<p><p>Det finns olika uppfattningar om att använda läsebok i läsundervisningen. Kritik har framförts mot läseboken men det finns också de som går emot kritiken. Något som hävdas är att de texter eleverna läser, behöver vara meningsfulla för dem. Syftet med den här studien var att undersöka hur elever i år 1 upplever sin läsebok med avseende på hur de upplever att det känns när de läser i den, hur de upplever ämnesinnehållet och hur de upplever svårighetsgraden. För att få svar på detta, genomfördes intervjuer med drygt 50 elever i år 1 fördelade mellan tre olika läromedel och fyra olika skolor. Resultatet tyder på att majoriteten har en mer eller mindre positiv upplevelse av sin läsebok. De flesta upplever att det känns positivt när de läser i sin läsebok eller att det känns både positivt och negativt. Lite mindre än hälften av eleverna verkar uppleva att läsebokstexten är lagom svår. Elevernas upplevelse av sin läsebok talar både till läsebokens fördel och till dess nackdel. För att få en bättre uppfattning om läsebokens för- och nackdelar utifrån hur eleverna upplever den, behövs fler och mer omfattande studier.</p></p>

Det finns olika uppfattningar om att använda läsebok i läsundervisningen. Kritik har framförts mot läseboken men det finns också de som går emot kritiken. Något som hävdas är att de texter eleverna läser, behöver vara meningsfulla för dem. Syftet med den här studien var att undersöka hur elever i år 1 upplever sin läsebok med avseende på hur de upplever att det känns när de läser i den, hur de upplever ämnesinnehållet och hur de upplever svårighetsgraden. För att få svar på detta, genomfördes intervjuer med drygt 50 elever i år 1 fördelade mellan tre olika läromedel och fyra olika skolor. Resultatet tyder på att majoriteten har en mer eller mindre positiv upplevelse av sin läsebok. De flesta upplever att det känns positivt när de läser i sin läsebok eller att det känns både positivt och negativt. Lite mindre än hälften av eleverna verkar uppleva att läsebokstexten är lagom svår. Elevernas upplevelse av sin läsebok talar både till läsebokens fördel och till dess nackdel. För att få en bättre uppfattning om läsebokens för- och nackdelar utifrån hur eleverna upplever den, behövs fler och mer omfattande studier.

In​ ​the​ ​late​ ​19th​ ​century,​ ​Sweden​ ​went​ ​through​ ​many​ ​social​ ​and​ ​political​ ​changes​ ​which resulted​ ​in​ ​the​ ​establishment​ ​of​ ​an​ ​educational​ ​system​ ​for​ ​the​ ​broader​ ​masses.​ ​The educational​ ​system​ ​was​ ​designed​ ​to​ ​put​ ​Christianity​ ​at​ ​centre,​ ​or​ ​more​ ​specifically​ ​the Lutheran​ ​faith,​ ​which​ ​was​ ​the​ ​state​ ​religion​ ​of​ ​19th​ ​century​ ​Sweden.​ ​This​ ​paper​ ​focuses​ ​on the​ ​other​ ​religions​ ​that​ ​made​ ​its​ ​way​ ​into​ ​the​ ​school​ ​books​ ​during​ ​that​ ​time,​ ​that​ ​were​ ​not typically​ ​a​ ​part​ ​of​ ​the​ ​religious​ ​education.​ ​Was​ ​any​ ​other​ ​religions​ ​mentioned​ ​at​ ​all,​ ​and​ ​if they​ ​were,​ ​then​ ​how​ ​and​ ​if​ ​possible​ ​why? During​ ​this​ ​study​ ​it​ ​was​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​best​ ​place​ ​in​ ​the​ ​books​ ​to​ ​find​ ​informations​ ​about other​ ​religions​ ​was​ ​in​ ​the​ ​history​ ​sections,​ ​and​ ​it​ ​was​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​ways​ ​they​ ​were mentioned​ ​was​ ​very​ ​different​ ​from​ ​how​ ​they​ ​mentioned​ ​Lutheran​ ​Christianity.​ ​The “heathen”​ ​religion,​ ​as​ ​it​ ​was​ ​called,​ ​was​ ​portrayed​ ​in​ ​a​ ​national​ ​romantic​ ​light,​ ​but​ ​the Catholic​ ​faith​ ​was​ ​seen​ ​as​ ​an​ ​outdated​ ​version​ ​of​ ​Christianity.​ ​The​ ​way​ ​that​ ​it​ ​was​ ​explained in​ ​the​ ​books​ ​makes​ ​it​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​ruling​ ​class​ ​wanted​ ​the​ ​ruled​ ​class​ ​to​ ​know​ ​that Lutheranism​ ​was​ ​the​ ​true​ ​and​ ​real​ ​Christian​ ​faith.

