Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar. Undersökningens resultat visar att eleverna väljer texter efter eget intresse både hemma och i skolan under den individuella obligatoriska tysta läsningen. Lärarna i undersökningen låter aldrig eleverna bearbeta texterna de läst gemensamt eller läsa högt för klassen. Samtliga elever associerar ordet läsning till böcker men det visar sig att eleverna har en viss insikt att läsning även sker i andra forum som exempel textremsan på TV eller på mjölkpaket. Lärarna fokuserar på att eleverna ska läsa mycket och lägger inget fokus på innehållet. Vår slutsats är att när eleverna aldrig får bearbeta, samtala eller läsa texter har de inte en chans att nå uppnåendemålen i svenska för år 5. Hemmet påverkar elevernas läsning men lä-rarna i vår undersökning lägger ett alltför stort ansvar på föräldrarna och läsningen hemma. Eleverna ställer sig positiva till läsning men det är få av eleverna som läser spontant av egen fri vilja.

Under de senaste decennierna verkar det ha skett en förskjutning mot mer mätbara aspekter i skolans styrdokument. Detta är något som har väckt tankar kring vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen, då skönlitteraturen och de tolkningar och reflektioner som hör till läsningen är svåra att mäta och bedöma. I dagsläget inväntas en ny revidering av läroplanen, och därför är det av didaktisk relevans att belysa vilka förändringar som skett gällande litteraturens ställning i kursplanen för svenska. Syftet med denna studie är att belysa om några förändringar har skett i synen på skönlitteratur i svenskämnets kursplan med tillhörande kommentarmaterial från Lgr11 till Lgr22. De forskningsfrågor som studien ämnar ge svar på är: Hur legitimeras skönlitteratur i kursplanerna och kommentarmaterialen? Vilka likheter och skillnader går att utläsa gällande hur skönlitteratur legitimeras? Vilka sätt att läsa framträder genom legitimeringarna i dokumentens formuleringar?   Studien har en kvalitativ metodansats i form av komparativ textanalys för att kunna belysa innehållsliga likheter och skillnader i materialet. Analysen utgår från ett litteraturdidaktiskt, transaktionsteoretiskt perspektiv där de centrala begreppen efferent läsning och estetisk läsning aktiverats som analysverktyg. Efferent läsning karakteriseras av att uppmärksamheten fästs vid vad läsaren kan föra med sig från läsningen vad gäller fakta och information. Vid estetisk läsning fokuseras i stället läsupplevelsen, den personliga tolkningen och meningsskapande. Dessa begrepp används för att synliggöra vilka förutsättningar som ges i kursplanerna och kommentarmaterialen till olika sätt att läsa. Resultaten visar att litteraturen legitimeras på mycket liknande sätt i de två kursplanerna med tillhörande kommentarmaterial, trots den starka kritik som förts fram mot hur skönlitteraturens roll i svenskämnet förminskades och instrumentaliserades i Lgr11. Sex olika legitimeringar gör sig gällande i de analyserade dokumenten, i vilka det framgår att litteraturen läses för att den kan bidra till: språkutveckling, identitetsutveckling, förståelse för omvärlden, kunskap om litteratur, läsupplevelser och att väcka läslust. Några skillnader i hur litteraturen legitimeras i skolan framträder således inte mellan dokumenten, men det finns skillnader legitimeringarna emellan och i vilken omfattning de ges stöd i dokumenten. Utifrån analysen tolkas det att formuleringarna skapar förutsättningar för både efferent och estetisk läsning, men i större mån för efferent läsning där praktiska göromål i läsningen fokuseras. Resultaten från denna studie bekräftar till stor del de resultat som tidigare forskning redogör för.

This study examines two Swedish projects, Läslyftet (the Reading Lift) and läslovet (the Reading Break), and a selection of texts in them by using the qualitative content analysis. The purpose of the study is to investigate what the content is in four modules that emphasize reading. The following questions serve as a starting point to give answers to the purpose of the study: 1) To which extent do the articles mention aspects that research has shown promote reading? 2) To which extent do these mentioned aspects reflect efferent and aesthetic reading? 3) To what extent is “läslust” (“reading for enjoyment”) and other closely related terms used? The analysis showed that overall, the articles mirror elements that research has shown promote reading, but two of the modules gave it less focus. Also, the modules mostly contained a mix of the efferent and aesthetic reading. “Läslust” (“reading for enjoyment”) occurred in a few of the texts, but the terms “reading engagement”, “reading interest” and motivation were more commonly used.

1985 gjorde Dahlgren och Olsson en studie om barns perspektiv på läsning. Studiens frågor och resultat gav oss inspiration till att göra vår undersökning på liknande tema. Sedan Dahlgren och Olssons (1985) studie gjordes har utvecklingen inom kommunikationsområdet varit stor. Syftet med vår studie är att få en bild av hur nutidens barn ser på läsning och skrivning samt att ge pedagoger och andra vuxna nya reflektioner kring skriftspråket sedda ur barns perspektiv. Frågeställningarna som behandlas under arbetet är: Vilka uppfattningar har barn om hur de lär sig skriftspråket? Vilka uppfattningar har barn om nyttan med att lära sig läsa och skriva? 20 barn har blivit intervjuade i avsikt att få fram barns perspektiv på läsning och skrivning. Studien stärks av bakgrund och tidigare forskning. Våra frågor är till stor del baserade på Dahlgren och Olssons (1985) undersökning men i en förkortad och något förändrad version. I metoddelen beskrivs närmare hur studien är genomförd. Resultatet av vår studie visar bland annat att vuxna personer har stor betydelse när det gäller barns skriftspråksutveckling och att barn ser läsning och skrivning som något de lär sig i skolan. Många barn ansåg även att det var viktigt att kunna läsa och skriva, de associerade läs- och skrivförmåga med självständighet. Vid genomgången av resultatet fann vi att ingen av barnen nämnde något om teknik som till exempel datorer. I diskussionen diskuteras bakgrund och resultat. Studien avslutas med slutsatser som dragits samt förslag till fortsatt forskning.

