11 |
Religionernas skuggsidor : En läromedelsgranskning av två religionskunskapsböckerGunneflo Martens, Camilla January 2011 (has links)
Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta. I diskussionen diskuteras vilka diskurser som kan ligga bakom innehållsvalet i läromedlen. Selektiva traditioner är en möjlig bakomliggande faktor till hur innehållet väljs.
|
12 |
Genusperspektiv i historieläromedel - finns det? : En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-2004Björklund, Tuija January 2004 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.
|
13 |
Den föränderliga samtidshistorien : En analys av historieläroböckernas beskrivning av orsakerna till Jugoslavienkriget 1991-1995 och Kosovokriget 1998-1999 / The Inconsistent Contemporary History : An Analysis of History Textbooks' Description of the Causes of the War in Yugoslavia 1991-1995 and the War in Kosovo 1998-1999Cakic, Marino January 2015 (has links)
No description available.
|
14 |
Språklärande i engelskt läromedel. : En innehållsanalys av övningsuppgifter. / Language Learning in English Teaching Materials. : A content analysis of exercises in teaching materials.Dahl, Olivia January 2015 (has links)
Bakgrund Tidigare forskning visar att engelskämnet är ett av skolans ämnen där lärare i mycket stor utsträckning använder läromedel i undervisningen. Samtidigt sker ingen statlig granskning av läromedel och läromedelsförlagen är inte skyldiga att skriva ett innehåll som relaterar till läroplanens grundsyn på språklärande. Istället ansvarar lärare självständigt för att både välja och granska läromedel. Forskning visar dock att tidsbrist leder till att lärare inte granskar eller analyserar läromedlen och dess relation till läroplanen innan de används i undervisningen. I bakgrunden för studien framkom att läroplanen har en funktionell och kommunikativ syn på språklärande samt att elevens ansvarstagande över det egna lärandet är av vikt för språklärandet. Vikten av elevernas eget ansvar för sitt lärande är didaktiska tankar som återfinns i teorin om Learner Autonomy och utgör studiens teoretiska ramverk. Syfte Syftet med studien var att undersöka relationen mellan läroplanens grundsyn på språklärande och innehållet i engelskt läromedel, för årskurs 6, vilket elever använder självständigt. Metod För studien användes innehållsanalys som datainsamlingsmetod. Resultatet organiserades och analyserades utefter delarna i läroplanens grundsyn på språklärande. Urvalet bestod av fyra läromedel med titeln ”Workbook”, samtliga är skrivna för att användas i årskurs 6. Till analysen begränsades källmaterialet till att endast behandla 50 uppgifter fördelat på de första uppslagen i varje kapitel. Resultat Studiens resultat visade att det saknas en tydlig relation mellan läroplanens grundsyn på språklärande och innehållet i de analyserade läromedlen. Innehållet i läromedlen kan heller inte sägas stötta eleverna att arbeta språkutvecklande utefter Learner Autonomy.
|
15 |
Genetik i pedagogisk text : Analys av tre läroböcker för biologikurs ALiljeroos, Tom January 2010 (has links)
Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A. Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi?
|
16 |
Samstämmighet inom historieundervisningen : En undersökning av styrdokumenten och två läromedelJosefsson, Frida January 2014 (has links)
Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande. Detsamma gjordes med de två läromedlens frågor. Därefter gjordes en samstämmighetsanalys, och resultatet blev att det var lägre samstämmighet mellan styrdokumenten och de två läromedlen. Den bristande samstämmigheten i denna undersökning beror främst på läromedlens större fokus på memorerande av fakta än styrdokumentens intentioner. Den låga samstämmigheten kan få bristande likvärdighet och rättsäkerhet som följd.
|
17 |
De flesta var hantverkare, butiksägare och arbetare och deras hustrur : Analys av kvinnan i läroböcker och läroplaner i historia 1970-2011 / Most were craftsmen, shopkeepers and workers and their wives : Teaching aids and gender analysis of textbooks and curricula in history 1970-2011Thorsell, Malin January 2015 (has links)
The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study. The general curriculum of history from 1981, the course Historia A in Lpf 94 and Historia 1b in Gy 11 are also studied. The study shows that the role of women doesn’t get much space in textbooks and when women are mentioned explicitly, it’s mainly through illustrations or through texts of statement representation. The role of women has not been treated much in governing documents but equality between men and women is something that is common. The study shows that the governing documents interact with the curricula in a relatively large range, although this varies between the different editions. The results demonstrate that there has been a change over time in administrative documents and textbooks. Content and design have changed based on the societal context in which they were designed. The study shows that men are the norm and men are mentioned more than women, both in textbooks and curriculum.
|
18 |
"Alla människor har sin egen inlärningsstil och alla har sina starka sidor" : En läromedelsanalys av övningsböcker i spanskaLundholm, Josefine January 2014 (has links)
Detta examensarbete syftar till att med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöka verbövningars frekvens vad gäller att aktivera de visuella, auditiva, kinestetiska och taktila lärstilar i spanska övningsböcker i årskurserna sju och nio. Studien grundas i Dunns Learning Style Model. Verbövningarna undersöks även utifrån frekvensen om de är multisensoriska eller bara aktiverar ett sinne samt övningens styrningsgrad utifrån kategorier: styrd, relativt styrd eller till viss del fri. Resultatet visar att verbövningarna i övningsböckerna har en överrepresentation av kombinationen visuella och styrda verbövningar och där det mest frekventa är aktivering av ett sinne. De kinestetiska, taktila och auditiva övningarna är klart underrepresenterade samt styrnings graderna relativt styrd och till viss del fri.
|
19 |
Läromedel för alla : Även för elever med särskilda matematiska förmågorEriksson Hansson, Evelina January 2014 (has links)
Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg. Resultatet visar att flera läromedel saknar en välutvecklad struktur och uppgifter som är gynnsamma för elever med särskilda matematiska förmågor. Däremot innehåller de flesta lärarhandledningarna stöd till lärarna för att de ska kunna anpassa och utmana dessa elever.
|
20 |
Läromedel för alla? : En kritisk diskursanalys av läromedel i religionGanmark Jansson, Hanna, Ceoca, Maria January 2015 (has links)
Detta är en kvalitativ textanalys med syftet att undersöka hur läromedel framställer islam och hur detta står i relation till läroplanens ambition till en interkulturell skola. Tidigare forskning visar på att islam genom historien ofta har framställts som en mer konservativ och maktlysten religion. Utifrån att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle är det relevant att undersöka hur detta ställs inför ambitionen att skapa ett mer interkulturellt lärande. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen utformad av Fairclough undersöks fyra läromedel i religion för årskurserna 4-6 och deras beskrivningar av islam. Det material som valts ut till analysen är publicerade mellan år 2008 och 2014, Fem världsreligioner (2008), Upptäck religion (2008), Puls Religion (2011) och SOS religion (2014). Uppsatsen svarar på frågeställningarna Vilka maktförhållanden åskådliggörs i läromedel med avseende till kristendomen och islam? Samt Hur kan dessa maktförhållanden hindra eller skapa ett upprättande av en interkulturell skola? Dessa frågeställningar är utformade efter studiens syftesformulering. Resultatet i studien visar att det finns stora skillnader mellan framställningen av islam och kristendomen i de utvalda läromedlen. Det visade sig också att det finns vissa hinder med framställning av maktförhållanden inom islam som kan ge konsekvenser för den ambitionen från läroplanens ambition till en interkulturell skola. De analyserade läromedlen framställer kristendomen som en mer normgrundande religion medan islam framställs mer som främmande och utanför det svenska samhället.
|
Page generated in 0.074 seconds