I denna studie har fyra läseböcker och arbetsböcker för årskurs 3 analyserats för att undersöka hur fördelningen mellan Skolverkets fyra läsprocesser ser ut i de frågor som ställs i relation till texten samt vilka frågetyper som förekommer. Processerna ställer krav på läsaren att 1. Hitta efterfrågad information 2. Dra enkla slutsatser 3. Sammanföra och tolka idéer samt reflektera och 4. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Även en kategori som placerar in de frågor som inte relaterar till texten alls har använts i undersökningen. Frågorna i arbetsböckerna ställer krav på att läsaren ska kunna hantera att utföra dessa processer och de har identifierats med analysfrågor framtagna ur deras beskrivning. Som teoretisk utgångspunkt har den didaktiska receptionsteorin använts då förekomsten av frågor som ställer krav på läsaren att utföra Skolverkets processer avgör hur mötet mellan läsaren och texten blir. Resultaten visade att process 1, det vill säga de uppgifter som fokuserar på att extrahera explicit information ur läsebokstexterna, var allra vanligast i samtliga arbetsböcker. Den minst förekommande processen var process 4, där frågorna fokuserade på hur författaren tänkt samt i vilken ordningsföljd sekvenser ur handlingen skulle placeras. Process 2 och de frågor som identifierats som fristående från texten hade störst variation mellan böckerna. De frågor och uppgifter som kategoriserats som process 3-frågor var näst vanligast efter process 1 och fokuserade främst på att läsaren skulle relatera innehållet i texten till sin egen erfarenhet. Olika komponenter av processerna fanns representerade i materialet och även här kunde en obalans i vilka delar som fokuseras i materialet märkas. Däremot var utformningen av frågorna, det vill säga huruvida det var flervalsfrågor, öppna frågor eller annat, av stor varians i alla bokparen. Resultaten kan ses i ljuset av tidigare forskning som menar att liknande obalans mellan olika frågetypers representation i arbetsböcker som här uppvisats bör undvikas. Detta då alla de fyra processernas vikt för läsförståelsen kan styrkas genom gedigen forskning på området.

Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör. Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.

<p>Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör.</p><p>Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.</p>

The aim of this essay was to look at and compare the imagery in three editions of the Läsebok för folkskolans second department from the years 1868, 1899 and 1922 with a special focus on images of animals, nature scenery and the man / woman in the landscape image to see if and in that case how the images communicate a special kind of citizen image / patriot image in collaboration with the texts. It also aims to investigate whether there was any educational reason for using images in the Läsebok för folkskolan. In order to answer the essays aim a theoretical point of departure has been Benedict Anderson's theory about imagined community, but also Eric Kaufmann &amp; Oliver Zimmer's theory of nationalization of nature versus naturalization of the nation. The method used is an image analysis attempting to understand what the image expresses by looking at the different meaning levels of the image along with the text to which the images belongs. The results show that you can see a shift in the images themes, from tradition 1868 to a romanticization of the same themes 1899 until it in 1922 became more important for the authors and the image setters to give the students a picture of a modern Sweden. Furthermore the results show that you can categorize the images in different kinds of Swedishness. This has been illustrated as a circle with a center, outer edge and periphery which contains different kinds of Swedishness. Together these images gives a picture of an imagined community of what Swedishness means. It has also been possible to see a clear nationalization of nature in the images of animals and nature scenery that occur in the second department. Finally it is hard to say how big the role the image had as an educational tool but it is still possible to say that the pictures must have had a certain influence on how the image of Sweden was produced to the students.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i ett urval läseböcker anpassade för årskurs 1, med utgångspunkt i genusteori. Studien syftar även till att undersöka om och isåfall vilka maktförhållanden som finns mellan kvinnliga och manliga karaktärer i dessa läseböcker. Studien syftarde till att analysera hur skönlitterära läseböcker som är kopplade till läromedel för årskurs 1 framställer manliga och kvinnliga karaktärer utifrån egenskaper kopplade till genus samt vilka maktförhållanden utifrån genus som förekommer mellan manliga och kvinnliga karaktärer. Utifrån studiens syfte formulerades två frågeställningar Vilka egenskaper kopplade till genus tilldelas flickor/kvinnor och pojkar/män i läseböcker? Vilka maktförhållanden, utifrån genus, finns mellan pojkar/män och flickor/kvinnor i läseböcker? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativntitativ textanalys på följande fem läseböcker: Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1 nivå röd, Robin åk 1 Läsebok röd Hjälp, en robot!, Ord &amp; Äventyr Läsebok åk 1C, Mysterier på Äppelstigen, ABC-klubben åk 1 Den magiska kulan Läsebok B och Briljant svenska Textbok 1. Studiens teori grundas i begreppen genus, kön och maktförhållanden. Som analysverktyg används ett schema för manliga och kvinnliga egenskaper.   Resultaten visarde att flickor och pojkar tillskrivs både manliga och kvinnliga egenskaper, men även egenskaper som inte är kodasde som manliga eller kvinnliga. Detsamma gällerde männen i läseböckerna. Kvinnorna framställsdes däremot med framförallt kvinnliga egenskaper, med undantag för en kvinna. Resultaten om maktförhållanden visarde på mestadels jämställda relationer och interaktioner mellan både flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Även här fianns dock undantag.

