Reformeringen av skolan har inneburit att lärare och annan personal inom skolan har behövt anpassa sig till nya styrdokument. Studiens syfte har varit att studera hur begreppet religion konstruerats i styrdokumenten som har legat till grund för religionsundervisningen i gymnasieskolan efter gymnasiereformen 2011. Det som undersökts är hur skollag, läroplan, religionsämnets ämnesplan och andra dokument såsom regeringens proposition och riksdagens utskottsbetänkande i samband med 2011 års gymnasiereform, använder begreppet religion och vilka diskurser som då framträder. I studien har begreppet diskurs betydelsen ett givet sätt att tala om och förstå världen och begreppet har använts för att synliggöra mönster i beskrivningarna av religion. Metoden som har använts är en kritisk diskursanalys med fokus på att en kommunikativ händelse är tredimensionell: Text-nivå, diskursiv praktik och sammanhang. Dokumenten har analyserats var för sig (textnivå), i relation till varandra (diskursiv praktik) och i relation till dokumentens kontext (sammanhang). Resultatet har visat att sammanhanget har betydelse för hur religionsbegreppet konstrueras. Tre diskurser framträdde: En värderingsdiskurs, där religion (främst kristendomen) har varit förknippat med samhällets värderingar och värdegrund. En rättighetsdiskurs, där religion främst blivit en individuell rättighet. En sekulär religionsämnesdiskurs, där religion framförallt har blivit ett studieobjekt. I alla tre diskurserna framträder begreppet religion som en prototypisk term, det vill säga som ett samlingsbegrepp som inte kan användas för klassificering eller analys av vad som är eller inte är religion. Studien har lett till slutsatsen att religion inte är ett entydigt begrepp i styrdokumenten vilket medför att lärare behöver skapa egna definitioner av vad religionsbegreppet innebär, eller behöver använda andra verktyg för att hantera religion som en prototypisk term.

Syftet med undersökningen är att belysa synen på skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne i den aktuella läroplanen för gymnasieskolan, GY 11, och verksamma lärares motiv till att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. Syftet är även att belysa lärares syn på elevernas attityder till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen.  Uppsatsen har för avsikt att besvarande följande frågeställningar: 1) Hur motiveras läsning av skönlitteratur i GY 11?  2) Vad anser verksamma gymnasielärare i svenska att läsning av skönlitteratur har för roll i svenskundervisningen?  För att kunna besvara den senare frågan kommer jag att använda mig av följande underliggande frågeställningar:  a)  Vilka motiv till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen har de verksamma svensklärarna?  b)  Har litteraturläsningen ett egenvärde eller ses den som ett hjälpmedel inom andra kunskapsområden?  c)  Hur upplever lärarna att elevers attityder till läsning av skönlitteratur i undervisningen är?  Metoderna för undersökning är en textanalys av GY 11 och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Resultatet i studien visar att det finns fyra övergripande motiv till att läsa skönlitteratur i GY 11: språkutveckling, kunskap, personlig utveckling och nöje. De motiv som de intervjuade lärarna motiverade skönlitteratur i svenskundervisningen är: personlig utveckling, språkutveckling (både kunskap om språk och läsförmåga), kunskap, nöje och upplevelse samt att använda fantasi.   Således ses läsning av skönlitteratur som ett verktyg att utveckla språkförmågor, både kunskaper om språk såsom meningsuppbyggnad och ordförråd men även läsutveckling. Skönlitteratur ger även kunskap om bland annat verk och författare, litteraturhistoria och dess samhälleliga kontext, olika kulturer, kulturell mångfalt samt skönlitteraturs uppbyggnad. Läsning av skönlitteratur ses även gynna den personliga utvecklingen genom reflektion av det lästa, se skönlitteraturen som källa till självinsikt, få förståelse för andra och utveckla egna perspektiv och tankar utifrån det lästa. Men läsningen ska även ses som nöje och att eleverna genom undervisningen får använda fantasi.

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins

Här följer en kvalitativ tvärsnittsstudie genom metodtriangulering vilken undersöker och tar fasta på den maximalistiska demokratiteorin i läroplanen, fem läromedel och fyra intervjuer med samhällskunskapslärare. Detta sker analytiskt utifrån utgångspunkten i tre demokratiteoretiska idealtyper: Shumpeters elitdemokrati, Dahls polyarki samt Goodharts Democracy as Human Rights (DHR). Syftet är att finna vilken idealtyp som ligger närmast verkligheten i gymnasieskolan idag sedan 2011. Slutsatsen efter textanalys och intervjuer visar på en övervägande maximalistisk demokratiteori, en liberal polyarkisk demokrati som även bär inslag av deltagande i form av massdemokrati och rättighetsanspråk närliggande teorin om DHR.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning. Two out of three teachers did not consciously base their planning on these which could be due to a lack of time to discuss the curriculum amongst the teachers. Conditions that make implementation of these approaches more or less easy include the teacher’s view of formative assessment, the school-based support and the impact of high-stake tests such as national tests.