Det här examensarbetet inriktar sig på elevers läsförmåga i Sverige. Att elevernas resultat i Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] sjunkit ligger till grund för att denna litteraturstudie genomförs. I arbetet undersöks faktorer som kan påverka läsförmågan samt hur de korrelerar med varandra. De faktorer som valts är läsmängd, motivation och elevernas omgivning, men arbetet behandlar även lässtrategier och lärarens val av undervisningsinnehåll. Litteraturstudiens syfte är att undersöka läsmängdens, motivation-ens och undervisningens samband till elevers läsförmåga. Frågeställningarna är: Vilka samband finns mellan läsförmågan, läsmängden och motivationen? samt Hur framställs läsning i kursplanerna för svenskämnet från åren 1996, 2000 och 2011 och hur kan detta kopplas till läsundervisningen? Litteraturstudien innehåller tidigare forskning om läsförmåga, men även perspektiv från annan sorts litteratur finns med. En del av den litteratur som presenteras är kursplanerna i ämnet svenska från åren 1996, 2000 och 2011. Kursplanerna analyserades för att ge en uppfattning av hur läsning framställdes under de år PIRLS 2001, 2006 och 2011 genomfördes. I resultatdelen behandlas hur de valda faktorerna läsmängd, motivation och undervisnings-innehåll påverkar läsförmågan. Forskningsresultaten visar att de korrelerar med läsförmågan, men även att faktorerna lässtrategier, elevernas omgivning och sociala interaktioner är viktiga för elevernas utveckling av en god läsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till läsning och deras självtillit till läsning. I vår studie har vi även undersökt detta utifrån ett könsperspektiv och undersökt om det finns någon skillnad mellan de olika könen i fråga om attityd till läsning i samband med deras självtillit. Med läsning avses i denna studie skönlitterär läsning. Då böcker benämns handlar det i första hand om skönlitterära böcker. För att besvara frågeställningarna har vi valt intervju som metod, vi har intervjuat  tio stycken 10-åringar, där hälften är flickor och hälften är pojkar. Tanken med att intervjua elever istället för till exempelvis genomföra enkäter är att kunna föra ett djupare resonemang med de intervjuade vilket så fallet inte hade varit fallet med enkäter. Därefter har vi analyserat intervjusvaren utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade en övervägande positiv attityd till läsning hos eleverna, samt att pojkar har en mer positiv attityd till läsning än vad flickor har. Dessutom finns det en könsskillnad i resonemang kring attityd och självtillit där pojkarna ser svårare texter mer som en utmaning medan flickorna upplever att de blir ineffektiva och att det då blir tråkigt.

This thesis is about choosing literary works (fiction) to read in upper secondary school and the factors influencing these choices. I have performed qualitative interviews in order to explore this from three different perspectives, namely the teachers, the students and the school librarians at two different schools. The reason behind why I chose to write this thesis is the decline in reading comprehension among Swedish students in recent years (PISA 2012). I wanted to further examine whether the books that the students have to read have any effect on their motivation to read. This study shows that when the students get to choose books themselves they maintain an intrinsic motivation and that when the teachers choose they are more prone to be driven by extrinsic motivation. However, the teachers participating in this study tend to use group sets of books which share the same theme for the students to choose from instead of letting them read their independent choices. I hope that the conclusions from this thesis can shed some light on how teachers should relate to the book choice and the importance of it.

Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.

Forskning visar att elever med lässvårigheter hindras inom matematiken då matematikundervisning ofta är läsorienterad. Därför syftar studien till att undersöka hur eleverna löser en uppgift i en specifik matematisk undervisningsmetod som är anpassad för svaga läsare. Undervisningsmetoden tar utgångspunkt i teorin om ”peer tutoring” genom expert- och hemgruppsarbete. Vi menar att elever inte ska behöva vara starka läsare för att kunna bemästra matematiken. I föreliggande studie kategoriserades eleverna in i grupper utifrån sina olika läsförmågor och matematiska kunskaper. Resultatet visade på att både medel till starka och svaga läsare påverkades negativt av att ha texter tillgängliga vid presentationer av matematiskt innehåll. Vidare visade resultatet på att elever som utmanas, stimuleras och känner tillhörighet engageras. Slutligen visade resultatet på att en specifik undervisningsmetod inte kan inkludera alla elever utan att undervisning bör differentieras utifrån elevernas olika behov. Studiens metod är inspirerad av grundad teori och empirin bestod av videoupptagning som analyserats genom kodning. De funna kategorierna var: “text som stöd blir ett hinder”, “eleverna visar engagemang för undervisningsmetoden”, samt “eleverna fångas inte upp av undervisningsmetoden”.

<p>Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.</p><p>Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan.</p>