Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker.

Tidigare analyser som gjorts på läromedel har främst handlat om läromedel för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken bild läromedel för årskurs 4-6 som används inom NO undervisningen ger eleverna ur ett genusperspektiv. Fokuset ligger på biologi vid textanalys och vid analys av bilder bedömas böckerna i sin helhet. Metoden som använts vid analysen är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Dels redovisas fördelningen av bilder på män och kvinnor i böckerna och olika delar av texten som har analyserats efter frågeställningarna. För att tillvägagångssättet ska vara tydligt har jag konstruerat ett analysschema samt frågor till texten. Resultaten visar att män får större utrymme i de flesta böcker och att könsstereotypa normer befästs men att det skiljer mellan olika böcker hur bra de är ur ett genusperspektiv. Slutsatsen är att det är viktigt att göra medvetna val då läromedlen ska köpas in till skolorna.

No description available.

Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ”Stavningsraketen”, ”Stava Rex”, ”Spellright”, och ”TorTalk”. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever. Syftet med läromedelsanalysen är att göra det som lärare ofta inte hinner med, nämligen att utröna till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med forskarkonsensus inom dyslexipedagogik.Läromedelsanalysen utgår från ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket innebär att tolkning är en central del av arbetsprocessen. I arbetsprocessen tolkas till vilken grad läromedlens undervisningsmetodik överensstämmer med den konsensus som råder bland forskare inom området. Tolkningen visar att läromedlen var och ett för sig inte till fullo överensstämmer med denna konsensus. Tillsammans överensstämmer de dock i stor utsträckning med vad forskare lyfter fram som viktiga förutsättningar för en god dyslexipedagogik. Detta talar för att det är av stor vikt att använda flera olika läromedel i undervisningen.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009. Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare. I beskrivningen av francotiden observeras en successiv hegemonisk intervention genom vilken en negativ diskurs får hegemoni över en positiv. Läroböckernas benämning av Franco och francotiden genomgår en drastisk förändring vid kalla krigets slut 1990 då de börjar benämnas som diktator och diktatur. Även fascismen kopplas under senare tid samman med diktaturen men beskrivs under hela tidsperioden som våldsam och i negativa ordalag.

The purpose of this thesis is to examine how the Viking age is described in textbooks and teaching aids in the countries Sweden and Great Britain. The examination is done through a text analysis, specifically called textbook or teaching aid analysis, where the content of the teaching aid is examined.                      A literature survey with thoughts and statements regarding the Viking age of writers and experts, from both countries, are included.                       This examine is also to answer the question whether the teaching aids are typical or infrequent in relation to each other inside the explicit country, but also between the countries.   The result shows that the teaching aids in the main are typical in relation to each other. Some differences do exist and shows themselves in the choices of dispositions and layout, also in a few numbers of cases in the content.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar. Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar. Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar. Framförallt saknas det samtal om hbtq (homo, bi, trans och queer) i samtal om äktenskap, familjebild och sexuell läggning i de undersökta läroböckerna. Det framkommer också i undersökningen att det ofta saknas "berättarröster" i de sammanhang där hbtq-sexualitet diskuteras. På många ställen i läroböckerna tenderar också författarna att "inkludera" hbtq-sexualitet utifrån heteronormativa uppfattningar om sexualitet. Nyckelord: Sexualitet, queerteori, heteronormativitet, läromedelsanalys, religionskunskap.

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra. Vår teoretiskautgångspunkt om individens meningsskapande genom distansering till andra har genomsyratuppsatsen. Genom att systematiskt ställa frågor till texten och utgå från de centralaståndpunkterna inom respektive perspektiv har vi genomfört vår analys och som sedanmynnat ut i vårt resultat. Studiens resultat visade att i de samhällskunskapsläromedel viundersökt framträder företrädesvis ett konstruktivistiskt perspektiv i förklarandet av etnicitet.Vi har dock även funnit vissa tendenser på essentialistiska inslag i läromedlen. Viktigt attpoängtera är att framställningen i läromedlen inte alltid gått att placera inom ramen för någotav dessa två perspektiv. Vidare förklarar vi i uppsatsen vikten av att läromedel är nyanseradeläromedel eftersom innehållet i läromedlen styr vad eleverna lär sig och bär med sig.

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studera innehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien tar avstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmed en statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att använda idealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande, debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen är kunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/eller demokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtal framträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det några samtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedel innehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering. Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis att läromedlen konkretiserar läroplanens innehåll.

Detta examensarbetes syfte har varit att granska hur antisemitism och Förintelsen framställs över tid (1980-2010-tal) i läroböcker för grundskolans senare år. I Studien granskades också andra strategier i texterna för att motverka antisemitism. Granskningen gjordes genom en diskursanalys av judendomskapitlet i åtta religionskunskapsböcker, vilket innebar att vi satte böckerna i sin samtida kontext med fokus på antisemitiska strömningar.De resultat som framkom av våra analyser visade att läroböckerna generellt lade stor vikt vid antisemitism. Både begreppet antisemitism och Förintelsen behandlades på ett tydligt sätt i majoriteten av läroböckerna, ofta genom egna avsnitt och begreppsförklaringar. Det har varit tydligt att läroboksförfattarna intagit en motståndstagande position till antisemitism, vilket har framkommit ibland annat deras språkbruk om fenomenet.De andra textmässiga strategier för att motverka antisemitism som framkom av analysen, liknade varandra trots skilda årtionden. De strategier som återkommande användes var att belysa inomreligiös variation, att skapa närhet mellan eleven och religionen, att jämföra religioner, att framställa judendomen på ett neutralt sätt samt att motbevisa vanliga stereotyper och fördomar.Analysen visade också hur framställningen av dessa ämnen förändrats över tid, beroende på de rådande samhällsdiskurserna när böckerna skrevs. Även om diskurserna har varierat, visade analysen att liknande strategier använts över tid för att motverka antisemitism. Dock synliggjordes vissa skillnader beroende på varierade samhällsdiskurser. Det finns exempelvis ett tydligt kristet perspektiv i de tidigare böckerna medan de senare böckerna allt mer frångått detta och intagit ett judiskt perspektiv.I och med denna studie har vi funnit att det ständigt är av stor vikt att granska detta i läromedel eftersom antisemitism alltid har och fortfarande existerar i samhället. Granskningar som denna är förhoppningsvis ett bidrag till att utveckla och förbättra kommande läromedel i religionskunskap.