Enligt PISA-undersökningen och PIRLS-undersökningen, läser svenska elever allt sämre, trots att läsning har en stor plats i kursplanen i svenska. Hur ska vi då få elever att vilja läsa mer? Att motivera eleverna är en nyckel till lärande. Det är därför viktigt att veta vad det är som påverkar elevers motivation och intresse och hur lärare kan arbeta i skolan för att stärka dessa. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad som framkommer i forskning om grundskoleelevers läsning i skolan och på fritiden samt grundskolelärares undervisning i läsning, med olika texter. I denna litteraturstudie framkommer det att eleven själv, föräldrarna och läraren kan påverka elevers intresse och motivation för läsning. Resultatet visar även exempel på intresseväckande och motiverande metoder. Slutsatsen är att läraren behöver vara insatt i barn- och ungdomslitteratur, att läsning av barn- och ungdomslitteraturen bör ha en stor plats i undervisningen och den bör bearbetas och diskuteras tillsammans i klassen. Detta för att kunna väcka intresse och motivation för läsning. Vidare forskning om hur föräldrars läsvanor påverkar elevers läsning efterfrågas för att lärare ska kunna arbeta kompensatoriskt.

The purpose of the study is to investigate how teachers value fiction and how they use it in their everyday teaching. My investigation will be based on a questionnaire presented to teachers in Karlstad and it will focus on their usage of fiction in their everyday teaching. Based on the answers from the questionnaire I have chosen four teachers, two teachers with a similar method of teaching fiction and two using multiple styles when teaching fiction. In addition to these four I have chosen two teachers that will constitute a more traditional way of teaching fiction. These six semi-structured interviews will give me an insight in how fiction is taught in different schools in Karlstad. The result shows that most schools in Karlstad teach in a similar way when it comes to teaching fiction. Most students have their own book and they spend approximately 2-4 hours every week reading them. Reading aloud is the most frequently used teaching method but there are other methods such as drama and discussions. The interviews gave me a deeper understanding of how and why they used their respective methods but also how they would like to improve and develop their teaching when it comes to fiction. My personal reflection is that all teachers believe that reading fiction is an important part of their everyday teaching even though their methods for doing so vary from teacher to teacher. Keywords: Fiction, reading, teaching methods.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med litteratur i barngrupp. En del av syftet var också att undersöka huruvida förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer när de bearbetar litteratur med barn. Kvalitativa intervjuer har genomförts på 5 olika förskolor med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilken ingång och förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna till läsning med barn? Vilka metoder använder de intervjuade förskollärarna sig av när de läser med barn och hur bearbetar de läsupplevelserna med barnen? Samt: Vilka estetiska uttryckssätt för tolkning bearbetning av litteraturförekommer och hur motiveras detta? Studiens innehåll har analyserats med sociokulturellteori i åtanke. Resultatet visar att samtliga förskollärare arbetar med litteratur dagligen iverksamheten. Det framkommer också att det finns olika förhållningssätt till läsning och litteratur bland de intervjuade förskollärarna, framför allt huruvida de ser på läsningens grundläggande funktion som en aktiv eller lugn aktivitet för barnen. Vanligast är att arbetetmed litteratur som aktivitet förläggs efter lunchen på förskolan, och aktiviteten kallas då förläsvila. Det visar sig även att drama är den dominerande estetiska uttrycksformen som används vid bearbetning av litteratur i förskolan.

Inledning: Resultatet i den internationella PISA-undersökningen 2012 visade att svenska elevers läsförståelsekompetens hade sjunkit. Reichenberg (2011) har påtalat att det i Sverige finns få lässtudier som har fokuserat på mellanåren och högstadiet och då främst varit inriktade på skönlitterära texter. Fenomenografiska studier där elevers uppfattningar av läsförståelse står i fokus bör bilda relevant underlag i diskussioner av framtida mål i skolan när det gäller att öka läsförståelsen. Avsikten med denna studie är att om möjligt bidra till ökad kunskap om högstadieelevers uppfattningar av läsförståelse. Syfte: Då syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar av läsförståelse valdes en fenomenografisk ansats. Inom fenomenografin eftersöks uppfattningar av fenomen i världen. Det empiriska materialet utgörs av sex fokussamtal med sammanlagt 17 elever på tre skolor. Skolorna ligger i tre olika kommuner och urvalet av respondenter är strategiskt. Lärarna i svenska på respektive skola valde ut elever som de ansåg skulle kunna bidra till en variation av uppfattningar. Fokussamtalen har sedan transkriberats ordagrant och analyserats utifrån referentiella och strukturella aspekter. Ett antal kvalitativa beskrivningskategorier har arbetas fram genom att söka efter likheter och skillnader i respondenternas uttalanden. Resultat: Studiens resultat uppvisar tre beskrivningskategorier. Kategorin Läsförståelse är att mottaga en text och genomföra en uppgift innebär att eleverna fokuserar på att genomföra en skoluppgift oavsett om det innebär att läsa, se på en filmatisering av texten eller att lyssna på en uppläsning av den. Förståelsedelen i läsprocessen står inte i fokus inom denna kategori. Inom den andra kategorin Läsförståelse är att läsa och förstå en specifik texts innehåll och till detta knutna ämnesbegrepp är läsförståelsen knuten till en enskild text. Inom den tredje kategorin Läsförståelse är att interagera med en text samt att utvinna och kunna använda ny kunskap i andra sammanhang återfinns uppfattningar som synliggör att läsförståelse inte är bunden till ett lästillfälle utan kan användas i olika sammanhang.