I dagens Läroplan för grundskolan, Lgr 22 (Skolverket 2022) ges begreppet jämställdhet stort utrymme och det framgår att jämställdhet ska genomsyra utbildningen. Det framgår även att undervisningen i svenskämnet lägger stor vikt vid läsning och bearbetning av text, vilket ställer krav på att materialet som används ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Denna lägesbild ligger till grund för kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka aspekter som lyfts fram och analyseras i forskning om jämställdhet i textböcker för förstaspråksundervisning i årskurs 1-6. Följande frågeställningar undersöks: ➢ Vad kännetecknar forskning om jämställdhet i textböcker som används i förstaspråksundervisning för elever i årskurs 1-6? ➢ Hur framställs begreppet jämställdhet och vilka teman aktualiseras i forskningen? Denna kunskapsöversikt är en systematisk litteraturstudie. Utifrån specifika sökordskombinationer och urvalskriterier kunde flera artiklar anträffas i databaserna ERICProQuest och Primo. I ett första urval inkluderades 13 artiklar, av dessa exkluderades sedan fem artiklar då de inte matchade urvalskriterierna. Efter det andra urvalet återstod därmed åtta artiklar som uppfyllde urvalskriterierna och som senare inkluderades i kunskapsöversiktens kartläggning och fördjupade analys. Kunskapsöversiktens kartläggning visar att forskningsfältet kännetecknas av nyligen publicerad forskning som syftar till att undersöka jämställdhet i textböcker främst genom kvalitativa metoder. Resultatet i majoriteten av forskningen visar att textböcker som används i skolans förstaspråksundervisning inte är jämställda då män är överrepresenterade gentemot kvinnor samt att båda könen framställs stereotypt. Den undersökta forskningen är relevant för yrkesprofessionen då den bidrar med kunskap kring hur jämställdhet kan definieras och analyseras i textböcker för förstaspråksundervisning. Förslag på vidare forskning är fler nordiska studier samt forskning om hur elever och yrkesverksamma lärare upplever jämställdhet i textböcker.

”Repetition är kunskapens moder – en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1”, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven självsom ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder. Materialen kan vid första anblick liknas med varandra, trots att delar har ålderskillnad på cirka 25 år, de använder läsebok, skriver från större till mindre bokstäver och båda arbetslag betonar finmotorikens betydelse. Vid närmare jämförelse använder de olika verktyg och tillvägagångssätt för att en elev ska lära sig att läsa och skriva, det skiljer sig bland annat i hur bokstäver lärs in. Slutsatsen för studien är att så länge som lärare använder sig av varierat och inspirerat material finns det goda utsikter för en elev att lära sig att läsa och skriva, alltså ålder på materialet har ingen direkt betydelse.