Matematikundervisning och lärarens lektionsplanering utgår ofta från en lärobok i matematik och matematiklektioner används ofta i stor utsträckning till enskilt arbete för elever. Samtidigt verkar en vanlig uppfattning vara att en bra lärare helt själv utformar och planerar sin undervisning. I kontrast till detta finns idéer om hur ett läromedel kan utformas för att stötta läraren och även utveckla lärarens kunskaper i matematik samt om matematikundervisning. Det har utvecklats så kallade designprinciper för hur läroböcker kan utformas för att vara stöttande och utvecklande för lärare som undervisar i matematik. Syftet med denna studie är att analysera lärarhandledningar utifrån hur en av dessa designprinciper framkommer. Resultatet visar att alla delar av designprincipen återfinns i de analyserade texterna på olika vis. De enskilda läromedlen uppfyller däremot inte nödvändigtvis alla delar av designprincipen vilket skapar utrymme för förbättringar.

Matematik är ett av grundskolans med läromedelsbundna ämnen och då bör det ställas höga krav på att böckerna representerar samma innehåll som kursplanen för ämnet uttrycker. I problemlösnings-avsnittet av kursplanen för matematik finns det två punkter som beskriver det centrala innehållet i problemlösning för årskurs 4-6. Båda dessa punkter beskriver att problemlösningen ska relatera till vardagliga situationer.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om problemlösningsinnehållet i matematikläromedel relaterar till vardagliga situationer och uppsatsen utgår från följande frågeställningar:  Hur vardagsnära är problemlösningsinnehållet i matematikläromedel? Hur förhåller sig problemlösningsinnehållet i Matematikboken Gamma och böckerna Pixel 6A samt 6B i en jämförelse med varandra?   För att besvara frågorna har vi i den här studien har vi analyserat och jämfört två läromedel för årskurs 6, Matematikboken Gamma och Pixel 6A samt 6B, med avseende att undersöka hur vardagliga situationerna i böckernas problemlösningsuppgifter faktiskt är. Böckernas innehåll analyserades genom att först kategorisera vilka uppgifter som kan anses vara problemlösningsuppgifter, och sedan placera de här uppgifterna någonstans på en tregradig skala av nivåer för vardagsanknytning. Resultatet visade det att båda läromedlen innehöll under 5% problemlösningsuppgifter och att mindre än en tredjedel av problemlösningsuppgifterna representerade situationer som alla eller i stort sett alla elever i årskurs 6 skulle uppfatta som vardagliga. Jämförelsen mellan böckerna visade att de båda är snarlika i hur väl de relaterar till vardagliga situationer i problemlösningsuppgifterna.

I denna studie har en innehållsanalys gjorts av läromedel i matematik för årskurserna 3, 5 och 7, med fokus på den matematiska förmågan resonemang samt uppgifter för interaktion med andra. En kvantitativ metod har tillämpats för att koda uppgifter enligt Lithners (2008) ramverk för imitativt- respektive kreativt resonemang. Därtill har en kvalitativ metod använts för att kategorisera vilka typer av kompetenser som utvecklas genom de uppgifter som uppmanar till interaktion. Sammanlagt har nio böcker från tre olika förlag studerats där ett läromedel från respektive årskurs har analyserats från varje förlag. Resultatet visar att majoriteten av uppgifterna i samtliga läromedel kräver imitativt resonemang för lösning och få uppgifter kräver ett kreativt resonemang. Resultaten visar en stor skillnad mellan förlag gällande förekomsten av uppgifter som uppmanar till interaktion med andra och inom dessa uppgifter framstår en stor skillnad mellan förlag gällande vilka kompetenser som dessa uppgifter utvecklar hos eleverna.

No description available.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna.I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion

Studien syfte är att utforska hur matematikböckers multimodala innehåll samt vägledning är anpassade till behov kopplade till neuropsykiatriska svårigheter. Tidigare forskning indikerar att exekutiva funktioner är kopplade till inlärning i matematik och att individer med neuropsykiatriska svårigheter har särskilda utmaningar när det gäller dessa funktioner. Resultatet av denna studie visar att det multimodala innehållet i matematikböckerna varierar gällande omfattning av relevanta illustrationer och att visuell vägledning i böckerna är bristfällig. Resultat indikerar även att det multimodala innehållet kan resultera i högre kognitiv belastning. Trots positiva egenskaper i de analyserade matematikböckerna saknas delar av de anpassningar eller aspekter som elever i neuropsykiatriska svårigheter gynnas av.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna. I två av dem fungerar skrift som ett red-skap. Skrift används för att informera, i synnerhet utanför hemmets domän. Det används, med eller utan kontakt med en yrkesverksam, för att utnyttja olika tjänster och resurser. Det finns även två praktiker där skriften har en mer central roll. Det är skriftpraktiker som syftar till skolrelaterad inlärning eller till avkoppling. En slutsats är att framställningen av skriftbruket ger en bild av ett samhälle där information sprids med skrift, där skrift inte sällan har en kommersiell anknytning och där det fria skrivandet och skriftbruk i umgänget är underrepresenterat.

No description available.

Sex education in Sweden is viewed as a subject that can be incorporated into many different school subjects in Swedish upper secondary school. Teachers in Swedish, however, are rarely educated in sex education, it is up to themselves to make sure that they have the knowledge and means to incorporate sex education into their lessons in Swedish. In this study seven textbooks for the courses Swedish 1 and 2 were analyzed to investigate whether they provide teachers and students with content connected to sex education. The study also focuses on what sort of sex educational content is present or absent, in the textbooks. The results are then compared to a previous study that analyzed textbooks in Swedish during the previous curriculum. The results show that in Swedish 1 2.5 % of all the content is related to sex education, compared to 6.5 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish A. Moreover, 10.2 % of the texts in the textbooks for Swedish 2 are related to sex educational content, compared to 8.7 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish B. The most common sex educational contents in the textbooks are "Love" and "Relationships". The least common sex educational contents in the textbooks were "Masturbation", "Reproduction, biology, the body" and "Pornography".

Division har varit omdiskuterat under en längre period med fokus på de tvådivisionsaspekterna, delningsdivision, innehållsdivision och flertalet divisionsalgoritmer.Syftet med studien är att ge en inblick i hur ett urval av läromedel i matematik för årskurs trebelyst divisionens två olika aspekter under en femtioårsperiod, 1970-2016. Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur stor andel av de analyserade läroböckerna består av division och respektiveaspekt Hur är de skriftliga uppgifterna formulerade gällande de två divisionsaspekterna iläroboken? Har instruktionerna i lärarhandledning och lärobok förändrats över tid? Teori i studien är en textanalys och de metoder som använts för att besvaraforskningsfrågorna är en kvalitativ textanalys, en kvantitativ innehållsanalys samt enkomparativ läromedelsanalys. Resultatet visar att delningsdivision är den aspekt som är mestrepresenterad och att formuleringen ”Hur många” inleder huvuddelen av uppgifterna iläromedlen. Instruktionerna har övertid förflyttats från lärobok till lärarhandledning.