<p>En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen.</p>

<p><p>Det finns olika uppfattningar om att använda läsebok i läsundervisningen. Kritik har framförts mot läseboken men det finns också de som går emot kritiken. Något som hävdas är att de texter eleverna läser, behöver vara meningsfulla för dem. Syftet med den här studien var att undersöka hur elever i år 1 upplever sin läsebok med avseende på hur de upplever att det känns när de läser i den, hur de upplever ämnesinnehållet och hur de upplever svårighetsgraden. För att få svar på detta, genomfördes intervjuer med drygt 50 elever i år 1 fördelade mellan tre olika läromedel och fyra olika skolor. Resultatet tyder på att majoriteten har en mer eller mindre positiv upplevelse av sin läsebok. De flesta upplever att det känns positivt när de läser i sin läsebok eller att det känns både positivt och negativt. Lite mindre än hälften av eleverna verkar uppleva att läsebokstexten är lagom svår. Elevernas upplevelse av sin läsebok talar både till läsebokens fördel och till dess nackdel. För att få en bättre uppfattning om läsebokens för- och nackdelar utifrån hur eleverna upplever den, behövs fler och mer omfattande studier.</p></p>

<p>Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolåren så har vi funderingar kring läsinlärningsmetoder. Hur ska vi lära dessa barn att läsa? Vilken metod används nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lärarna på det viset de vill? Vi har även intresserat oss för hur lärarna försöker utveckla elevernas läsintresse och om de tycker att utbildningen de gått gav dem tillräckliga kunskaper.</p><p>Vi har valt att intervjua 10 lärare och specialpedagoger som arbetar med barn i år ett eller två. Lärarna valdes strategiskt efter det föregående kriteriet. Vår undersökningsgrupp är relativt liten men det resultatet vi fått visar på ett traditionellt tänkande hos den verksamma lärarkåren. Böckerna om Ola, Elsa och Leo är fortfarande de som används mest och de böckerna känner vi igen från våra första skolår. Dessa böcker grundar sig i ljudningsmetoden som är den mest populära hos de lärare vi intervjuat. Lärarna ger bara praktiska skäl till varför de valt att arbeta med en viss metod.</p><p>Svaren handlar mest om trygghet i metoden men till exempel också att materialet redan fanns på skolan. På intervjufrågan om hur läraren utvecklar barnens läsintresse fick vi väldigt många intressanta förslag.</p>

<p>Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna med olika läsformer, arbetar med elevers läsning i klassrummet. Vi har även som avsikt att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna uttrycker om läsningens olika former i låg- och mellanstadiet. Vår undersökning innefattar kvalitativa intervjuer med pedagoger, utifrån halvstrukturerade frågor kring läsning. Vi har fått en inblick i hur sex pedagoger arbetar kring läsning. Det som framkommit är att pedagogerna främst har två synsätt på läsning, dels ett instrumentellt synsätt, dels ett lustfyllt. Pedagogerna arbetar till stor del medvetet för att främja läslusten, de värderar däremot den instrumentella läsningen något högre än läslust. Detta kan kännas som oförenligt med den tanken som de flesta av pedagogernas svar speglat: För att kunna nå instrumentell kunskap krävs det att eleverna är kapabla att känna läslust. De yngre eleverna i lågstadiet har inte sällan mer högläsning och lägre krav på sig att uppnå den instrumentella kunskapen än de äldre eleverna. Pedagogerna ser, med bara några få undantag, litteraturen som ett komplement till läromedel, snarare än tvärt om. Eleverna delas ofta in efter nivå inom klasserna eller grupperna och diskussionen kring starka och svaga elever styr hur mycket man relaterar läsningen till instrumentell läsning eller till lustfylld läsning. Valet av litteratur bestäms mycket utifrån pedagogens motiv och den egna motivationen till läsning. Variationen i bruket av böcker och annat material är ganska lika mellan de olika pedagogerna i vår undersökning. Man har högläsning i viss utsträckning i klasserna och talböcker bara till det fåtal elever som man anser ha behov av det. Pedagogerna delar även in läsning av skönlitteratur och annan litteratur, i dels träning av språket och dels i läslust. Ofta har en form av läsning ett annat, högre mål, som till exempel talbok för att komma igång med läsningen, eller för att motivera eller stimulera elevernas läslust.</p>

<p>In this essay I want to illuminate how teachers describe their work to increase motivation for reading in first grade. The teachers views on the concept of motivation and its complexes. Relevant research shows that there is a clear link between pupils learning and their motivation.</p><p>The purpose of this essay is to contribute with knowledge about how teachers describe their work to increase pupils’ motivation for reading in first grade.</p><p>The survey was conducted during the latter part of autumn -09 and the method that was used was qualitative interviews. Three teachers with long experience of first grade were each interviewed.</p><p>The results showed that all the teachers found it difficult to concretely explain their views on the concept of motivation. According to the three informants this is rarely discussed in school. They shared a perception that motivation was found inside each pupil and that it could be satisfied in different ways. The teachers also described how they worked to increase pupils' motivation for reading. A few points they described and felt were important to pupils' motivation for reading was; the reading aloud importance, good reading - role models, the reading–book instruments and a books content.</p><p><strong><p>Keywords:</p><em>motivation, reading, reading – book. </em></strong></p>