Arbetet med olika representationsformer och transformationer mellan dessa har en viktig roll i elevers lärande i matematik och eftersom en stor del av matematikundervisningen i skolan utgår från olika läromedel är det viktigt att som lärare vara medveten om vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder. Syftet med denna läromedelsanalys är därför att ta reda på vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder och hur de skiljer sig åt i representationen av olika representationsformer inom det matematiska området linjära funktioner. För att ta reda på detta gjordes en läromedelsanalys av olika läromedel i kursen Matematik 1c, där läromedlets uppgifter analyserades utifrån vilken eller vilka representationsformer som fanns med i uppgiftsbeskrivningen och svaren till dessa uppgifter. Datan analyserades sedan utifrån etablerade teorier och metoder från semiotiken. Analysen påvisade att alla tre läromedel gav möjlighet att lära genom arbetet med olika representationsformer och transformationer. Det som framförallt skiljer de olika läromedlen åt är antalet lärtillfällen som erbjuds. Det går inte att entydigt rangordna läromedlen från sämst till bäst, men som aktiv pedagog bör man vara medveten om de olika läromedlens styrkor och svagheter. Eftersom det inte enbart är läromedlet som avgör vilka lärtillfällen eleverna stöter på under sin skolgång, utan även hur den enskilda pedagogen planerar och genomför sin undervisning, går det inte heller att säga något om hur elevernas förståelse för linjära funktioner kommer att utvecklas vid användningen av ett specifikt läromedel. Läromedelsanalysen ger således pedagoger möjligheten att se styrkor och svagheter för respektive läromedel och kompensera för dessa.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan organiserar verksamheten utifrån barngruppens storlek och sammansättning för att skapa en verksamhet där barnen ges möjlighet till lärtillfällen. Vilka ställningstaganden tar pedagogerna när de organiserar verksamheten och vad är deras syfte med de val de gör? Denna studie bygger på metodtriangulering vilket i detta fall har inneburit observationer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. I den här studien är resultatet bearbetat med inspiration av hermeneutiken, vilket innebär att den insamlade datan endast har tolkats och försökt förstås. Studien har genomförts på två olika kommunala förskolor i en kommun i mellan Sverige. Resultatet visar att enligt pedagogerna så har gruppens sammansättning större betydelse än antalet barn i gruppen. Utifrån sammansättningen av barn så väljer pedagogerna att organisera verksamheten så att det på olika sätt skapas lärtillfällen för barnen. Pedagogerna väljer i första hand att organisera barngruppen utifrån ålder för att lättare kunna anpassa aktiviteterna så att barn ges möjlighet till utveckling och lärande i en inspirerande lärmiljö. Något som framkom i resultatet var att barns vistelsetid på förskolan var en bidragande orsak till vilka ställningstaganden pedagogerna tog vid indelning av barngruppen. Vi hoppas med denna studie kunna inspirera verksamma pedagoger till att förstå vikten av att dela barnen i mindre grupper under dagen, för att på så sätt ge varje barn tid och möjlighet till utveckling och lärande. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar om i vilken utsträckning de arbetar inkluderande och språkutvecklande i sin undervisning. Studien utgår från de tre dimensionerna- fysisk lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner i definitionen av språkutvecklande undervisning och ett sociokulturellt och relationellt perspektiv på lärande. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats i form av en enkätstudie med öppna och slutna frågor. Resultatet av studien visar att många lärare upplever utmaningar i den fysiska lärmiljön där exempelvis avgränsade utrymmen för särskilda språkliga aktiviteter i stor grad saknas. Resultaten indikerar också att uppskattningarna av hur ofta interaktiv läsning erbjuds är lägre än vad observationsstudier från lågstadiet visar. Dessutom finns det signifikanta skillnader som visar att språklärare i större utsträckning erbjuder interaktiv läsning än lärare i andra skolämnen. Samma signifikanta skillnader finns gällande interaktioner med tydligt språkligt fokus som exempelvis att vara språklig förebild och att använda språkliga kontraster och metaforer. Utifrån resultaten identifieras ett antal specialpedagogiska implikationer. Dessa är att leda ett förändringsarbete i den fysiska lärmiljön, att implementera interaktiv läsning och att leda arbete med observationer och diskussioner i syfte att utveckla undervisning med särskilt fokus på elever i eller i risk för språklig sårbarhet.

På Konstfack går många studenter som besitter olika kunskaper och erfarenheter inom olika hantverk, som kan bidra till möjliga kunskapsutbyten med andra, något som skulle kunna gynna både den egna skolgången och Konstfack som institution. Genom en etnografisk studie undersöker jag hur semi-informella lärtillfällen i form av workshops kan skapa kunskap och samarbetsrelationer mellan studenterna och institutionerna på Konstfack. Studien bearbetar och ger svar på frågorna; Vilka upplevelser uttrycker deltagarna kring att delta i kamratläran under semi-informella lärtillfällen mellan institutionerna på Konstfack och Vad uppfattar deltagarna att kamratlärande erbjuder som inte lärar-studentundervisning erbjuder? Empirin består av filminspelningar och ljudupptagningar från workshoptillfällen och gruppintervjuer, där 14 studenter medverkat vid de olika tillfällena, där empirin bearbetas med ett fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen visar hur nya idéer kan utvecklas genom att förflytta sig från en traditionell undervisningssituation till att applicera kamratläran som ett alternativ till det traditionella lärandet. Resultatet visar att kamratläran bidrar till att studenter utvecklar sina egna kunskaper, samt bidrar till att andra perspektiv och potentiella framtida kollaborationer både inom och utanför skolan. Studien påvisar att kamratläran inte ersätter det traditionella lärandet, utan att det är ett komplement för att möjliggöra och erbjuda en kompletterande kunskapsinhämtning under studietiden. Studien visar att workshops mellan studenter kan bredda utbildningen och inkludera de som har det svårt att ta till sig ett traditionellt lärande.   Resultatet av gestaltningen är ett exempel på hur undersökningen kan appliceras och fungera för konstnärliga samarbeten med olika praktiker inom konsthantverk som flätar materialen samman till en helhet. Skulpturerna är anpassningsbara med ihåligheter och möjligheter till förändring. Ett ständigt kollaborerande som kan växa över tid mellan olika händer. Ett cirkulärt lärande. Ett gränsöverskridande verk.

The purpose of this study was to identify the language-supporting methods and tools employed by primary and middle school teachers to facilitate the language and knowledge development of their students. The research utilized a qualitative design, with semi-structured interviews conducted within four focus groups composed of two participants each. Selective coding was employed for data analysis, employing preselected categories. The findings indicated that a majority of the teachers sought assistance from special needs or special education teachers and requested support from native language instructors. Not all teachers exhibited confidence or familiarity with translanguaging as a method for reinforcing language skills.    Furthermore, none of the teachers demonstrated awareness regarding the potential benefits of inference training in enhancing reading comprehension among students diagnosed with autism spectrum disorder (ASD). Teachers who had received training in language development, had experience in teaching Swedish as a second language, or had personal experience with acquiring Swedish as a second language reported a greater inclination towards adopting a multimodal teaching strategy. Notably, teachers specifically working with ASD students reported limited utilization of visual aids and demonstrated a reduced tendency to minimize classroom distractions compared to their counterparts.