kritiskt granska och välja läroböcker av god kvalitet. För att lärare ska kunna granska läroböcker är det bra att ha verktyg för att tränga in i och analysera läroböcker utifrån olika perspektiv.    Syftet med studien är att genom en multimodal analys undersöka olika modaliteters funktion och samspel i sex läroböcker i historieämnet avsedda för årskurs 4-6. De modaliteter som undersöks är brödtext, bild, bildtext och rubriker. Studien utgår ifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv där lärande ses som en process och människan skapar mening genom att integreras i olika modaliteter och delta i olika kommunikativa sammanhang. Metoden som används för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor är en analysmodell som utformades efter en etablerad modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter.    Resultatet visar att det finns ett samspel mellan modaliteterna i läroböckerna men med vissa skillnader. Det som skiljer läroböckerna åt är mängden modaliteter och hur de fördelas i uppslagen. Även läroböckernas layout varierar, med skillnader i typsnitt, färg och placering av modaliteter. Skillnaden i layouten bidrar till att läroböckerna ger olika intryck och påverkar hur lätta böckerna är att orientera sig i. En annan skillnad som framgår är att det förekommer olika bildtyper i läroböckerna såsom fotografier, tidslinjer, släktträd, kartor och tecknade bilder. Bildtyperna fyller olika funktion och bidrar på olika sätt till förståelse.     En slutsats som kan dras är att ingen av de analyserade läroböckerna kan stå för sig själva, eftersom eleverna kan behöva vägledning i att orientera sig bland de olika modaliteterna i läroböckerna. Lärare kan behöva det ha i åtanke vid val och användning av läroböcker i undervisningen.
89

Pre-algebra genom tiden : En jämförande innehållsanalys av grundskolans fem läroplaner med tillhörande läromedel

Kjellberg, Hanna January 2017 (has links)
No description available.
90

Kvinnan och läroboken : En feministisk analys av läromedel ireligionskunskap / The woman and the textbook : A feminist analysis of textbooks in religiousstudies

Wigren, Jesper January 2017 (has links)
No description available.

Page generated in 0.065 seconds